Etikettarkiv: Matte

Snart fyller han ett år

Baileys8mars2016

Den sista den här månaden fyller den här killen ett år.
Helt otroligt vad snabbt året med hund gått även om vi inte haft honom i ett år ännu men det är snart ett år sen jag ringde till Lillemor första gången efter att ha sett den lilla kullen, kallad G-kullen, bestående av fyra hanar på deras hemsida.
Tiden går ännu snabbare när jag tänker och ser på Baileys än vad den går med barnen.
Han utvecklas så mycket snabbare, jag kunde vissa dagar tycka att valpperioden var outhärdlig, när han bet överallt på mig med sina sylvassa tänder, hade inget stopp i sig och behövde passning 24/7.
Många erfarna hundägare sa till mig att jag skulle njuta så mycket som möjligt och umgås med honom så mycket jag bara kunde och hann med för valptiden, även om han fortfarande kan och är omogen som en valp med en del saker, och det försökte jag tänka på ibland när jag blödde om händerna och mina armar var som om jag hade ristat mig långt upp i armvecken. Ibland hjälpte de där tankarna och jag andades och började om från noll.
De där som sa så hade rätt. En valps utveckling går verkligen i en rasande takt. Det är som att följa ett barn men man skruvar upp tempo till mer än dubbelt så snabbt.

Idag är det mycket som är annorlunda från när han var valp.
Han är cool och är hemma ensam i flera timmar. Vet vad det innebär och går och lägger sig antingen under matbordet i köket eller i sin bur under trappen när jag åker på morgonen.

Valptänderna är utbytta mot mjukare tänder men framförallt så biter han inte på samma sätt som när han var liten. Även om han kan bita vid lek fortfarande. Han är ju faktiskt en liten unghund, likt en strulande tonåring, och det ingår att leka lite tufft ibland men på villkor som jag bestämmer.
Energin är på topp. Han kan gå och vara ute hur mycket som helst. Det finns inget stopp samtidigt som han kan slappna av och somna på golvet efter utevistelse på ett kick.
Han älskar att vara med och jag försöker att ha honom med så mycket det bara går när jag ska något och har gjort så ända sen han var lite mini. Tror att det är därför som han fixar det så bra som han gör, just nu i alla fall, med nya miljöer och människor utan att bli alltför stressad.
Sen avskyr han att stå stilla om vi pausar under promenaden. Han gnäller och gnäller. Pratar liksom och vill bara att vi ska gå. Tröttsamt ljud att lyssna till om man inte tänker detsamma som han men det får väl vara ok.

Om nätterna sover han mestadels i sin hundsäng på golvet bredvid vår säng. Han lägger sig där i första hand och sen framåt morgonen hoppar han upp till oss men då håller han sig i stort sett alltid nere vid våra fötter.
Han är ingen hund som i första hand väljer att ligga intill ansiktet och gosa om jag inte tvingar honom till det, haha, för att jag vill mysa med honom.

Könsmognaden har blommat ut och det i kombination med att han försöker visa sig som den som bestämmer över de flesta som kommer hem till oss är ingen hit.
Han juckar som vi kallar det men det är väl rider som de flesta säger. Mig gör han det aldrig emot, det är ju ett slags maktbeteende och jag bestämmer över honom, men andra testar han för fullt.
Tycker det lugnat ner sig något så även det kommer kanske att ändra utveckling som mycket annat har och kommer att göra i takt med att han blir äldre och mognare och bara någon av oss är med och säger till honom så år det oftast bra.

