Etikettarkiv: Lös tand

Det känns som att jag är sex år

Det här är stort det. Megastort!
Han som är vår minsting har tydligen haft en inneboende längtan efter att tappa en tand. En längtan som jag om jag tänker efter nog har hört talas om någon enstaka gång uttryckt som när ska jag tappa en tand och det under en av alla Ws tandtappningar och besök av tandfén.

Förra fredagen, alltså för elva dagar sen, så kom jag till förskolan och killen jag lämnade på morgonen var inte densamma som jag hämtade.
Han hade en tand lös. En liten mjölktand i underkäken rörde på sig när han vickade på den med fingret. Och han vickade och vickade.
Han mötte mig på gården och gapade stort och stoppade in sina fingrar i munnen så jag först inte såg vad det var han ville visa.

När han upptäckte att tanden var lös så hade han lyst likt en sol. Glädjen och storheten i detta gick inte att ta miste fick jag berättat för mig.
Fröken det känns som att jag är sex år hade han sagt och fröken M som berättade detta för mig sa att hon nästan hade fått tårar i ögonen för att han hade varit så lycklig vår lilla kille.

När vi sa hej då så var det med orden om att när han kommer till förskolan efter helgen så är nog tanden borta.
Det stämde dock inte. Trots ihärdigt vickande på tanden så är M en väldigt försiktig kille och efter att W berättat att det kan blöda när man tappar en tand så lugnade han ner sig med att vicka på den lösa tanden.
M tycker inte om blod och förknippar det med att det gör ont. Allra helst efter att ha sett blodet han hade på armen när han bröt den för snart ett år sen och det hänger så klart ihop med att det gjorde fruktansvärt ont då.

I onsdags kväll när jag var på väg hem efter jobbet fick jag ett mms av L. En bild på en gapande kille med glugg.
Tanden hade han själv vickat loss på förskolan under eftermiddagen. Fröken hade sagt något om den och därefter kom han med den i handen som om det inte var något särskilt alls att dra loss den.

En liten minitand, otroligt vad mjölktänder är små!, ligger nu i den lilla tandburken och på fredagsmorgonen hade självklart tandfén varit där och lyft på locket för att kika på tanden och innan hon flög vidare hade hon lämnat kvar en guldpeng.

Det är stort, ännu en milstolpe i denna lilla människas liv, och nu känner han sig lite som om att han är sex år, och då är man en stor kille, ingen tvekan om det ♥

bloglovin 2014-04-01 kl 17:13
Annonser via Bloggpartner.se

Två små milstolpar

Vi betar av små milstolpar hela tiden nu känns det som. Framförallt är det M som står för dem då han bockar av det ena efter det andra mot målet som är att efter sommaren så börjar han i förskoleklass.

Mentalt så betar även jag av. Det där sista gången ljuder då och då i mitt huvud och vissa saker är lite svårare att ta in än andra även om det går så klart.
Det är svårt att förstå att familjens yngsta medlem inte är så ung längre. Igår på bvc frågade han sköterskan vad det var för något som stod på ett bord.
En våg för bebisar var vad det var.
Han skrattade till och trodde inte att han legat på en sån och blivit vägd.
Nä när man ser honom så är det svårt att tro att det varit så. Att det inte alls är länge sen, eller i alla fall inte tillräckligt längesen för att jag inte ska komma ihåg det, att han var en bebis.
En smått ofattbar och lite svindlande tanke på flera sätt och av flera anledningar. Kanske även den för att det inte blir fler barn nu.

