Etikettarkiv: Martina Haag

Bara allt blir bra igen

PaneradfiskMelonsallad

Kvällens middag blev panerad stekt fisk och även om det är lite kladdigt att doppa fiskbitarna i de olika skålarna så är det så värt det för så himla gott det blir. M åt två portioner av mos, fisk och ärtor och sa jag älskar den här maten. När jag sen råkade kommentera hans trevliga uttryck med något om den stekta fisken så var han så klart tvungen att yttra sig om att det var moset och ärtorna som han älskade. Med tanke på att han ätit flera bitar fisk så valde jag i mitt stilla sinne att tänka att det vist var fisken och kärleken jag lagt ned på den som han menade, haha.

Jag var inte alls sugen på mos utan åt min fisk med en sallad gjord på grönt från pallkragen, körsbärstomater och vattenmelon samt lite solrosfrön.
Att ha vattenmelon i sallad är friskt, lite sött och väldigt gott.
I senaste Smakbox, Sommarfets, fanns en produkt från Ponti som är Italiens största tillverkare av balsamico och sojasås, med. Den har jag helt och hållet snöat in på. Balsamico är ju en favorit sen tidigare för mig och denna kombination av det och soja har fallit mig helt i smaken.
Jag har den på grillat och på sallader och nu även till stekt fisk, vilket kanske är lite udda även om jag hade den på salladen också, men jag tycker den är jättegod.
Man kan tydligen även värma den men det har jag inte provat på ännu.

Dagen idag har annars varit mest tung rent ut sagt.
Baileys är sjuk, eller han verkar ju inte vara det, men ändå så beter han sig som det ända sen igår kväll när vi kom hem från Grums, och oron i mig gnager i takt med att mensvärken sakteliga smyger sig på och magen sväller på mig och finnarna ploppar.
Det är något som inte stämmer helt enkelt och jag skulle kunna flippa ur. Jag har inte fått något vettigt gjort av min dag som blev en ledig en mer än att V blev med hem efter fotbollsskolan precis som igår, killarna har lekt och haft det bra medans jag lagat lunch, mellanmål och vikt tvätt. Den tiden jag inte suttit på Solstadens smådjursklinik men mer om det imorgon kanske om jag orkar.
Ska jobba men vet inte om jag vill lämna Baileys hemma med W. Ja oron gnager och just nu finns det inget jag längtar så mycket efter som att mötas av en glad och pigg hund som lägger huvudet på sned och ser ut som världens lyckligaste när jag frågar om vi ska ta en lång kvällspromenad nu när det är skönt svalt ute.
Har nästan lovat likt Martina Haag i bilen från djurkliniken att bara allt blir bra igen ska jag ta ett lån och skänka 150 000 kronor till Läkare utan gränser, säg 152 300 så täcker lånet även dagens veterinärräkning, eller kanske mer troligt till någon djurklinik eller hundvälgörenhet.
Nu ska jag dränka hjärncellerna i jobb vid datorn med tavlor tills jag stupar i säng med ett avsnitt en serie.
More is more typ eller nåt!

bloglovin 2016-06-21 kl 21:40
Annonser via Bloggpartner.se

Tekakor

Tekakor1

Hej lördag!
Vad vi skulle äta till frukost idag var givet. Tekakor så klart!
Igår kväll när L och W lämnade huset slängde jag igång Kitchen Aiden och inte lång stund därefter, tekakorna har ingen lång jäsningstid, så hade vi sexton nygräddade och väldoftande tekakor på köksbänken under en kökshandduk.
Jag och Baileys gick ut på en kvällspromenad och M slog sig ner nyduschad och pyjamasklädd i soffan framför Barnkanalen.
Efter en kvart ringde mobilen, det var M som ville berätta att tekakorna var jätte jättegoda.
Jag sa men skulle du inte vänta på mig och så skulle vi äta tillsammans och se Wild kids. Han hade inte kunnat hålla sig och på frågan om han hade smör på dem så han bara nej. Han är som jag och äter det mesta utan smör, haha. Det är likadant med rostat bröd, om han har pålägg på så är det leverpastej direkt på brödet, utan smör under, men oftast så äter han bara brödet direkt som det är.
Sådan mor sådan son…
Kul att han tyckte om dem och jag riktigt hörde hur man mumsade i örat på mig 🙂

