Etikettarkiv: Gallstensanfall

Utebliven buss, gallstenskänningar & goda middagen

Idag trodde jag att jag skulle få se vår goa lilla kille in action i bassängen i badhuset men tji fick jag.
De skulle åka halv nio med buss från skolan. 9 ska de vara klara att hoppa i bassängen och exakt just då klev jag, efter att ha gått vilse lite grann i vår stads stora nya badhus som jag insåg inte bara hade blivit toppenfräscht utan även att jag inte besökt det en enda gång sen de byggde om, in till aktivitetsbassängen där sexåringarna håller till när de har simskola.

Jag väntade och väntade och varmt var det. Skönt en stund med värmen faktiskt för ute var det kallt och minusgrader på morgonen idag men efter ett tag blev det lite svettigt.
Simläraren kom och undrade precis som jag vart barnen höll hus.
Vi pratade en stund och klockan gick. Hon hade inte fått något meddelande från skolan och det började kännas mindre bra helt plötsligt.
Jag ringde till klassens telefonnummer men möttes av telefonsvarare och för varje minut kändes det mer och mer olustigt.
Simläraren gick till receptionen men kom tillbaka utan att veta mer än när hon gick iväg.
Jag ringde klassen igen och då med fredagens hemska bilolycka som i stort sett utplånade en hel familj och morgonens plötsliga minusgrader började det göra ont i magen på mig när olycksbilder ofrivilligt poppade upp för min syn.

Jag satt kvar och pratade med några anställda tills det var fem minuter kvar att simlektionen och gick sen mot receptionen. Tänkte åka till skolan och kolla så att allt var ok men väl där berättade en kille att de hade ett meddelande på telefonen nu om att bussen inte kommit och det var anledningen till att inte barnen fanns på plats i badhuset.

Puh!
En stund senare ringde fröken till mig och berättade vad som hänt. Det var busschauffören som var anledningen till att de inte kommit till badhuset. M hade berättat att jag skulle komma och titta så därför ringde hon och berättade.
Barnen får simma igen lektionen en annan gång lät det som men det viktigaste var ju så klart att det inte hade hänt dem något.
Nästa vecka gör jag ett nytt försök att vara med på en av lektionerna. Då hoppas jag få se allt som M berättat att han lärt sig på simskolan 🙂

Dagen fortsatte i samma spår lite grann. Det tjorvade till sig när jag letade noter på nätet till morgondagens jobb. Surt som tusan och väldigt tidsförödande.
När jag gick för att hämta M på fritids klockan 15 så kom W med bussen från skolan och vi hade följe men då fick jag jätteont i magen. Ungefär som ett av mina tidigare gallstensanfall och jag svettades, varje steg i marken kändes i magen och jag mådde illa och det gjorde så ont att jag all kraft gick åt till att stålsätta mig och försöka ta mig hem.
Jag yrade något till barnen om att jag är sjuk, de vet vid det här laget vad det innebär ungefär, och så fokuserade jag på att komma hem.
Slängde mig på toalettgolvet och försökte att andas mig igenom det onda.
När det kändes lite bättre strandade jag på sängen och blev liggandes där till halv fem innan jag orkade ta mig upp och ta itu i köket.
Funderade på om jag glömt bort mig och ätit något som jag inte kan äta men kan inte komma på något. Ibland kan det väl bara komma ändå antar jag.

Hur som så känns det bättre nu. Är klassiskt öm på magen som jag brukar vara efteråt men jag fungerar i alla fall och har kunnat äta middag utan problem.
Lagade en stor gryta med köttfärssås som vi ska äta imorgon kväll då varken jag eller L är hemma förrän ca halv sju och det då kommer att krävas mat lite snabbt.
Perfekt att ha god mat klar redan och bara kunna koka spagetti och riva lite parmesan.

Kvällens mat blev en hit. Barnen åt och åt.
Kebab i pitabröd och inspirerad av vår lunch i lördags på Smaka på Värmland gjorde jag en pepparrotssås med färsk riven pepparrot.
Den blev så sanslöst god och den såsen tillsammans med kebab, pitabröd och grönsaker.
Smaken av pepparrot blev alldeles lagom, den förstärks efter att såsen stått till sig, men jag lyckades att få den perfekt.
Är säkert god även till fisk och annat kött så denna kommer jag att göra igen, många gånger.