Igår var vi alltså på den allra sista bvc-kontrollen. Nu lämnas papprena vidare till skolan med några anteckningar i som både jag och sköterskan tyckte kunde vara bra om de stod med.
M vägdes och mättes och fick en spruta i vänster arm.
Sköterskan var en helt ny för oss och M var nervös över den där sprutan. Hon pratade med honom lite grann före och frågade honom om han viste vad han skulle göra hos henne.
M hade stenkoll på det för det hade vi pratat om hemma.
Hon visade vart sprutan skulle tas och M höll fram armen. Han fick en stor såpbubbelburk där man kunde blåsa en massa bubblor på en och samma gång.
Denna skulle han få prova inomhus vilket var lite extra spännande eftersom han absolut inte får blåsa såpbubblor inomhus hemma.
Han blåste och vips så var spruttagningen över och när sköterskan satte på plåstret som M själv valt så sa han aj och klagade över att det gjorde ont men mer än lite klag blev det inte förrän han skulle sova igår kväll då det gjorde ont på armen sa han.
Det var inte så att hon lurade honom, han visste att han skulle få den, men hon fick hans fokus att vara någon annanstans och han satt helt stilla utan att jag ens behövde hålla fast honom. Vi blåste bubblor tillsammans och det hela var över på en sekund.
Så otroligt skönt och jag andades ut.
Bvc sköterskan var verkligen kanon med M. Sen antar jag att det även handlar om att den sköterska som vi haft tidigare varit så sanslöst usel på sitt jobb att när det väl kommer någon som fungerar med både barn och föräldrar och som kan sitt jobb så är det ju inte konstigt att jag lovprisar hon vi träffade igår.

Efter bvcbesöket åkte vi till förskolan och M hade med sig sin lilla groda i gelematerial som han valde själv på bvc och visade för kompisarna.
Stolt som tusan över att han tog den där sprutan och nu är klar för skolan 🙂


iPhonebilder en blivande skolkille med sina nya arbetshandskar tänkta att användas
när han byter till sommardäck på min bil inom kort 🙂

Gårdagen innehöll även en stund kring det stora barnet.
Där kan man verkligen prata om stor. Att hon har varit en liten bebis är än svårare att förstå. Min förstfödda lilla tjej som nu är både är liten och stor och pendlar där emellan hela tiden.
Åker buss, går i skolan, pluggar, går upp själv nästan alla av veckans skoldagar och fixar i ordning sig och gör frukost [jag får gå upp än tidigare nu om jag vill göra frukost till henne eller sitta ner vid frukostbordet tillsammans med henne], funderar och tänker mycket och har de senaste månaderna mognat en hel del jämfört med hur hon var när hon började i årskurs fyra efter sommaren.

Gårdagens utvecklingssamtal var ett bra sådant. W berättade själv sin skrivna utvärdering och vad hon tyckte om både ämnen och miljö i skolan, mat och kompisar.
Hon kom även med egna initiativ från när det skulle göras en Iup och även om klockan var fyra på tisdagseftermiddagen och hon pratat en massa och vi ägnat en hel timme åt att prata om henne och med henne så tyckte jag att hon ändå lyckades hålla sig koncentrerad och fokuserad på det som diskuterades.

Hon är duktig och kämpar på bra med mycket och det värmer och glädjer att höra och jag vill inget hellre än att stå vid hennes sida och stöda och få följa med på hennes väg framåt så mycket jag bara får och kan.

Imorgon blir det en jättelång dag i skolan för W då de har musikalföreställningar på deras vikingamusikal Midvinterblot.
Vi föräldrar är välkomna till föreställningen klockan 19. Jag jobbar tyvärr och kommer att komma för sent men hoppas ändå att få se henne på scen.
I april blir det jubileumskonsert på CCC med alla musikklasserna på Norrstrand och det händer säkert mer i skolan med framträdanden under våren som jag inte har koll på just nu men vad jag vet är att hon älskar att sjunga och att ha musiken kring sig och säger aldrig att hon vill tillbaka till sin gamla skola så att hon sökte och sen bytte skola var så rätt DET är en så himla skön känsla det och vad så kul med all musik.


iPhonebilder på W som kan allt enligt M som kämpar och kämpar för att också kunna göra allt det som hans stora fina syster kan. Ibland får han ovärderlig hjälp, som i helgen som gick ♥

bloglovin 2014-03-26 kl 13:01