Det var första gången jag bakade tekakor. Har tänkt göra det sen husmor på jobbet en mindre bra eftermiddag bjöd mig på nybakta tekakor som var så himla goda och igår skrev jag av hennes recept och nu blir det definitivt fler gånger för det finns bara två kvar.
Efter frukost idag och med en bonusgäst i Ws kompis som sovit här i natt så är de nu snart slut.
Väldigt lättbakta och det tog inte lång tid alls heller. Smidigt frukost och mellanmålsbröd. Jag ska bara komma ihåg att platta dem lite mer nästa gång för de blev lite för tjocka under gräddningen i ugnen.

Tekakor2
TEKAKOR
Ingredienser:
100 gram smör
1 paket jäst
5 dl mjölk
2 msk sirap
1 tsk salt
10-12 dl vetemjöl special

Gör så här:
Smält smöret i en kastrull.
Ha i mjölken och värm till fingervarmt.
Smula jästen i en bunke och häll i lite av den fingervarma degvätskan. Rör tills jästen har löst sig.
Ha i resten av degvätskan och även sirap och salt.
Ha i mjölet, lite i taget tills degen släpper kanterna och blir smidig. Arbeta degen i ca fem minuter i bakmaskin eller för hand.
Låt jäsa i cirka en 15 minuter.
Dela upp degen i 16 delar.
Rulla till runda bullar och platta ut dem med handen.
Nagga med en gaffel och låt jäsa i 10 minuter.
Platta till dem igen.
Grädda på 225 grader mitt i ugnen i ca 6 minuter tills de fått en fin färg.

Sovmorgonen idag var guld värd. Vi kom i säng ganska sent efter att ha sett Glada hälsningar från Missångerträsk. En söt, rolig och mysig feel god film och Martina Haag och Ola Rapace funkade bra tillsammans. Bert-Åke Varg var dock filmens positiva överraskning. Han var perfekt i sin roll som norrländska buttra Sigvard.
En lugn förmiddag har det varit och förutom att äta frukost och fixa lite i köket har jag gått en långpromenad med Baileys i sällskap av H längs med älven.
Nu ska jag försöka ta mig samman och sätta mig med tråkjobb som kvitton med mera som ska i pärmar. Skittrist men eftersom jag jobbar imorgon förmiddag så är det detta jag borde ta itu med nu när jag har tid till det.
Trevlig lördagseftermiddag!

bloglovin 2016-01-30 kl 14:10

Löpning & må gott

I april 2013 fick det räcka med lathet och förtappad kropp beslutade jag mig för.
Jag började att jogga i motionsspåret i vårt område. Trots att det tog emot från den tredje till den elfte gången så fortsatte jag.
Jag har en enorm envishet och styrkan i mitt huvud i kombination med hög musik gör att jag ofta kan pressa mig vidare.
Det började till slut att bli kul. Inte vara lika tungt. Som en drog, ett måste att få komma ut i spåret även om det innebar att jag sprang varv efter varv, samma väg om och om igen.
Det gick olika bra olika gånger så klart och jag njöt lika mycket av att märka att jag blev smidigare, starkare, att det gick lite snabbare som att jag fick välbehövlig egentid med mig själv och mina tankar, fick andas frisk luft och fylla lungorna med syre och uppleva en fantastiskt natur.
I samma veva började jag att äta något mindre portioner lite mer av grönsaker på tallriken istället för potatis, pasta, sås och sådant i veckorna, slutade med godis och snacks på vardagarna och drack mer vatten.
Martina Haag sa på sin föreläsning här i Karlstad att när man börjar avverka några mil i veckan så märks det på kläderna.
Jag sprang ca 4-5 gånger i veckan och sammanlagt blev det kring 3 mil plus, minus, några kilometer.
I början av december visade vågen minus 20 kilo. Otroligt mycket när man tänker på det i tyngd. Att släpa på 20 kilo är ganska mycket.
Samtidigt så kan jag inte riktigt förstå vart dessa kilona satt på min kropp även om jag vet att jag var rund för jag kan inte se att det saknas 20 kilo på min kropp även om jag kan se att kläder passar i lite mindre storlekar än de gjorde tidigare.

