Jisses vad han kan prata lillebror!
Hela vägen i bilen till farmor och farfar i eftermiddags pratade han oavbrutet om allt och ingenting.

Mamma varför är det is på vattnet. Mamma Finn McMissile kan köra på vattnet det kan inte vi.
Mamma vart är månen. Sen kommer månen och solen sover. Varför kommer inte månen nu.
Mamma sen kan vi åka till stranden och busa lite. Vi kan äta bullar.
Mamma varför kör du så fort. Kan du köra fort Med din bil.
Vad heter det där farfar bor. Varför heter det så då.
Mamma kan du hämta mig hos farfar. Varför kan du inte det.
Oj vad mycket rött det va. Nu måste alla stanna. Varför måste man stanna då.
Mamma när ska jag till min klass. Jag vill gå till min klass nu.

Så håller han på. Hela tiden och allra helst när vi åker bil. Han vill veta allt. Nyfiken och full av en massa funderingar och bubblande av ord.

När W var lite yngre så tyckte jag så mycket om att åka bil tillsammans med henne för det var då som hon delade med sig av sina tankar och funderingar och dessa bilfärder blev vår alldeles speciella egna lilla stund då det bara var hon och jag.

W pratade mycket på den tiden så fort vi satte oss i bilen. Det är inget mot vad M pratar. Han babblar hela tiden!
Undrar vad det ska bli av detta…