Etikettarkiv: Klätterställning

Tbt 13 augusti 2013

Från bloggens arkiv en dag augusti för ca två och ett halvt år sen, det är ju det häftigaste med att blogga, att snabbt och enkelt kunna gå tillbaka och kika, att se och fascineras över hur saker har förändrats, läsa om vad vi hittade på, se hur barnen har vuxit, kolla upp smått som stort av de saker som jag medvetet valt att dela med mig utav här på bloggen och det genom några snabba klick.

Throwback thursday, en titt bakåt, och dagens tillbakablick är från en augustidag i Rottneros park.
Anledningen till vårt Rottnerosbesök den där dagen var de fribiljetter M fick därifrån på grund av olyckan som inträffade i en av parkens klätterställningar när han besökte parken med sin förskola i maj samma år. En jättejobbig incident och jag kan fortfarande flasha bilderna för mig från dagen upptäckte jag i julas när vi var hemma i Skåne och pappa ramlade så illa att hans handled knäcktes och handen var böjd nästan 90 grader åt höger. Då poppade minsann alla bilder med tillhörande känslor från den där majdagen också upp och jag upplevde åter igen hur jag hörde Ms skrik och gråt, gick runt piratskeppet, och såg hur Ms arm var böjd så helt fel, det vassa undertill och blodet där hans ben i armen stuckit sig igenom huden.
TbtRottnerosAug13

Nu var det inte för att jag tänkte på olyckan som jag fastnade för de här bilderna nu. Det var en slump att jag hamnade på dem när jag letade efter ett recept till helgen men jag blev genast så kär i att se mina två finingar tillsammans.
Båda två på samma bild och just det händer verkligen inte ofta nuförtiden.
W florerar väldigt sällan på bild här i bloggen nuförtiden, ibland tycker hon att det är ok att vara med på ett hörn men sannolikheten att M finns bredvid just då är inte stor. Även de där bilderna som jag har hemma för mig själv på alla minneskort och den externa hårddisken, som är tänkta att hamna i fotoböcker någongång i framtiden, är allt mer sällan sådana med båda barnen tillsammans på samma bild tråkigt nog.
De är så olika och långt ifrån varandra överhuvudtaget just nu. Hon på väg att bli ungdom och tjej med allt vad det innebär och han en sjuårig kille med sitt fokus på killkompisar, lek och spel.
Det är bara så det är så att se dessa två små långhåriga lintottar [som jag älskade att M ville ha långt hår!] med sina bruna ögon tillsammans får mitt mammahjärta att känslosvalla en massa♥
Inlägget i dess helhet finns här.

Nu ska jag jobba på här. Förbereda nästa veckas för mig helt nya arbetsuppgift i Väse och sen ta mig an vad mina små fem- och sexåringar ska sjunga senare i eftermiddag.
W är hemma från skolan idag så hon sköter Baileys rastning och L lämnade M på skolan imorse så jag landade på jobbet tidigare än vanligtvis och eftersom M ska gå hem själv till W från fritids så har jag ingen tid att passa heller så idag tänker jag inte stressa härifrån med arbetsuppgifter hängandes i luften. Skön känsla och dessutom skiner solen just nu härligt in genom mitt fönster på kontoret och vetskapen om att det inom ett dygn kommer att vara en sisådär 15-20 grader mindre kallt ute gör mig på gott humör.
Trevlig torsdag!

bloglovin 2016-01-21 kl 13:01
Annonser via Bloggpartner.se

Vernissage, lek & klassfotboll

Mobilbilder – vernissage och lek på fritids, målvakt på klassfotbollen & chokladpraliner till mig.

Jag var inställd på en händelserik onsdag och det var vad jag fick.
Jisses vilket tempo gårdagen hade, grejer avlöste varandra i ett hela dagen i stort sett. När en sak var avslutad kickade nästa igång och det blev en hel del bilkörning fram och tillbaka men det var det värt.
En bra dag och en väldigt rolig dag och jag var glad att jag fick till en lucka på jobbet som passade så bra så jag kunde hämta W när hon slutade skolan vilket stämde kanon med Ms vernissage på fritids så både jag och W körde dit i ilfart och hade en mysig halvtimme då vi fick se på teckningar, fika och leka en stund ute i klätterställningen tillsammans med M och hans kompisar.
När W gick hem så åkte jag tillbaka till jobbet och kom i perfekt tid till mina körer skulle starta.