Alla kroppar är olika och det händer mycket med kroppen ju äldre man blir. Jag är snart 40 och har så klart inte en tjugoårings kropp längre.
Anlag och annat spelar in och jag kan känna igen delar av min kropp när jag ser min mamma t.ex.
Nu handlar det inte så mycket om vikten för mig men däremot styrkan jag kände i kroppen då, smidigheten, att kläder satt betydligt mer gött på mig. Sådant kändes bra och jag älskade att utmana mig själv hela tiden. Tävlade endast mot mig själv.

Under december och fram till nu har jag knappt sprungit någonting.
Det har blivit några rundor då och då men ingen kontinuitet. Jag avskyr vintern med snö is och kyla och även om jag vet att man med hjälpmedel kan springa även då så vill jag det inte.
Jag har dessutom svårt att komma igång igen efter rejäla förkylningar vilket jag har haft några stycken.
Jag är en otålig människa som lätt kör för fort fram och vill gå från noll till hundra på direkten vilket inte fungerar för kroppen så klart och istället ger smärta som följs av vila. Otålig vila i mitt fall.

Eftre nyår förändrade jag en stor sak i mitt liv och det tillsammans med noll motion, en massa god julmat och godis, snacks  och vin utspritt på veckans alla dagar har gjort att jag gått upp i vikt. Det känns på kläderna även om jag inte vägt mig.
Idag vägde jag mig för första gången sen i början av december. Sex kilo plus visade vågen.
Jag har lite av en målvikt i mitt huvud och det är en bit kvar till den men det är inte det viktigaste. Når jag dit så är det en bonus bara.
Det jag vill nu är att börja springa igen. Jag vill orka mer igen. Känna mig stark och pigg i huvudet av att vara ute och flåsa i mig en massa frisk luft som jag endast gör när jag springer.
Målet är inte att springa milen under 60 minuter även om det vore kul så klart men det kommer när det kommer om det kommer och jag får möjlighet att fortsätta och benen pallar med. Jag tränar inte backar, intervaller, styrka med någon tanke på tid eller en speciell längd.
Målet nu är att springa igen. Några gånger i veckan, några mil, och få må gott. Det finns inte mycket som slår en perfekt löpmil en vårkväll i skogen!

Än är det dock långt kvar tills våren är här och mörkret gett vika. Jag funderar lite på att prova på Friskis igen och gruppass. Efter att W kom till världen hängde jag på Friskis flera gånger i veckan och jag gillar gruppträningen och den allsidiga träning det ger på kroppen så länge det är bra ledare och bra musik.
Det jag tycker mindre om är all tid det tar i ren förflyttning. Att behöva transportera mig till andra sidan av stan, infinna mig tio minuter för passets början, köra passet och sen åka hem igen och duscha och dessutom måste man passa ett klockslag.
Min löpning kan jag anpassa efter familjen. När läxorna är klara och barnens behov mättade så kan jag bara snöra på mig skorna och ge mig ut. Klockan kan vara tolv på dagen eller nio på kvällen.

Igår och idag har jag sprungit igen.
Gatorna är består av bar asfalt och det är några plusgrader i luften. Med bra musik och reflexväst på så fungerar det att springa för mig även när det inte är ljust ute.
Igår blev det en sakta tur på 7,2 km och idag provade jag på att springa uppför Skåreberget och hittade en liten runda hem igen som gav en sträcka på 5,3 km.
Nu längtar jag efter mer och jag har några små mål som dunkar i huvudet på mig under löpturerna. Om det blir något mer av dem än tankar återstår att se. Även om det blir fler löpturer den här veckan.
Enligt Smhi så ska det snöa i flera dagar frampå och temperaturen ska sjunka igen till flera minusgrader och det betyder ingen löpning för mig.
Kanske ska jag prova Friskis ändå. Det känns lite lockande…
Hur som helst så är god mat med såser och diverse tillbehör, smarriga kakor, bakverk och rött vin en passion och stor del av mitt liv och något jag tänker fortsätta att njuta utav och jag vet att det fungerar så länge man inte äter det varje dag och så länge man motionerar.