Han är otroligt gosig och framförallt är det en otrolig kärlek från honom och mellan oss även om jag tror att barnen, framförallt W hade önskat att han var än mer gosig av sig medans M är nöjd med både lek och gos från honom.
Det finns inget underbarare än den kravlösa kärlek han visar så intensivt när jag kommer innanför dörren oavsett om jag kommer hem på lunchen och han har varit ensam i flera timmar som han är på onsdagar och torsdagar framförallt, men också då jag kommer hem onsdag kväll och alla andra är hemma så visar han ändå mig hur otroligt glad han blir över att just jag är hemma.
Ett band som är otroligt. Så mycket kärlek och snart har vi haft denna lilla vetekärleksfulla kille i ett helt år tänka sig♥

Nu ska jag strax iväg till jobbet följt av lunchpromenad hemma och sen lite mer jobb hemifrån med övning med mera av veckans uppgifter, körer, musikalförberedelser etc innan M och en kompis ska hämtas på fritids senare.
Trevlig tisdag på er!

bloglovin 2016-03-08 kl 08:01
Annonser via Bloggpartner.se

6 månader ♥

Baileys6månader

Vår lilla charmiga kille med sin stora personlighet har nu blivit 6 månader gammal.
Ett halvår, helt ofattbart att han är vår, att han har sitt liv hos oss och är en helt självklar del av det och för oss.
Han finns där dygnet runt och jag har svårt att komma ihåg hur det var innan han kom till oss. Det skulle kännas väldigt tomt i huset om han inte var där.

Han är ju stor nu, både kropssligt med sina dryga 12 kilo, och på flera andra sätt då den fysiska könsmognaden börjat lura runt hörnet t.ex.
Klarar av att vara hemma helt på egen hand i några timmar och har oftast för sig en massa gäspningar och sträckningar när jag kommer hem som tyder på att han tillbringar ensamtiden med att sova och ta det lugnt.
Samtidigt så blir han så ofantligt glad när jag kommer hem. M säger ofta – varför blir han inte så glad mot mig, och så är han lite stött över att han inte får uppleva samma lyckorus men det är ju så det är.
Jag är nummer ett och det är ju också jag som i stort sett alltid är tillsammans med Baileys men visst blir han glad när vi kommer hem alla och delar ut pussar till lortiga skolbarn också 🙂

Hältan på vänster fram har tyvärr satt stopp för vår favoritsysselsättning, springa runt lösa i skog och mark, och även träning som inkallning och liknande där det ska springas och rushas omkring men vi försöker så gott vi kan hålla på lite varje dag med andra saker som inte innebär full fart, spring och hopp.
Det märks dock tydligt att han skulle behöva, och älska, mer stimulans. Han är lite mer busig och har varje kväll i stort sett röj med hög viftande svans som innebär att bitas här och var och även på oss. Att man försöker vifta bort honom triggar bara ännu mer och han ser händer som är framför ögonen på honom som en invit till mer lek. Detta kan ju även vara på dagtid som han drar igång men jag försöker att lära honom att leka på det sättet, som han alltid gör när vi är på besök hos släktingarna i Grums inte är en ett leksätt som fungerar på människor. Inte helt lätt, inte minst sen det nu är mer när han inte får riktigt utlopp för all energi, men vi kämpar på. Sen har han ett underbart intresse, not!, för strumpor, vantar, mössor, benskydd, kläder överhuvudtaget och då M gärna retar honom och vill leka vilt med honom så förstärks detta beteende också hos honom.
Han är en hund som inte behöver särskilt mycket för att gå igång vilket är användbart i många träningstillfällen och hellre en framåt, pigg hund som är på än en vek som backar som man ska försöka att pusha, men som sagt det blir en del fighter och de kräver en del energi av mig både vad gäller hund och barn och kombinationen.
Troligtvis lugnar det ner sig också ju äldre han blir så klart.

Idag firar vi sex månaders dagen med att anmäla oss till unghundskurs med fem kurstillfällen på Lundagårds hundskola.
För en vecka sen var det avslutning på valpkursen som varit suverän då jag som hundägare fått med mig mycket bra redskap på hur jag ska göra och gå tillväga för att träna många olika saker.
Att Baileys fortfarande äter antiinflammatoriskt hindrar inte att vi deltar. Han haltar inte sen några dagar tillbaka, förmodligen för att han får sin medicin, men vi tar det lugnt fortfarande och deltar på de saker som vi kan vara med på vilket är det mesta ändå. Det andra är vi uppmärksamma åskådare av för att jag ska lära mig coh kunna träna detta sen när han förhoppningsvis blivit bra.