Nu ska M snart i säng och jag ska greja lite vid datorn. Betala de räkningarna som återstår, tänkte skriva ner receptet för dagens sås [är så bra att ha recept jag gjort samlade på ett och samma ställe och på bloggen är det ju perfekt att ha dem och då lätt kunna gå tillbaka när man vill upprepa en succé] och sen när W kommer hem från fotbollsträningen ska vi plugga inför morgondagens skriftliga förhör i samhällskunskap.
Trevlig kväll på er!

bloglovin 2014-09-30 kl 19:24
Annonser via Bloggpartner.se

Ytliga känslor

Jag blir mer och mer känslig. Antar att det har med åldern att göra också för den ökar ju bara konstant…
Efter att ha haft en överraskande helt ny slags smärta i bröstet i lördags kväll tillsammans med rejäl yrsel och sen gallstensanfallet from hell i söndagskväll [den här gången var det nära att jag tuppade av och att L ringde ambulans så nu ska jag ringa och få en tid tänker jag även om jag har sagt det förut, jag vet] så kan väl det också hjälpt till igår.
Öm i hel kroppen, med en whiskeybeslöjad röst efter en timmes framtvingade kraftiga kräkningar i ett försök att överleva magsmärtan, så var jag minst sagt mör hela måndagen lång så när jag och M dressade oss med ytterkläder över våra lediga dags myskläder igår och gick ut efter lunch och vårsolen värmde oss då och då, M målade på den bara asfalten, vi hjälptes åt att tömma vinterkrukorna på lerig gammal jord och torr ljung, kånkade saker fram och tillbaka mellan framsidan och förrådet, äntligen förpassade snöskyfflar och pulkor längst in där man knappt kan se dem, kämpade i nästan en timme tillsammans med att montera ihop fotbollsmålet och avslutade det hela med att spela fotboll tillsammans på gräsmattan för att få upp värmen i kroppen då det var riktigt kyligt när inte solen var framme så låg känslorna utanpå kroppen hos mig.

Hur kan man inte älska det återvändande ljuset, vårsolens strålar som värmer, och att få vara tillsammans med sina barn utomhus och riktigt känna hur gott vårluften gör en. Sen är det klart att ibland känns en dag som gårdagen lite mer och igår var det helt enkelt en sådan dag.

I eftermiddag ska vi fortsätta utomhus och plantera några små påskliljor och penséer i krukorna. Jag hoppas att de ska överleva trots att det fortfarande är nätter med någon minusgrad. Kan inte låta bli att prova i alla fall för det är ju så mysigt med de där allra första vårblomsterna runt huset.
Sen får vi om rådjuren låter bli dem. Jag brukar skippa att plantera penséer då rådjuren alltid äter upp dem.
Har provat lite allt möjligt, hyvlad doftande tvål, hårspray, med mera men inget har fungerat hitintills men efter att ha hittat ett nytt tips så kan jag inte låta bli att prova en gång till. Kanske fungerar det den här gången och blommorna får vara ifred.
Återkommer om detta frampå 🙂

 
Att fylla grå asfalt med färg hör våren till ♥

bloglovin 2014-03-18 kl 09:54

Kroppen har återhämtat sig

Bladen på tulpanerna höll sig inte alls fina länge den här gången och då har jag ändå varit noga med att inte ha så mycket vatten i vasen att bladen nås av det.
Läste någonstans att de sunkar ihop om vattennivån når upp till bladen.
Kanske ett måndagsexemplar jag fick tag i… Blir till att köpa nya imorgon när det är dags för att unna sig en fredagsblomma men tills dess har jag njutit av dem genom att kapa av dem och sätta bara blomman i en liten vas med vatten.
Antar att det inte är det bästa sättet att hantera tulpaner på för de stängde sakta ihop sig lite grann för varje dag men det var fint tyckte jag.

Vissa dagar känns mer ok än andra och idag är det en sådan dag.
Jag vaknade trött som sjutton klockan sex men när jag väl kommit igång och druckit min latte så kändes det bra och jag har både energi och styrka och inte ont någonstans alls i kroppen idag.
Det är första dagen idag sen magsmärtorna i fredags som jag inte har ont alls.
Eftersom den enda ställning som jag kunde hantera smärtan på var att ligga på knä hängandes över, och i, toaletten tvingades mig själv till att kräkas i över en timmes tid för att försöka få bort det onda så sätter det sina spår på och i kroppen.