Jag mår helt enkelt bättre på alla sätt och vis. Blir mer stresstålig, är en bättre och gladare mamma, njuter av min egentid, känner mig starkare och mer positiv och nöjd. Livet blir helt enkelt lite lättare utav alla de där svettiga stunderna med löparskorna på fötterna så hit med våren nu!

bloglovin 2014-02-11 kl 21:01

Lyxdygn på Blogger´s Inn & Mammaboosten The show

Vilket härligt dygn jag har haft tillsammans med Hanna i Göteborg!

Det är verkligen lyx på hög nivå att komma till en stor stad med möjlighet till shopping i butiker som inte finns i Karlstad.
Jag hade ett måste framför både Designtorget och Granit och efter att ha lokaliserat vart den ena butiken låg så gjorde vi den glada överraskningen att den andra var belägen på andra sidan av samma gata. Det blev shoppat lite allt möjligt och till och med Hanna fick lite shoppinglust inne på Designtorget och handlade en hel del där.

Vi har strosat omkring och jag har njutit av egen tid fullt ut.
Med varsin flaska rött och några shoppingpåsar checkade vi in på Scandic Rubinen framåt eftermiddagen.
Att få möjligheten att bo i deras Blogger´s Inn svit är verkligen en njutningsfull upplevelse.
Supertrevlig välkomnande personal, stort, fräscht och fint rum på sjunde våningen med en magnifik utsikt över en bit av Göteborg och Avenyn att beskåda från hotellaltanen.
Blogger´s Inn-sviten är ett konceptrum på Scandic Rubinen som är skräddarsytt för den digitala entreprenörens behov. Rummet är framtaget och inrett med hjälp av Frida Ramstedt som driver bloggen och digitala inredningsmagasinet Trendenser.

Eftersom jag har bott i rummet en gång tidigare så lät jag Hanna få möjligheten att sova som en prinsessa i den stora sängen med den skira sänghimmeln.
Själv intog jag bäddsoffan och sov som en stock mellan halv två och halv sju för att sen somna om ytterligare en liten stund innan vi strosade ner till frukosten.
Hotellfrukostar måste vara lyxen av lyxighet det.
Jag älskar frukostar och allra helst de som jag slipper att arrangera själv och som dessutom består av allt man någonsin kan önska sig.

Vi slog oss ner vid ett fönster och kanske romantiserar jag frukoststunden en smula men ett grått Göteborg med regnet hängandes i luften i kombination med pratstund utan barn och en massa gott var hur mysigt som helst.
Att jag inte är ute på vift ofta på egen hand framgår ganska tydligt i hur jag upplever saker…

Torsdagen ägnades åt lite mer shopping och strosande. Jag köpte med varsin present till de där hemma och jag kunde inte prickat mer rätt än så.
M fick en racerbil ur Cars 2 som man skjuter iväg med någonslags ramp. Till W hittade filmen som hon tjatat om sen den gick på Disney Channel för en tid sen.
Den finns inte att få tag i Karlstad men i tredje butiken jag var in och frågade i hittade jag äntligen den i Göteborg.
Teen Bech Movie är filmernas film enligt henne och i morse vid sju, mellan äggröra och hårborstning, hittade jag henne dansandes framför tvn i vardagsrummet.
Lyckat alltså.
Till barnen att dela på köpte jag Granits små alfabetsstämplar och en stämpeldyna.
Att pyssla gillar de båda två så kanske blir det många fina kort frampå med stämplade texter på.