På fredag har han fått medicinen i 14 dagar och då ska vi sluta med den och låta det gå ca en vecka innan det blir återbesök hos veterinären.
Mitt hjärta krampar när jag tänker på hur mycket jag hoppas att han inte ska börja halta igen efter en veckas uppehåll. Jag är så orolig för det och vad det i så fall är som gör honom halt.
Oavsett om han gör det eller ej ska vi tillbaka. Veterinären som är inriktad på ortopedi i Ulvsby är kanonbra och att vilja ta reda på vad det är som gjort/gör honom halt finns där oavsett och just det att man vill veta vad som är anledningen känns bra för mig.
Även om han inte skulle halta igen just nu så kommer jag att släppa honom i skogen med lite magknip då jag vet hur lycklig denna lilla goding skulle bli över att få springa lös efter så många veckor med endast koppelpromenader och fara runt över stock och sten. Jag är livrädd för att han skulle börja linka runt igen. Granskar hans gående konstant just nu…

L åkte till Göteborg på något jobbuppdrag imorse och kommer hem först sent imorgon kväll, W ska på tjejkväll på stan för att fira ridkompisen som fyller år med shopping, 7D bio med mera och får skjuts hem av mamman och M ska släppas av hos farmor och farfar där han ska vara medans vi är på hundkurs.
Det blir en bra torsdagskväll för alla helt enkelt 😉 och jag kommer sannerligen att vara trött senare ikväll när vi alla landar hemma igen.
Igår somnade jag i soffan helt slut efter en lång effektiv arbetsdag följt av några timmar i Kil där W spelade sin sista fotbollsmatch för säsongen. Vaknade till ett tyst hus halv ett i soffan med Baileys sovandes på mattan nedanför.
Blir troligen en repris ikväll efter att läxor är gjorda, barnen kommit i säng och allt är frampackat inför morgondagen. Jag skulle kunna behöva en sovmorgon just nu. Tror inte att jag haft någon sen semestern i somras så det borde vara dags nu. Är faktiskt ledig på söndag och barnen ska int iväg på något förrän efter lunch så jag tror att jag bokar in en då.
Trevlig kväll!

Baileyssombebis
Mamma Tyra med sin fyra små grabbar ur G-kullen och Baileys som liten miniWheaten när han fortfarande bodde hemma på Vinkelgatan i Grums. De växer sannerligen snabbt små valpar ♥

bloglovin 2015-10-01 kl 18:09

Skolpärm & klassfotbollspremiärdag

I fredags efter utvecklingssamtalet så valde M att ta med sig sin skolpärm hem samt sitt häfte matteväg.
De får tydligen valmöjligheten att ta med sig något hem om de har något som de vill visa efter att haft sina samtal och M visste direkt vad han ville visa upp för oss.

När han kom springandes mot bilen efter skolan i fredags så hade han glömt bort att packa ner pärmen och häftet så då sprang han tillbaka igen. Det märktes tydligt hur viktigt det var för honom och hur gärna han ville visa för oss och att vi skulle se lite av det han gjort i skolan.
Det var en stolt kille som kom mot bilen en andra gång men då med pärmen i famnen.

I pärmen finns det ett register. Matte, svenska, teckningar och Trulle hamnar på olika ställen och efter ridningen kröp vi ner i Ms säng tillsammans och jag fick titta på varje papper i pärmen och han berättade lite om de flesta sidorna för mig. Hur han tänkt, om det var lätt eller svårt, om han var nöjd med sin teckning, vad som var roligast med mera.
Han har blivit så stor och tar små ministeg framåt varje dag i allt som hör livet till och som läras och tränas på när man är sex år och går i förskoleklass.