När jag slutade jobba strax före halv sju så åkte jag hem igen och hämtade upp W och sen drog vi iväg till Färjestads ip där Ms klass precis skulle börja spela sin andra klassfotbollsmatch.
Jag har totalt glömt bort hur det var när W var sex år och spelade klassfotboll. Vilken spelglädje det är bland kidsen och de springer verkligen överallt och ingenstans också ibland.
Mycket skratt och en massa kämpande. Trevliga mot varandra är de också det jag såg och hörde från sidan av planen och så har de fullt upp både med att spela och leka med varandra vid sidan av fotbollsplanen när de är avbytare.

M stod första passet i mål och mitt hjärta smälte när jag såg honom. Så glad och så fin i sin fotbollsoutfit med rosa klassfotbollströja som han tokgillar och skulle kunna sova i om han bara fick det. Han gillar rosa och det är helt ok att ha en rosa tröja när det är klassfotboll så då behöver han inte bry sig om vad ev vissa killar ska tycka om rosa kläder på killar konstaterade han snabbt efter premiärmatchen i förra veckan.
Han tog två skott jättebra. På olika sätt och man märker att han är med i spelet och funderar och kämpar. Ett släppte han in innan det var dags att lämna över målhandskarna och då placerade han sig som självutnämnd back. Anledningen till det är berättade han efter matchen – jag vill inte att de andra ska vinna så jag tycker att jag måste va back, hihi, och jag dribblar fast att man inte ska göra det som back.
Det dröjer inte länge innan jag inte förstår ett dugg vad han pratar om. Vaddå inte dribbla som back…
Jättekul att få se matchen och att även W som fortfarande är alldeles för förkyld för att ta i och träna själv kunde vara med för en gångs skull på en onsdag.
Efter gårdagens seger så leder nu klassen sin serie minsann och må tro att de är glada över det på bästa sätt och bara så som en bunt med förskoleklassare kan vara när de upptäckt klassfotbollens magi 🙂

M hade dessutom haft en kanon eftermiddag tillsammans med tvillingarna och kompisen och de hade hunnit med att leka lite före matchen så nog var det en trött kille efter en dag med både skola, fritids, lek och match som satt och varvade ner före läggdags tillsammans med L och hockey på tvn.
Själv körde jag och W plugg direkt från när vi kom innanför dörren tills det var dags att sova.
Jag var så trött när alla händelser och to dos var avbockade att jag glömde plocka ur linserna före jag tvättade av sminket trots att jag verkligen avskyr att inte ta ur linserna först för de sitter som klister på ögonen och blir så svåra att få loss om jag tvättar med dem i.

Idag lyckades jag starta dagen lugnt med cykeltur till skolan och en liten pratstund med H. Var inställd på att dagens första möte på jobbet var halv tio så det kändes lugnt.
Tjugo i nio ringde en kollega och undrade vart jag tagit vägen. Mötet var visst halv nio så det blev till att kasta mig iväg. Därefter hängde den där jagade känslan i mig med fram till lunch. Att jag körde ifrån almanackan hemma gjorde sitt till och jag känslan av att inte ha koll på dagen fanns där konstant. Vad mer skulle jag missa och glömma bort liksom.

Nu ska jag snart ha sångstund med fem och sexåringarna, kanske kommer W hit med bussen och äter en våffla i cafét för idag bjuder husmor på nygräddade våfflor, och sen ska vi hem till plugg och mat. Det blir ingen träning för W idag heller. Hon är bättre men fortfarande alldeles för förkyld för att anstränga sig med träning tyvärr.
Ska onekligen bli skönt med fredag imorgon och helg och nästa vecka kanske min mamma och pappa kommer på besök. Det är nog ca tv år sen de var hos oss nu pga diverse tråkigheter så det är verkligen på tiden.
Ha en fortsatt fin torsdag!

bloglovin 2015-05-07 kl 14:52

Speciell vecka, sommarväder & läkartid

Då kör vi måndag igen men inte vilken måndag som helst utan en måndag som är starten på en inte helt vanlig vecka.
W kommer troligtvis inte att ha lika mycket läxor som under en vanlig skolvecka då de i dagarna tre ska öva och befinna sig på CCC där de tillsammans med skolans andra musikklasser övar inför onsdagens stora konsert med anledning av Norrstrands musikklasser fyller 20 år i år.
Det innebär att vi på onsdag kväll bänkar oss på CCC för att lyssna till dessa fantastiska barn- och ungdomar, samt även före detta musikklasselever när de framför en massa musik under ledning av deras eminenta musiklärare.
Om vi hinner med någon brasa därefter återstår att se men jag har svårt att tänka mig att vi inte åker direkt från konserten till ett valborgsfirande.