Jag har varit öm likt värsta träningsvärken i övre delen av magen och på armarna. Ont i halsen och hes av kräkandet och min hud i ansiktet gick sönder av all påtvingad kraft.
Jag var rödprickig fredag kväll och på lördagen sen sprack och flagnade stora delar av kindernas hud på mig.
Jag har smort med tjock kräm morgon och kväll och försökt att sminka så gott jag kunnat för att se ut som vanligt. W tyckte inte jag såg klok ut ett tag så ni förstår att det inte har varit särskilt trevligt…
Jag är fortfarande torr om kinderna men flagnar inte längre.
Hesheten består även den lite grann men jag har som sagt inte ont någonstans idag och det är så otroligt gött!

Förmiddagen har gått åt till att skriva, printa, kopiera, vika och posta brev till alla körer, svara på mail och röja på mitt kontor lite grann samtidigt som jag druckit flera muggar med kaffe och njutit av att allt flytit på.
Nu är det lite sen lunch som gäller. Har tänkt att hinna med lite småärenden också under lunchen men tvingas nog välja ut några utav dem så får resten vänta tills imorgon ändå.
Känns gott att jobba undan lite mer idag så jag kan stryka vissa saker som bör vara gjorda inför nästa vecka då det är sportlov och jag ska försöka att vara hemma med barnen så mycket som möjligt.

Ha en fin torsdag alla fina läsare!

bloglovin 2013-02-21 kl 13:01

Hur är det ens möjligt?!

Hur är det möjligt att den natten som M otroligt nog sover en hel natt i sin egen säng [vilket under ett år inträffar lika ofta som det finns fingar på min ena hand] utan att vakna och springa in till oss för att sen ligga där och skruva på sig alltid sammanfaller med att W istället kommer och vill sova hos oss!?!?

Hur kan detta inträffa varje gång när det är så extremt sällan som lillebror inte väcker mig om natten och lika extremt sällan som W inte sover på sitt eget rum i sin egen säng en hel natt.
Det borde ju vara omöjligt att detta sammanfaller gång på gång när det så sällan finns en helt ostörd natt! Eller har de gjort upp det mellan sig innan de lägger sig på kvällen…?

Huliganbarn!

Trots en natt med lite sömn och en värkande rygg när mobilen ringde imorse så flöt morgonbestyren på bra.
Jag hann med både egentid i badrummet, packa bilen med dagens jobbsaker, och en tassimokaffe med skummad latte art innan jag väckte barnen klockan sju.

Dagen har gått i ett och just nu väntar jag på ett litet besked här och sen ska jag åka och hämta barnen på fritids och förskolan.

Min mage värker sen efter lunch, mest på höger sida, och jag är uppsvälld och känner mig trött i kroppen.
Vet inte riktigt vad det beror på men även om det inte är på långa vägar lika smärtsamt som sist så är det samma grundkänsla.
Jag har avstått från att äta kokta ägg sen det där anfallet men igår kväll glömde jag bort det och åt två stycken till sallad och knäckebröd med kaviar.
Kan verkligen denna smärta komma så sent efter som kring lunchtid idag?
När jag kom på vad jag gjort igår så trodde jag att jag skulle få ont inatt men då kände jag ingenting.
Nä nu ska jag packa ihop här och åka och hämta de små huliganerna med förhoppningar om en lugn kväll.

bloglovin 2013-01-09 kl 15:26

Godnatt

Med en lång planering av våren 2013 i bakhuvudet, en natt med alldeles för lite sömn, och tyvärr lite skrämmande känningar av magont på samma ställe som sist när det hela utvecklade sig till att göra ont så in i helvete ska jag nu gå och lägga mig.

Tar med mig iPaden och om jag orkar så lägger jag mig och slötittar på premiären av Jakten på det perfekta livet som sändes på svt1 klockan 21 ikväll.
Ber en bön om att jag inte ska få ont inatt [kanske inte mitt smartaste drag att mumsa pepparkakor, ädelost & julmust som jag gjorde tidigare ikväll när inte allt känns bra…].
Godnatt!