På onsdagskvällen var det dags för Mammaboosten The Show på konserthuset som ligger på magnifikt gångavstånd när man bor på Scandic Rubinen.
Jag älskar ju Martina Haag, har läst böckerna, och har sett henne i intervjuer och liknande en hel del på tv så henne såg jag ju framemot oerhört mycket att få lyssna på.
Mina förväntningar stämde bra överens med vad hon levererade på scen.
Jag gillar att hon pratar fort, gestikulerar hej vilt ibland och hon är hejdlöst rolig och inspirerande.
Däremot så kändes det som att on fick oerhört kort tid att leverera på scen. Att hon inte riktigt hann klart med det hon ville ha sagt och när hon avslutade med orden det var då jag började med löpning men det är en helt annan historia så var det i och för sig en punkt men jag ville ha hört mer.
Synd var att hon hade lite fokus på klockan och återkom till den och att tiden går då och då men förståeligt om hon skulle få sagt en del av det hon ville under den korta tiden hon hade på sig.

Hanna Hedlund var kvällens överraskning för mig.
Noll förväntningar hade jag men när hon gick av scenen var jag smått uppfylld.
Hon sjöng otroligt bra. Jag hade verkligen ingen aning om hennes sköna sångröst.
Dessutom var hon väldigt underhållande och rolig både verbalt och i sitt agerande.
Hon bjöd på bitar ur sin föreställning ”Är man en milf nu… eller?” och kroppskomplex, surfande, facebookstatus, relationer med mera avhandlades och igenkänningsfaktorn var nästan konstant skyhög.
Detta varvade hon med att tillsammans med tre bra musiker sjunga sina egna sånger från skivan ”Det är jag som är mamman” vilket var något som jag inte alls kände till men som jag redan nu lyssnat på flera gånger både på tåget hem igår, idag på morgonen medan jag gjorde äggröra till W och sen på väg till jobbet.
Det är sånger om kärleken till barnen. Om nuet, många ord som på ett enkelt sätt beskriver känslorna, tankarna, relationerna och kärleken. Allt som är mamman och lite annat som det lätt går att känna igen sig i.
Orden är fint tonsatta, lite jazzig touch, och orden, musiken och Hannas sångröst passar mig utmärkt just nu och ger en skön feelgood känsla, igenkännande och ett lugn.
Som sagt Hanna Hedlund var Mammaboostens stora överraskning!

Tyvärr kan jag inte skriva detsamma om Michael Södermalm. Säkerligen är en bra coach, den känslan fick jag, men tyvärr grusades det av hans sätt att göra sin föreläsning.
För mycket fokus på att vara rolig, lattjande med röster, och uppmaningar till publiken.
När jag skriver detta kvalar jag in i det facket han pratade om och som ens väninna skulle reagera på om så fort man gjorde men nä jag hade hellre sett mindre clown och mer prat från hans sida.

Det var en lyxig feeling på kvällen med promenad på röd matta, bubbel och choklad i pausen, jag fick träffa Martina Haag och hon signerade boken jag köpte till en vän eftersom jag redan har alla Martinas böcker själv.
Överraskning nummer två under kvällen var att jag träffade fina härliga Åsa.
Jag upptäckte att jag hade sms mitt under föreställningen och av det blev det ett kort möte efter showen ute på konserthusets trappa. Vore så kul att ses tillsammans med tjejerna Åsa…

Ett supertrevligt och välbehövligt dygn med så pass mycket lördagsskimmer över sig att jag fullt ut trodde att det var lördag hela onsdagen :-D.
Tack Hanna för sällskapet & trevligheter!

bloglovin 2013-10-18 kl 12:16

Kärleksbomba alla mammor

Jag förenar nytta med nöje och befinner mig på snabbvisit i Göteborg tillsammans med en fin vän.
När det kommer till nöjet på denna trippen är det att vi tillsammans ska gå på Mammaboosten – The show och låta oss kärleksbombas av trion Hanna Hedlund, Michael Södermalm och så klart Martina – underbart fantastiskt roliga grymma – Haag.

När man läser om showen så verkar den innehålla det mesta möjliga riktat till oss mammor.
En salig blandning alltså av 100% igenkänningsfaktor och skratt tillsammans med Hanna Hedlund i spetsen med sång och skådespelande ur sin succéshow Det är jag som är mamman! (är jag en MILF nu… eller?).
Inspiration, drivkraft och mod utlovas tillsammans med Martina Haag som kommer få oss mammor till att våga lite mer och göra verklighet av  våra drömmar.
Peppning och feelgood till ännu fler stordåd, glädje och ett energifyllt liv sägs vara coachen Michael Södermalms bord så frågan är ju hur man blir efter en kväll lyssnandes till dessa tre, glitter och glamour, drickande bubbel i pausen och med en goodiebag under armen…?