Vad som inte heller är som det brukar den här veckan är att jag inte har mina vanliga långa arbetspass på onsdag och torsdag. Istället lite extra övningar och jobb till helgen och sen är det ju röd dag på torsdag så den dagen är helt oplanerad än så länge för oss alla utom M som ska på kalas till goa kompisen S.

Det känns skönt med en lite lugnare arbetsvecka inför allt jobb till helgen. Förutom att jag jobbar så jobbar även L på söndag och W har träningsläger och säsongens allra första match så nu laddar vi under veckan för en busy helg helt enkelt.

Min väderapp visar att kyligare väder, till och med minusgrader nattetid, och även regn med inslag av snö är på gång men idag är det åter igen en kanonfin dag.
Jag har en hel del att greja med och framåt kvällen ska jag åka iväg och ha extra övning med ungdomarna så jag ska försöka få undan så mycket som möjligt här hemma och sen får det bli utomhusvistelse med M.
Igår tillbringade vi några timmar med lek och fika tillsammans med Charlotte och barnen i superhärligt väder och framåt kvällen cyklade jag och Hanna iväg och körde ett medelpass för att sen avsluta kvällen med god spontangrillning och ett glas rött.
Det är nästan så att det är svårt att kicka igång kroppen så här på måndagen då sol och värme, god mat och vin och framförallt all utomhusvistelse ger en känsla av sommar och semester.
Underbart helt enkelt!

Vad som är något mindre underbart är den gångna natten med alldeles för lite sömn beroende bland annat på att W såg en skymt av Partaj igår där det var någon scen med Nicke Nyfiken som mördare [jag såg det inte själv] och som etsade sig fast i henne så när klockan var halv ett i natt sov hon fortfarande inte och jag kröp ner hos henne där jag sov till halv fyra innan jag masade mig upp till min egen säng.

Igår när hon vaknade så var hon alldeles röd i ansiktet. Från ögonhöjd och sen ner över kinden, runt hakan, och så upp på andra sidan. Det brände och var lite svullet.
Hon har även ett sår vid ena mungipan. Jag smorde henne med mjukgörande och det blossade och gjorde ont så istället för att vara med ute och leka så låg hon inne och vägrade att visa sig för folk.

Idag är det ännu värre och hennes ögon är till och med lite upptryckta på grund av svullenheten i ansiktet.
Hon är ledsen och orolig för hur hon ser ut och det ser faktiskt inte alls bra ut så idag startade jag dagen med att ännu en gång sitta i telefonkö till vårdcentralen.
När de väl svarade så gick jag hårt ut då jag fortfarande är irriterad över att de inte lät M komma dit förra veckan utan han fick utstå ett dygn av smärta totalt i onödan. Nu är det ju inte alls samma åkomma som W har men ändå. Jag var rädd att de skulle säga att vi skulle avvakta igen.
Lite oroande kändes det dock att sköterskan inte alls kunde förstå vad det kunde vara för något när jag sa att hon inte ätit något konstigt eller avvikande vilket skulle kunna få en känslig människa med eksem att reagera så här.
Nu har vi en läkartid tjugo i elva. Vad som sker efter det får vi se. W borde till skolan med tanke på repetitionerna för vårkonserten på onsdag men som hon ser ut nu så förstår jag faktiskt att hon inte vill dit.
Usch vad det är jobbigt när ens barn inte mår bra.


Den här lilla tjejen är en väldigt speciell liten fantastisk och söt tjej och inte bara för att hon igår kom till lekparken i fodrade jeans och termovantar 😉

bloglovin 2014-04-28 kl 09:03

Lek & Bus

Igår åkte vi på utflykt till Örebro. Tanken var egentligen att vi skulle ägna dagen åt bad på Gustavsvik men att det bara skulle vara jag som badade med barnen en hel dag och L ägnade sig åt att titta på kändes inte särskilt kul så istället blev det ett besök på Lek & Buslandet där det var gött lugnt eftersom Örebroarna inte har sportlov samma vecka som vi. 