Fina M beundrade alla ljusen och paprikalyktorna som vi tände ikväll för att hälsa små Halloweenfirare välkomna till oss.

bloglovin 2012-10-31 kl 22:40

Gallstensanfall & solande pumpa

Det är redan lördag kväll och min lediga dag är snart till ända.
Imorgon vankas det en tidig morgon då jag ska iväg till jobbet. Gött är det att klockan ska vridas tillbaka inatt eftersom jag imorgon måste vara på plats på jobbet en timme tidigare än annars och den där extra timmen gör att det blir så kallad normal tid trots allt.

Igår deckade jag i soffan mitt i Skavlan. Sov som en gris och vaknade av att L och M pratade.
En mardröm var anledningen till att M vaknat och det blev jag som fick äran att gå upp och natta om honom vilket ledde till att jag somnade igen bredvid honom och vaknade inte förrän tolv då jag släpade mig till sängen om somnade på två sekunder.

Jag antar att min trötthet hade att göra med den anfallsliknande magsmärtan jag fick på jobbet under förmiddagen igår.
Jag pratade med Charlotte i telefon och vi delade mindre trevliga ord om hela dagisincidenten med magsjukan. Mitt i det här fick jag grymma smärtor ganska långt upp i magen.
Tankar om att det kunde vara psykiskt dök upp men smärtorna gav inte med sig utan blev bara värre för varje minut.
Jag kunde inte prata mer, det hjälpte inte att gå runt, ligga ner på golvet, halvsitta i fåtöljen. Inget hjälpte och jag flämtade som när jag skulle föda barnen, vred mig i smärta och mest bara gick omkring utan att veta vad jag skulle ta mig till.

M som var med mig satt och pusslade och förstod att det inte var bra för han började tjata om att jag skulle ringa L viket jag gjorde men han svarade inte.
Jag kkunde bara tänka på att jag måste få någon att hämta M för att nu skulel jag typ dö.

Tog mig iväg till toaletten tillsammans med M och kräktes. Utan att må illa men av den enorma smärtan.
Därefter så försvann det hemska onda ganska snabbt.
En kvart senare hade jag fått tillbaka färgen i ansiktet, hade inte ont längre men var lite öm och det enda som kändes var att jag var en smila skakig men det berodde säkerligen på att jag kräktes.

Jag genomförde mitt spelupdrag en och en halv timme senare utan problem men var igår kväll väldigt trött.
Så här i efterhand när jag pratat med folk om det och lägger ihop det med de två andra tillfällena som jag haft väldigt ont i magen de två senaste veckorna [även om det inte varit i samma enorma styrka som igår och mest känts från sidorna in mot magen] så tror fera att det kan vara ett gallstensanfall jag hade igår och att det är det som spökat vid de två tidigare tillfällena.

Tydligen så är ägg inte bra att äta om man har känningar av gallsten och igår morse åt jag och M frukost på jobbet.
Jag åt då ett hårdkokt ägg och sen även några tuggor på det som fanns kvar av Ms ägg.
Lite mer än två timmar senare kommer magsmärtorna.
Jag vet ju inte men det kan ju vara troligt att det var detta.

Borde väl gå och undersöka hur det ligger till men jag avskyr som bekant att gå till doktorn.
Jag vill inte bli undersökt [hur går en gallstensundersökning till?] jag vill inte eventuellt opereras, jag har varken tid [blir fruktansvärt frustrerad när jag inte mår bra i kroppen och kan hugga i med allt] eller alls lust med detta.
Det må låta tramsigt men det ska mycket till för att jag ska komma iväg så nu tänker jag avvakta så får vi se vad det blir av detta.
Ägg tänker jag inte äta mer just nu även om det är väldigt gott för så där ont vill jag inte ha igen.

Det här möttes jag av imorse när jag kom ner i köket.
Strålande sol, smutsiga fönster, och årets Mr Pumpa som stod och solade sig på bänken.
Nu har han fått flytta ut utanför husknuten och han har även tagit emot sina första halloweenklädda barn nu ikväll.
Antar att det blir fler för det är nog många som går Halloween nu ikväll.
W ska gå tillsammans med kompisar på onsdag kväll och kanske jag och M men det blir nog först på onsdag även det.

bloglovin 2012-10-27 kl 18:07