Det ska bli fantastiskt kul att lämna all vardag för en glittrande underhållande kväll tillsammans med en vän.
Men innan dess ska vi köpa lite vin och checka in på Scandic Rubinen där vi ska tillbringa en natt på sjunde våningen i deras Blogger´s Inn svit [samma boende som när vi var och såg Disney On Ice i januari]med formidabel utsikt över avenyn och ett fantastiskt hotellrum med stilfull, smart och inspirerande inredning.

Ett fantastiskt trevligt dygn väntar helt enkelt!

bloglovin 2013-10-16 kl 16:20

Biografier & Glada hälsningar från Missångerträsk

Jag tycker om att läsa om när en person redogör för sitt liv och då allra helst på ett öppenhjärtig och gripande sätt om något mörkt från barndom och uppväxt, som präglat och format personens liv och som gärna berättas med lite humor blandat med allvar och styrka.
Som Mia Skäringers föreställning Dyngkåt och hur helig som helst där skrattet fastnar i halsen medans Mias styrka bländar och lockar en till att ändå skratta även om det hon säger är fruktansvärt.

I tisdags botaniserade jag, mina barn, C och A på bokrean i Mitt i city.
Jag hittade en hel del som jag hade kunnat tänka mig att köpa. Näst efter biografier så är det böcker fyllda med mat och bak jag vill ha och sen därefter så finns det ett fåtal författare som fått mig fast och som jag vill läsa mer utav.

Jag fick iallafall med mig hem fyra biografier och Martina Haags sjätte bok och ett måste när man har läst de tidigare fem enligt mig. Biografierna i varierad grad av lättsmälthet tror jag för ovanlighetens skull.
M hittade en bok om Cars som han blev störtkär i så även om den inte var på rean så köpte jag den.
Eftersom jag handlade så billiga böcker och W inte hittade någonting som lockade henne så gjorde det ju inget att en icke-reabok slank med till kassan ju 🙂

Jag har alldeles för dålig sovdisciplin på mig själv och läser till alldeles för sent om nätterna. Släcker oftast inte förrän jag vaknar av att jag knockar mig själv med boken i pannan.
Det är min anledning till att jag alltid köper pocket i första hand…

bloglovin 2013-02-28 kl 10:30

I love pocket

Två nya pocketböcker till min lilla pocketsamling är inköpta.
Jag är av den åsikten att inbundna böcker enbart är jobbiga. De är oftast stora och klumpiga. Tunga att ha i sängen, osköna att hålla i och när jag somnar med boken så den faller rakt i ansiktet på mig så kan det göra riktigt ont.

Så är det inte med pocketböcker.
Visst är jag lite grann sugen på att testa det där med att läsa eböcker. Jag fick ett tips av Jenny som jag helt klart ska undersöka när det gäller lån av eböcker på vårt stadsbibliotek men samtidigt så tycker jag att det känns tråkigt att läsa en bok och sen inte få ha den kvar även om den står i hyllan och aldrig mera blir läst så är det ändå en bok, någon annans ord, som finns kvar för alltid.
Ord som fått mig att reflektera över vissa saker, uppleva något, skänkt en känsla eller bara funnits i mina tankar för en stund.
Några böcker av de i bokhyllan har jag läst mer än en gång men det är böcker som blivit speciella för mig och det händer inte ofta. Framförallt inte nu för tiden då dygnets timmar knappt räcker till och att läsa just nu är lyxigt och något som sker korta stunder innan jag somnar med boken i handen om kvällen.

Senaste shoppade böckerna är Martina Haags tredje krönikesamling Fånge i Hundpalatset samt 3096 dagar där Natascha Kampusch själv berättar sin historia om hennes år i fångenskap.
Dags att gå och lägga sig…

20120111-223934.jpg

bloglovin 2012-01-11 kl 22:49