Ett klassisk lekställe med ett inringat område fullt med klätterställningar, rutschkanor, bollhav, kanoner, studsmattor, hoppborgar och en hisnande vulkanrutschbana som man kunde kasta sig ut i först om man lyckades med att ta sig upp för vulkanens brant.
Det kunde man bara göra på två ställen på den där det fanns fästen, likt en klättervägg, att sätta fötterna på.
M tog sig otroligt nog upp, flera gånger faktiskt, även om han mattades av efter ett antal upp och ner sessioner.
Första gången han åkte i rutschkanan nerför vulkanen höll han så hårt i kanterna på den att han i stort sett inte hade någon fart alls. Samtidigt som han blundade. Det var läskigt högt alltså. I alla fall så där i början!

Vi blev kvar i fyra och en halv timme och under den tiden lekte barnen så att de var svettiga, vi åt mat, och gjorde egen mjukglass. Barnen drack vatten i mängder och lekte en massa. Jag och L fick även en hel del tid till att sitta ner och inte göra någonting när de var iväg och lekte på egen hand.
Jag lyssnade på avsnitt fem av Jennie, Mary & Stina podcast Het på gröten och bläddrade i veckans söndagsbilagor, drack kaffe och L löste korsord och surfade.
Hade det varit ett uns av skönare sittmöjligheter så tror jag att vi kunnat somna när det var som mest lugnt. I alla fall jag som var väldigt trött hela dagen igår efter en natt med usel sömn. På vägen hem somnade jag till flera gånger och det trots att barnen var som hud och katt i baksätet i flera mil.

En trevlig andra dag på sportlovet hade vi igår och idag kör vi kontrasten till familjenöjen nämligen jobb och M ska va på förskolan. Senare i eftermiddag ska vi träffa Ms dagiskompis och leka men först ska det jobbas lite mer.

Trevlig onsdag på er!


Utanför Lek & Buslandet fanns tre stycken enorma dinosaurier som var fascinerande stora och mycket verklighetstrogna. De såg så riktiga ut att M inte vågade gå fram till dem ensam från början då han trodde att de skulle börja leva 🙂

bloglovin 2014-02-26 kl 09:58

En modig liten klättrare tillbaka på brottsplatsen

Hela sommaren har de legat där de där fribiljetterna vi fick från Rottneros Park en tid efter det att olyckan inträffade.
Jag har haft som plan att vi skulle besöka parken någon gång efter röntgen den 10 juli som var den röntgen som skulle innebära att det var fritt fram för lek igen och före semesterns slut och M skulle tillbaka till förskolan.

I lördags åkte vi till Rottneros Park allesammans. Jag pratade med M på fredagen om detta. Först var han lite tveksam. Sa att det nog inte är så bra att han klättrar i piratskeppet för då bryter han nog nacken [!!??] eller båda armarna eller ett ben och får åka ambulans igen.
När jag sa att det nog inte kommer att bli så för vi är försiktiga och hjälper honom att klättra upp för det där nätet där det hände om han vill det så undrade han om han fick ta med sig hunden. Det var väldigt viktigt att han var med ifall det skulle hända en olycka igen.

Han tänkte nog lite mer än vad jag trott på att vi faktiskt skulle åka dit. Själv tänkte jag lite grann på det under bilfärden dit men det blev mer kännbart när vi väl gick uppför backen och det där piratskeppet skymtade framför oss.
M tog täten till klätternätet och visade W och L. Jag själv stod och tittade på och förundrades över att det inte alls var högt.
Jag vet att när jag befann mig i någonslags chock och försökte hantera känslorna och rädslan genom att stänga av och agera mekaniskt pratandes med 112 att jag först sa att det var tio meter högt nätet som M föll ifrån. Sen ändrade jag mig till sju meter för att sen förstå att det var bara ca en och en halv meter.
Nu såg de där ca en och en halv meterna väldigt lågt ut. Dessutom var marken full med sådant mjukdämpande flis.
Att det ens är möjligt att ramla från det nätet så att armen på en liten kille med så böjligt och mjukt skelett går av på två ställen samt att benen sticker ut på undersidan av armen borde ju vara omöjligt!!!
Så himla svårt att förstå för mig men olyckan hamnar väl under det som brukar kallas maximal otur antar jag.

W klättrade upp först och när hon sen stod i skeppet så började M att klättra.
Ganska försiktigt och allvarligt tog han sig upp mot W.
När han närmade sig henne så tog hon honom i handen så att han tog sig över kanten och sen var segern vunnen.
Ytterligare en gång till klättrade han uppför nätet men sen räckte det.
Klätterställningen vid lekparken längre ner i parken har ett liknande klätternät och i det klättrade han när vi var där med förskolan men i lördags ville han inte det.
Jag tror att han kommer att ha en försiktig inställning till sådana där klätternät en tid framöver.

Barnen lekte i skeppet men M var lite som han la band på sig.
Han tog det lugnt, stod och styrde men såg fundersam och allvarlig ut. Inte alls så som han lekt vid den andra lekparken eller i träbanan i skogen och när W ville gå vidare så hakade han på direkt utan det vanliga tjatet om att han vill leka mer.

Enligt M hade det varit en bra dag i parken.
Han hade haft kul och det hade ju inte hänt något den här gången. Det var oerhört skönt för mig att vara tillbaka där det hände.
Må hända att det låter fjantigt och så klart finns det värre saker att råka ut för men de där bilderna som spelas upp i mitt huvud när jag går runt skeppet och ser M stå där med sin arm så onaturligt konstigt böjd och med de efterföljande dygnen så fulla av smärta för honom, rädsla och oro från oss alla jagade mig ibland både dag och natt den närmsta tiden efter det hade inträffat.

Någonslags reaktion och urladdning kom dock från Ms sida efter dagen för vid Bolibompatid i lördags kväll blev han ledsen. Han ville ligga nära mig i soffan, sa att han var ledsen men kunde inte förklara varför.
Tårarna föll och han grät i omgångar, länge och okontrollerat, men kunde inte säga vad det var han var ledsen över.
En gråt som inte liknar något som han annars tar till. Varken när han slagit sig, är arg eller ledsen över att någon sak gått sönder osv.
Vår lilla kille som trots att det kändes läskigt och han faktiskt hade skadat sig illa i det där nätet ändå tog mod till sig och klättrade upp för det!
Den finaste lilla modiga prins som finns är vad han är ♥

Den 28 augusti blir det åter igen röntgen av Ms arm.
Om allt ser bra ut då och allt på insidan har läkt ihop som det ska så kommer vi att få tid för en sista operation då titanstängerna som hållit ihop skelettet så att det ska kunna läka samman kommer att avlägsnas.
Det ska bli otroligt skönt när allt det här är över!

bloglovin 2013-08-13 kl 12:11

En hälsning från Rottneros Park & kommunens regler

En kort tid efter olyckan med M hade hänt i Rottneros Park kom det ett brev.
Jag var så uppe i allting kring M att jag inte noterade brevet. Jag kan inte minnas att jag öppnade någon post alls under de typ två första veckorna.
All fokus låg på att se till att M inte hade ont, ge honom antibiotika och smärtstillande var femte till sjätte timme, att hjälpa honom med vanliga vardagsbestyr som att äta, toalettbesök, klä på sig, ta hand om honom på natten när han hade hasat ner i sängen så han låg dumt och armen värkte räckte liksom.
Att jag sen drömde mardrömmar om det som hänt och anklagade mig själv för att jag inte var där intill honom just då när han klättrade för då hade det kanske aldrig hänt åt liksom upp mig lite grann på insidan så någon post hade jag inte en tanke på.

Det var först i förra veckan när M återvände till förskolan på onsdagen efter ca tre veckor hemma som jag började att fungera lite mer som vanligt igen och då hittade jag brevet.

Det var en handskriven hälsning till M från personalen i Rottneros Park. De tyckte jättesynd om honom på grund av skadan som blev vid besöket hos dem och hoppades att han skulle vilja komma tillbaka och hälsa på och besöka och leka i parken igen.
I kuvertet fanns det fyra inträdesbiljetter samt glassbiljetter och kaffebiljetter.

Nu kan ju jag tänka att när något sådant ändå så pass allvarligt sker så kanske man tänker på konsekvenserna som kan tänkas bli med anmälningar, skriverier, all möjlighet till att älta i sociala medier och så vidare men anledningen till olyckan hade ingenting med någon brist i den lekparken där det inträffade att göra utan det var ren jäkla otur att det gick så illa som det gick.
Just därför så kändes det som en väldigt fin och glädjande gest att skicka brevet med dess biljetter för att öppna för, och pusha oss, att vi ska åka dit igen där det hände vilket jag tror kan vara bra för M att göra redan i sommar och även för mig vore ett sånt besök bra.

Att åka till Rottneros Park är ett ständigt återkommande inslag av utflykt för barnen, en förälder samt förskolepersonalen på Ms avdelning så i maj nästa år så sitter vi troligtvis på bussen dit igen och för att det inte ska blir för dramatiskt och stort då, M berättar ju själv om hur han klättrade och föll, han försöker visa hur hans arm såg ut efter det hänt och hur ont han hade, kan det vara bra att ha varit där och lekt och haft roligt själva före den resan.

I sommar blir det alltså en dag i Rottneros Park för oss och jag ska banne mig klättra i det där nätet och leka i den där lekparken där det hände för att visa M att det bara var ren otur att det blev som det blev.

En annan sak jag fått lära mig av den här händelsen är att i Karlstad kommun måste ett barn vara frånvarande minst 21 dagar från barnomsorgen för att man ska få en del av kommande fakturas avgift reducerad och det finns inga speciella regler, policy eller något finstilt som säger något om anledningen till frånvaron.
21 dagar är det som gäller oavsett om det beror på att barnet har råkat drabbats av vattenkoppor som avlöses av tredagarsfeber och halsfluss eller trippla magsjukor eller om frånvaron faktiskt beror på en allvarlig olycka som skedde under förskoletid där det finns läkarintyg på att barnet inte ska/kan vistas i den allmänna barnomsorgen utan måste vårdas i hemmet.

Ms sådant intyg gällde i 18 dagar [man räknar inte med den dagen som olyckan skedde på]. Dessa dagar var jag hemma och vårdade honom.
Det var alltså 3 dagar för kort för att vi skulle få en något lägre kommande faktura!

Han fick även ett nytt läkarintyg gällande i ytterligare 12 dagar om det skulle visa sig att han inte orkade med att vara på förskolan av trötthet, smärta, eller om det inte skulle fungera bra för honom att vara där med den risken som råder nu fram tills han är röntgad nästa gång för nu får han inte bära tungt, inte gunga, klättra, cykla eller ramla för att armen kan skadas allvarligt innan den är läkt på insidan.
Det intyget har vi inte behövt använda oss av vilket ju känns gott!
Det är inte heller det att vi inte kan betala och jag kan tänka vidare varför sådana regler finns men ändå så kan jag tycka att det känns rent ut sagt B att man ska behöva betala när det hänt en allvarlig olycka på plats, under förskoletid, med följden att han måste vårdas hemma och som gör att barnet inte befinner sig i barnomsorgen alls på hela 18 dagar.

Vad man däremot ska är att anmäla olyckan till kommunens försäkringsbolag så noteras att den skedde under förskoletid ska den minsann.
Men det är bara att betala och vara glad…!

bloglovin 2013-06-26 kl 08:02

En dag med utomhuslek i Karlstads stadspark

Oj så trött jag blev nu efter att kvällens middag var undanstädad. Att jag ens orkade ställa mig och göra en köttfärssås när vi kom hem från utflykten känns lite av en gåta.
Det hade jag nog inte gjort om det varit nu. Då hade det fått bli mackor till kvällsmat istället. Det hade varit en bedrift bara att plocka ur alla sakerna ur kylskåpet och ställa dem på bordet… Men att stå vid puttrande grytor var det i och för sig värt då alla i hushållet åt med god aptit och M sa både tack för maten och att det var jättegott ♥ Jag gör helt klart den godaste köttfärssåsen! Enligt mig själv iallafall 😉

Eftermiddagen har varit bra, mycket bra faktiskt med tanke på att både jag och barnen sov så uselt inatt som jag skrev om imorse.
Det har varit mycket lek och klättrande i Mariebergsskogen. Upp och ner på lekparkernas alla grejer medans jag och Charlotte faktiskt har fått sitta en hel del på en bänk och titta på.
När solen lyste var det riktigt skönt men när den gick i moln och det blåste lite så huttrade jag. Dock så var det bara jag som kände så så förmodligen var det trötthetsköld i kroppen på mig.

Vi hann med en tur till djuren och fick se en liten nykomling inne i stallet. En svart liten gris som var väldans söt. Eftermiddagen avslutades med ett besök på Naturum för att få lyssna på gäddan [eller om det är en jätteaborre?!] när den säger bläää och num num beroende på vad man matar den med.

Att gå den långa vägen tillbaka till bilarna från Naturum var inte det lättaste. M var så trött i benen och saggade ihop några gånger.
Att springa, leka och gå en hel eftermiddag i kombination med den gånga natten var tröttande och jag och W hjälptes åt i bilen på vägen hem med att hålla honom i någorlunda vaket tillstånd.
Nu har jag gjort allt för att de ska kunna somna gott i sina sängar ikväll och sova hela natten. Minimum med sömn inatt, en massa frisk luft, spring och lek för båda två under hela eftermiddagen och för W 85 minuters fotbollsträning som håller på just nu. Det kan inte gå fel hoppas jag…

Dags att hämta stora tjejen på träningen nu!
Trevlig kväll på er!

bloglovin 2013-04-02 kl 18:13

Juldag

Juldagen har spenderats mest hemma.
Vi kom i säng ganska sent igår kväll så barnen var trötta och sov lite längre idag än vad de vanligtvis gör.
De har lekt med sina nya grejer. Leksaker, spel, och pyssel.
Jag bjöd in kusinerna på mat och därför packade vi in oss i bilen och åkte till Coop för handla lite ingredienser.
Passade även på att stanna till en halvtimme på den stora och roliga lekparken de har här i byn.
Barnen blev svettiga och hade rosor på kinderna efter de där trettio minuterna. Det tråkiga var bara att denna busiga lek och allt spring och klättring gjorde att Ms otäcka hosta som fortfarande håller i sig eskalerade en stund därefter och han hostade och hostade så att han kräktes slem tillslut.
När hostattackerna väl lanar av så är han precis som vanligt. Pigg och utan feber. Det är när han börjar hosta som det är jobbigt för honom.

Kusinerna har lekt och röjt här ikväll med en ljudnivå som varit lite väl hög från och till och vi har ätit fläskfilégryta med hasselbackspotatis och pepparkakscheesecake till efterrätt så nu när alla sover utom jag och pappa är det gött att sitta ner och se på Änglagård – tredje gången gillt.
Ett gött slappt slut på juldagen.
Nu är den sjuhundrafemtioåttonde reklampausen slut och filmen börjar igen!

iPhonebilder från vår stund i lekparken

bloglovin 2012-12-25 kl 21:28

Kvällssol och lek

Medans vi bakade öste regnet ned men nu framåt kvällen [det tar lång tid att baka dubbel sats kanelbullar speciellt med två barn svärmande omkring sig] så kom solen fram och jag behövde komma ut och ha luft kände jag vilket i stort sett alltid innebär att jag och M tar en cykeltur.

Vi cyklade gata upp och gata ner.
Det går oftast ganska sakta när man cyklar med M. Han tittar lite här och där, stannar för att rätta till luggen eller plocka upp någon fin sten, ser en katt han vill klappa osv.
Så länge han inte stannar för mycket eller ofta så tycker jag att det är ok.
Tempot blir ju sakta men det gör mig inget för jag gillar att detaljspana på våra cykelturer. Kollar buskar, trädgårdsmöbler, staket, krukor och en massa mer runt husen vi passerar.
Entreér är kul att kolla på hur.
Hur folk har gjort för att det ska se välkomnande ut. Blommarrangemang, vilken slags ytterdörr, skyltar och en massa mer.

Jag hade lovat att vi skulle leka på kvällens cykeltur och inte bara irra omkring och glo och andas frisk luft så det blev ett stopp vid en lekpark så klart.
Hela lekparken badade i den varma kvällssolen och för en liten stund släppte jag mina funderingar och vi hade riktigt kul.
M har växt så mycket. Det märks i klätterställningen. Numera kan han hantera att klättra upp till toppen trots att klätterstegens pinnar sitter väldigt brett isär.

Det är så mysigt att titta på honom när han leker. Han är så vacker min lille kille ♥

bloglovin 2012-08-25 kl 20:10