En sådan där dag igen

W ringde från skolan bara minuten efter jag hade publicerat det förra inlägget.
Hon mådde på samma sätt som för en vecka sen plus halsont och ville hem. Efter att jag frågat ut henne grundligt om dagen, om det kanske hänt något, om hon ätit, och om armen lät jag henne komma hem.
Jag försökte in i det längsta att förmå henne att vara kvar de 70 minuterna som återstod av skoldagen men det gick inte bra.

Väl hemma bäddade hon ner sig i sin säng, såg trött, sliten och ledsen ut, och klagade inte en enda gång över att jag beslutat att hon inte fick ha varken dator eller iPad idag.

Vi har pratat lite grann under eftermiddagen. Jag har fått i henne nudlar och kvällsmat och nu har vi ätit mjukglass. Illamåendet finns inte kvar och jag vet att det inte är någon magsjuka som detta mående har sitt ursprung i just nu.
Det är ett tillstånd som infinner sig hos henne just nu och jag har försökt att prata och dra ur henne om hur dagen idag verkligen har varit.
Små saker har kommit fram som gör henne ledsen. Andra saker som får henne att tycka att det är tungt. Jämförelse av dagar och annat.

Sen har hon gipset som hon inget hellre än vill bli av med för att kunna vara som vanligt igen.
Hon vill vara med fullt ut på raster. Hinna vara med på alla raster vilket hon inte gör nu för att det tar för lång tid att lirka jackan över armen [nu använder hon ändå min fleecejacka i skolan för att ha något som går att få över armen överhuvudtaget] och ta på sig skorna, kunna vara med vid gungan och inte bara stå och se på m.m.
Skräcken för henne är att det inte ser bra ut på onsdag eftermiddag när vi har tid för röntgen och ett möte med ortopedläkaren.
Om hon behöver gipsas om tänker hon säga nej säger hon när hon uttrycker sina egna tankar om detta.

Ett samtal till lärare D har det blivit idag och jag ska även få iväg ett mail till honom om en liten annan grej som kom fram när vi gjorde läxorna tidigare idag.
Bara det där med läxor är tungt att göra med gips trots att det är vänster arm som är gipsad.
W spänner sig nästan alltid när hon skriver länge och än mer nu när hon inte kan hålla pappret still med hjälp av vänster hand.
Efter att ha klarat ett och ett halvt läxhäfte så gjorde vi så att hon sa svaren på frågorna och jag skrev det som hon sa. Då slappnade hon av lite grann och orkade fokusera lite bättre på uppgifterna en stund till.

Älskade barn ♥

Själv tog jag mig ut på en löptur idag.
Behövde rensa huvudet och eftersom det kändes ganska ok i vänster bens benhinna efter en dags vila efter mina 10,3-11 km [nedrans gpsapp som kollapsade när jag väl sätter en mil] i lördags kväll så gav jag mig ut strax efter 15.
Det gjorde betydligt mer ont när jag väl joggade men jag bet ihop, så klart, och tog det lugnt, försökte jogga med små steg, vilket tog mig i alla fall 5,23 km på 35 minuter med min överflödiga kilomassa och småonda ben och jag älskar verkligen skogen och att springa så det vore ju en jävla skit att inte kunna springa nu när jag kommit igång.

Nu är jag så trött att jag nästan kände mig svimfärdig här innan.
Är så matt efter alla dessa år av nätter med störd sömn och det gnager av oro i mig för att jag tänker på W och hennes mående. Ikväll ligger bryt-ihop-och-kom-igen-sen nära till hands känner jag.
Det får helt enkelt blir en tidig kväll för oss alla, förhoppningsvis med två barn som somnar gott i sina sängar och som sover där sen hela natten utan att väcka vare sig själva eller mig.
L åkte till Sunne på utbildningsdagar i morse och kommer inte hem förrän imorgon kväll så nu ska jag rycka upp mig, stänga igen datorn, och lägga minstingen och därefter stora tjejen.

Trevlig kväll på er!

bloglovin 2013-05-13 kl 19:53


3 svar till En sådan där dag igen

  1. Postat av: Tina

    Åh stackars W och stackars dig! Jag lider med er båda. Jag hoppas att ni kommer fram till vad det är som gör att hon mår som hon gör! Hon har ju i alla fall världens bästa mamma som tar hand om henne! KRAM

  2. Postat av: Theresa

    Men gumman, hon ser verkligen inte pigg och glad ut på bilden, inget lyster i ögonen som man brukar se henne ha på foton…
    Jag hoppas det ordnar upp sig med det som tynger henne, för det låter ju som det kan vara nåt… Jag hoppas också att hon slipper gipset på onsdag och att hon snart är frisk i armen och kan röra den som vanligt!
    Jag hoppas du får en god natts sömn inatt!!!!
    Kramar till er!

  3. Åh, lilla gumman! Hoppas att det reder upp sej så allt känns bättre igen. K

    Kramar till er <3


INNAN DU KOMMENTERAR:
[] Kränkande kommentarer raderas och ip-adresser spärras.
[] Olaga hot eller förtal kommer att anmälas. Du är inte anonym på nätet!
[] Alla bilder och texter är upphovsrättsskyddade. All stöld kommer att anmälas.

Behandla andra så som du själv vill bli behandlad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *