Etikettarkiv: Cykelhjälm

Vildhallon & akuten

MalteBaileys8Aug

Tidigare idag tog jag och M en promenad bort mot fotbollsplanerna tillsammans med Baileys. Längs med den lilla grusvägen där växer det massor med vildhallon.
Dessa har jag gått förbi flera gånger med Baileys men aldrig orkat stanna och plocka men så idag ringde H och påminde mig om att de är fullt mogna nu så vi gav oss iväg en stund.
Plockade en turkburk nästan full, brände oss på nässlor, M lyckades skjuta in sin fotboll rakt in i snåret så jag i fästingpanik efter att ha plockat ur den borstade och viftade som en galning men förutom det var det en mysig stund, haha.

Snygga tröjan som M har på sig shoppade vi i Göteborg i onsdags innan tåget gick hem. Han valde den själv på Zara och tycker den är så fin. Det tycker jag också. Så trist att inte Zara finns i vår stad!

Trött läge gäller här hemma. Jag har inte riktigt hämtat mig från torsdagsnattens bravader på akuten utan är fortfarande lite seg då morgnarna har blivit tidigare därefter.

M hade fortfarande inte somnat när W ringde i torsdags kväll vid halv tio och skrek i telefonen. Hon skulle möta upp två kompisar med lyckades ramla med cykeln i en uppförsbacke och hjälmen som hon hade på sig hade flugit av huvudet. Det gick inte att höra vad hon sa för hon bara skrek och grät och M som låg i sin säng började gråta av oro över sin storasyster också och eftersom L inte var hemma så fick W ta sig hem själv då det inte bara var för mig att packa ihop barn och hundvalp och åka och hämta.
Väl hemma hade hon skrapat upp höger armbåge, knölarna på armbågen stod ut mer än vanligtvis och hon hade ont i huvudet. Cykeln var helt sned i både styre, däck och cykelkorg.
Jag ringde 1177 och då jag klämde på hennes arm och hon inte hade full känsel utan uttryckte det som att det kändes som att det kändes som att hon hade Emlakräm på hela armen samt att den var kall så blev vi tillsagda att åka in till akuten för att röntga armen samt kolla upp eventuell hjärnskakning.
Farmor och farfar var så enormt snälla att de åkte hit och satt barnvakt till M och Baileys trots att klockan var halv elva. M kunde absolut inte somna och Baileys blev nervös av allt påställt och gick upp i varv trots att han normalt sett brukar sova då även han.
På akuten var det först så lugnt så men sen började det komma in fler och fler så vilken lång väntan det blev. W blev till och med undersökt i väntrummet första gången då det inte fanns några rum lediga.
Strax efter två var vi hemma igen och det med beskedet att det var varken något brutet eller någon spricka. Inget syntes på röntgen och vad gäller huvudet så var det lite mer vila än annars och inte så mycket tvtittande. Huvudvärk har hon klagat på av och till sen dess men inte lika mycket som kvällen och natten som det hände skönt nog.
Hemma hade alla utom farfar slutligen lyckats somna i vardagsrummet allihopa men det var först efter flera timmar för M hade varit så uppe i varv och Baileys hade så klart kissat inomhus av allt. Så blir det ibland och så slitna vi var under större delen av gårdagen. Nog för att jag är van vid att vara uppe ett bra tag efter midnatt och inte sova så länge om morgnarna men jag brukar inte sitta på akuten så sent och den anspänninge som det innebär…

För en stund sen hämtade farmor och farfar W som ska sova över hos dem. Morgondagen fotbollsmatch i Arvika är inställd för hennes del. Inte så mycket på grund av fallet med cykeln utan för att hon inte kan ha fotbollskorna på sig då hon härom kvällen sprang och lyckades tappa skon och skrapa av en bit hud på den främre delen av stortån. L trodde först att hon behövde sy igen köttsåret men H var snäll och tittade på tån och enligt henne så kommer det läka ihop av sig själv. Sen dess har hon gått i foppaskor som är de enda skor hon överhuvudtaget kan ha på foten och hon varvar med plåster när hon har skor och utan när hon är hemma för att det ska läka så snabbt som möjligt.
Jättetråkigt då måndagkvällens fotbollsträning hade varit jätterolig och hon var taggad för resten av den här veckan och matchen imorgon men det är som det är med den saken.

M leker med grannen och jag ska gå ut och måla det andra lagret av tre med vit färg på min lastpall. Ska försöka att bli klar med detta lilla projekt under helgen.
Det blir en lugn kväll, rosévinet ligger på kylning och vi har fastnat i en ny serie som är riktigt spännande, obehaglig och en nagelbitare så avsnitt tre och kanske även fyra av den blir det senare ikväll.
Trevlig kväll på er!

bloglovin 2015-08-08 kl 17:12
Annonser via Bloggpartner.se

Måndagsmorgon

Har precis lämnat den här godingen i skolan. Älskar våra måndagsrutiner, och alla andra morgnar som det hinns med också, när det inte finns någon stressig tid för mig att passa som krävs att jag hastar iväg med bilen utan vi kan promenera bort till skolan.
Bästa starten att gå och småprata lite grann, få lite luft, landa en smula efter eventuella stressiga morgonsituationer som lätt kan uppstå med barnen när båda ska iväg osv.

Det märks att det är en bit in på vårterminen nu. Har fått höra av M att han bara kommer att ha läxa den här veckan också och sen inte mer fram till sommarlovet. Det är klämdagar med ledighet att se framemot, klassfotbollen drar snart igång, och andra roliga saker som händer under skoltid.
Kul att ha båda barnen i skolvärlden nu även om det samtidigt går lite för fort allting enligt mig.

Nä nu har jag redan pratat bort en stund av morgonen med H ståendes utanför skolan så nu ska jag få upp tempot lite, dricka upp kaffet, och passa på att beta av lite saker då jag idag inte är lika illa på förkylningsfronten som igår. Ska förbereda de tre gångna månadernas momsredovisning så jag kan få iväg både papper och mervärdesskatten för mitt lilla företag före deadlinesdag. Kommer säkerligen att behöva fråga Åsa som har gjort detta och mycket annat för mig många gånger tidigare när jag väl räknat samman så jag gjort helt rätt men jag vill kunna göra allt själv och för det behövs det övning sen ska jag sätta mig i bilen och försöka med mitt dåliga lokalsinne och allt därtill försöka ta mig till en gata i Grums där ett spännande och med största sannolikhet ett trevligt möte väntar innan det är dags att möta upp M igen när skolan slutar.
Det lutar åt att L har möjlighet och tänker sig att följa med till Grums vilket skulle innebära att jag kan släppa allt vad vägbeskrivningar heter och vara säker på att vi kommer rätt dessutom så nu hoppas jag på det 🙂

Fin måndag på er!

bloglovin 2015-04-20 kl 08:46

Ankjakt & barnen hemma

Vi kör väl en dag till då.
M upprepade samma procedur inatt, vråltörstig, som om han varit utan vatten i en veckas tidm klockan 02.47. Jag stoppade om honom i hans säng efteråt och låg sen själv och grubblade lite först på vad han fått i sig under dagen vilket var en banan, en och en halv polarsmörgås och en pannkaka och sen på hur diabetes visar sig. Det kändes dock som ett alldeles för stort ord som jag inte har en aning om hur det varken börjar och visar sig eller något mer heller så det lämnade jag efter en stund.

Imorse gick det inte att väcka honom. Det har aldrig hänt förut utom på uppvaket efter hans två operationer. Jag klappade, pratade, skakade lite på honom i sängen strax efter sju men han var helt borta så jag lät honom sova. Kändes onormalt med tanke på att han la sig extra tidigt igår och inte gjorde något ansträngande förutom den lilla cykeltur vi tog mitt på dagen som blev väldigt liten med många vila benen stopp då han klagade över trötthet.

Dubbelt upp idag dessutom på hemmafronten då även W är hemma från skolan. Magont och huvudvärk så hon imorse inte orkade resa sig från sängen. Dessutom har hon från och till haft ont i ena örat och då så ont att hon nästan gråtit.

M har klagat över lite ont i magen även han sen han väl vaknade till en stund efter halv åtta. Förstår inte vad det är för något men hemma är de i alla fall och så hoppas jag att de mår bra imorgon helt enkelt. Imorgon har jag en heldag med planering av hela hösten tillsammans med kollegor så imorgon får L vara hemma om det inte blir skola för dem.

Vår cykeltur igår i strålande vårsol var hur mysig som helst även om vi inte hittade varken ankor, småfåglar eller ens en kråka som ville äta brödet M hade med sig i en påse på pakethållaren. Jag vet inte hur många gånger han sa att det var tråkigt och lite platt fall får jag väl ändå erkänna att det var, kråkorna kunde väl åtminstone visat sitt intresse typ, men lite luft gjorde gott för han fick lite aptit efteråt i alla fall.

Nu säger han att han är hungrig på smörgås så det finns hopp. Så lite mackor som tidig lunch får det bli och sen ska jag slå mig ner i soffan tillsammans med W och plugga på de nordiska länderna inför hennes prov på fredag innan jag åker en sväng till Ica för att posta några tavlor och köpa teriyakisås och grillpinnar till kvällens laxmiddag.
Trevlig stormtisdag på er!

bloglovin 2015-03-10 kl 11:25

Första matchen, vattenballongkrig & cykelkrasch


Matchpremiär på bortaplan mot Mallbacken.

Vaknade av ösregn mot fönsterrutorna och att M kom vandrandes in till oss med halva Lisebergs gosedjur och några till i släptåg. Vad klockan var vet jag inte men efter det följde en lång period av lite sömn, vakenhet för att mota bort människan som låg på mig, lite mer sömn vakenhet osv. Så höll det på tills jag frågade L vad klockan var för att få veta att hon endast var sex. Suck!

Idag börjar L jobba igen efter fem veckors semester medans jag börjar min jobbvecka med ledig dag eftersom det är måndag och så ser nästan alla mina måndagar ut så även idag.

Jag har druckit två muggar med kaffe så nu ekar burken med kaffebönor tom så en tur till Ica måste det bli idag.
Jag har även lite postärenden att utföra där så det  blir två flugor i samma smäll.

W har stuckit iväg till en kompis på gatan och för en stund sen när vi fortfarande strosade omkring i pyjamas så ringde det på dörren och där stod förra grannpojken.
Vilken lycka för M som så klart är ledig och hemma idag och inget hellre vill än leka med en kompis och saknaden efter grannen O är stor så det kunde inte bli bättre.

Nu sitter de i vardagsrummet och spelar, O hjälper M med de svåra banorna på Batman 2, och det är kul att lyssna på hur de pratar med varandra. Som om det inte alls var längesen de sågs 🙂

Igår spelade W match, den första för den här säsongen, och det i lilla Mallbacken som visade sig vara ett ställe mitt ute på bygden nära Lysvik.
Tyvärr förlorade tjejerna med 0-1. Oturligt då målet Mallbacken gjorde mest var ett turmål men det är så det är ibland.
Sommarväder var det i alla fall och efter matchen åkte vi till Sunne och åt lunch.

Båda barnen fick vattenballonger med tillhörande superpraktisk grej som man höll undre vattenkranen för att kunna fylla dem på ett enkelt sätt och så följde det med en påse att bära ballongerna i när man fyllt några.
Jag och M hade vattenkrig och sen hade W två fotbollskompisar här som röjde loss runt huset och gatan i flera timmar.
Röjigt värre men kul verkade de ha 🙂

Nu har regnet precis slutat och det ser ut att spricka upp. jag ska in i duschen och efter lunch borde vi komma iväg till Ica. Att vara utan kaffe är psykiskt påfrestande typ och ingen skön känsla.
Får se om vi cyklar eller går. M gjorde en vurpa med cykeln på vägen hem från Ica i lördags kväll så jag trodde att vi skulle behöva uppsöka sjukhuset.
I en lång backe började han vingla, jag var långt efter och såg det bara på håll och det såg så otäckt ut. W var precis framför honom.
Han vinglade och sen föll han, Cykeln och M landade rakt i asfalten och sen studsade både cykeln han en gång och landade rakt ner igen varpå sen M studsade iväg en gång till men då utan cykel och jag riktigt såg hur hans ansikte rusade mot marken.
Han skrek som en galning, tog sig för huvudet, hade sex skrapsår på både armar, ben, längs magen, i panna och ett litet på hakan.
Som tur var så höll huvudet ihop av cykelhjälmen antar jag och väl hemma och han lugnat ner sig och de flytande värktabletterna tagit så märktes det att han var ok.
Ont av skrapsåren och mörbultad men inget mer som tur var.
Får se om han vågar sig på cykeln idag som sagt men ut måste vi.

Nej en snabb dusch var det och sen lunch…
Trevlig måndag på er!

bloglovin 2014-08-11 kl 11:13

När det är vår

Vi har en liten plats som jag och barnen brukar återvända till varje vår.
Den ligger inte alls långt hemifrån och även om vattnet som sträcker sig längs med den ena sidan är brunt och inte alls särskilt inbjudande att se på så är det mysigt att gå grusstigen fram med det på ena sidan och se den gamla bänken där borta längre fram på stigen och veta att snart är vi framme vid den plats där det växer massor av söta vita vårblommor.

 

I söndags när W åkte med L på motorcykeln frågade jag M om han ville gå och plocka vitsippor som vi pratat om i några dagar men inte hunnit med ännu under påsken.
Han hade lite grann feber men det var inte alls mycket och en liten stunds utomhusaktivitet bedömde jag inte som något som skulle förvärra hans tillstånd.
Han tog sparkcykeln och jag gick bredvid och han kämpade på bra trots att cykelvägen övergår till en grusstig som inte alls är lätt att spraka sig fram på med ett litet hjul.

Väl framme så samlade vi ett gäng stenar och inspirerad av de som stod och fiskade nere vid tågtunneln kastade vi stenar i vattnet och lyssnade på ploppen som blev.

M är en liten funderare, att umgås ensam med honom är berikande och fantastiskt och ibland får man sår i öronen för han kan verkligen prata om allt och ingenting.
Han har också en sådan ömhet och kärlek för vackra saker och ingen kan som han [det skulle vara jag själv då] bli så ledsen över något.
Det kan vara en blomma som går sönder, ett snigelskal som trampas på eller någon annan sak som han tycker är fin som råkar bli trasig, någoting som är väldigt speciellt och betyder lite extra för honom, eller ett minne som han älskar och blir rörd av att tänka på. Hans känslor bubblar liksom och är en blandning av förtvivlan, arghet och ledsamhet och oftast högljudd sådan.

Vi njöt av vårvädret och plockade vitsippor. Satte varsin bakom örat och sen fick jag äran att håla båda buketterna på vägen hem medans han kickade på sin sparkcykel tills han stöp i gruset just när en annan familj passerade förbi.
Redan nu, som femåring, valde han att inte visa att det gjorde ont utan bet ihop tills de hade hunnit komma en bit bort.
Då bröt han ihop lite grann men kom över det lagom tills asfaltbacken stod framför oss.
Jag höll andan när han kastade sig utför den på två hjul men det gick bra och jag möttes av en stolt kille som stod lite coolt lutad mot sin sparkcykel nere vid tunneln.

Han är stor nu, tiden går så fort, men jag tänker jag passa på att dela så många dagar och minnen som möjligt med honom och som jag bara kan för snart kommer han att resa sig och gå.
Älskade lilla prins vad du berikar mitt liv ♥

bloglovin 2014-04-23 kl 22:36

Kickbike, Kickboard, Sparkcykel

Nya sparkcykeln/kickboarden/kickbiken [varför finns det så många benämningar på denna sak och vad är egentligen skillnaden mellan dem?!] fick toppbetyg.
Rullar väldigt lätt på gatan, bra med plats för fötterna, lättillgänglig och bra storlek på bromsen och så snygg så klart, allt enligt M.

Själv tycker jag att det är kanon med allt som är lätt att montera ihop av grejerna jag köper till barnen. Minns fortfarande Ws senaste cykel med lite skräck och som kändes lite som ett plockepinn ett tag. I alla fall i jämförelse med denna kickbike som bara var att lyfta ur kartongen, ta bort skyddsplast lite varstans, fälla upp, och sen trycka till två spakar varav den ena ställde man in styret med och så var det klart och full fart framåt 🙂

När jag ändå var iväg på lunchen igår och köpte den så passade jag på att även köpa en ny cykelhjälm till M.
Den han har är ju egentligen på tok för liten [liknar mest ett påskägg som sitter fast uppe på hans huvud] och så mycket som vi cyklar så är det i stort sett dagligen som jag våndats över att jag inte köpt honom en ny i rätt storlek.

Konstaterar åter igen att han börjar bli stor nu. Att det närmar sig så sakteliga skolstart är inget som kan undgå någon. Varken de som får höra talas om det från M själv eller som ser honom och det handlar inte bara om at gå från sparkcykel med tre hjul till en med bara två på.
Det är dags nu helt enkelt och vi har inga småbarn längre. Det spelar ingen roll hur mycket det egentligen ljuder i mig inombords när jag skriver det här.

Killen ni ser på bilden nedan övar på sin tuffa min. Jag vet inte om han försöker att se streetcool ut eller om han vill säga mig att jag ska vara tyst och skippa mina utrop om att han ska titta framåt, hålla balansen, inte svänga för tvärt eller köra över grushögen på gatan. Han är stor nu… 😮

 
Det allra bästa vore om han istället för att öva att se cool ut övade på att rulla fram på kickbiken istället för att konstant beta av gata efter gata med att ta fart med en fot. Meningen är väl inte att det ska vara som ett löpningspass att åka kickbike heller… 😀

bloglovin 2014-04-05 kl 14:58

LYCKA

Idag har W åkt med Solbussen hela dagen. Varit ute i skogen och gjort upp eld, fikat och hittat på en massa saker med klassen.
En perfekt dag då en efterlängtad sol lyst hela dagen lång och vårkänslorna har varit all over the Place.

När hon ringde och sa att hon var tillbaka i skolan och skulle gå till bussen så bad jag henne att ringa igen när hon bytt buss inne i stan.
Jag fick en idé om att vi skulle gå och möta henne när hon kom med bussen och inte på vilket sätt som helst utan med cykel och att M skulle cykla.
Han var skeptisk och när det närmade sig att vi skulle ge oss iväg så tvärstannade han i tvättstugan och vägrade.
Den stora frågan var vad händer om jag ramlar på armen.
Det har nästan gått nio månader sen den tråkiga olyckan i Rottneros park där vi var på vårutflykt tillsammans med förskolan nu och efter operationer och en massa längs vägen så består det nu endast det där med cyklingen som inte vill sig.
M har vägrat att cykla sen läkaren sa att det var ok att han gjorde det. Det spelade ingen roll att han sa det. Att vi har pratat om det, att jag har gått bredvid honom när han suttit på cykeln.
Han har varit rädd för att ramla och bryta armen igen och ha ont och behöva operera sig.
Fröknarna på förskolan har försökt även de att han ska cykla på tvåhjulingen där men han vägrar. Vill inte och det kändes i hjärtat när han stod där idag och uttryckte hur han tänkte.

Vi pratade lite om att hans arm är helt frisk nu. Den är som min arm och Ws arm och man kan ramla på den utan att bryta den. Samtidigt så kan man ju fortfarande ramla så olyckligt att man bryter sig igen men den håller att ramla på försökte jag förklara.
Jag hjälpte honom ut på gatan och han stod länge startklar med tramporna rätt inställda för att ge sig iväg.
Jag började gå och han tog sats och cyklade iväg.

Det tog fram till cykelvägen sen började han ropa. Det var jättekul tyckte han.
Han cyklade snabbare, rakt i vattenpölarna, sladdade lite grann, och sa ord som wow och kul och mitt hjärta slog lite extra.

Före olyckan cyklade vi jämnt han och jag. Han lärde sig cykla före han fyllde tre.
Vi cyklade till Ica flera gånger i veckan, till lekparker, tog cykelturer om kvällarna och hem till kompisar.
Det är hur mysigt som helst att cykla på tur småpratandes med den här killen och jag har saknat det.
Till hösten börjar han i nollan och det är klart att det kändes gott att han äntligen kom över den här rädslan innan skolstarten.
Nu ska vi be L höja både sadel och styret och imorgon om vädret tillåter det så ska vi cykla till Ica enligt Ms egna önskemål.

Idag cyklade vi och mötte storasyster och sen trampade M hem före oss.
När jag kom hem så tog jag min cykel eftersom mitt jädra högerknä gör så ini bängens ont fortfarande och så tog vi en liten tur till eftersom M ville det.

Lycka som sagt och något han säkerligen kommer att berätta lite småstolt på förskolan imorgon ♥

bloglovin 2014-02-17 kl 16:09