Ikväll avverkas ännu en liten milstolpe. Det är dags för klassfotbollspremiär för honom tillsammans med klassen. Denna första matchen för klassen är så tidigt lagd att jag inte kommer att kunna vara med och se honom spela då jag jobbar till halv sju ikväll.
Det känns riktigt riktigt tråkigt men som tur är så kan L komma ifrån tidigare och vara med honom och se matchen.
Kläderna är nedpackade, vattenflaskan, benskydden och gymnastikskorna likaså. Tröjan får de som vanligt på plats första gången.
Det har tränats massor av fotboll på rasterna och bollar skjuts högt och lågt. Ibland träffar de på något ställe där det inte känns så skönt som idag då han fått en boll rakt i ansiktet och det hade gjort väldans ont, men oftast springer de, skriker passa till varandra, sparkar och gör mål då och då. Att de är taggade inför kvällen går inte att ta miste på och självförtroendet är på topp även det för som M säger – vi har ju tränat massor och jag ska skjuta en hård boll rakt upp i krysset, haha 🙂

Nu ska jag pussa och krama hej då och bege mig mot jobbet för en heldag fylld med diverse arbetsuppgifter av varierande slag.
Fin onsdag på er!

bloglovin 2015-04-29 kl 07:28

Liten fikabricka


Gofika med hjärtlig kanelbulle och kaffe på lilla nya brickan jag köpte i lördags i en lågprisbutik på Marieberg i Örebro.
Den rymmer en kanelbulle av modell större och min kaffemugg. Perfekt så!

Efter fikat är det dags att sänka huvudet tillsammans med W bland mattetal.
Vi räknar en del tal samtidigt. De som hon fastnar lite på och de som jag vill kolla att hon räknat rätt på. Sen är det en himla bra uppfräschning för mig då just det ämnet matte var en ren och skär plåga genom nästan alla mina skolår.
Så tråkigt tyckte jag då. Nu har jag en lite annan syn på det och tycker att det är ganska kul att räkna med division, omkrets, area med mera. Mycket så klart för att jag tycker att det är roligt att finnas vid hennes sida i skolarbetet så mycket jag bara kan men det är sannerligen bra att få friska upp grunderna på nytt.
Roligt är också att lära sig hur de räknar ut tal nu. De använder inte samma uppställningar som jag fick lära mig och använde på min tid i skolan. Hon tänker inte heller på samma sätt som jag vid vissa lösningar och det är intressant att förstå hur hon klurar ut en del tal.
På torsdag är det matteprov på kapitel ett och två och det återstår åtta sidor i övningshäftet så det är bara att köra på och allra helst före middag och fotbollsavslutning som det står på programmet ikväll.

bloglovin 2014-10-07 kl 15:21

Snart går han väl i pension


Tränar på att räkna och skriva mattetal… Han älskar siffror och vill ha läxa precis som storasyster så jag brukar skriva ihop några tal som han får räkna ut och sen rättar jag dem precis som fröken kommer att göra 🙂

Idag går han sin allra sista dag på förskolan!
Längtan efter sommarlov är stark och har varit så i ca fyra veckors tid nu sen alla avslutningar och sommarfester började att dyka upp och inte blir det mindre sommarlovslängtan av att han fått följa med på storasysters alla festligheter som andats sommarlov vid terminsslutet

Idag är det inte bara dags för sommarlov det är även Ms allra sista dag på förskolan.
Vilken milstolpe det är! Efter det här sommarlovet så tar han sina första steg in i skolans värld och av erfarenhet utav Ws skolstart och år hitintills så skruvas tempot upp än mer när de väl börjar i skolan.
Tiden rusar oftast på annars tycker jag men sen barnen börjar i skolan så går den ännu fortare och jag förstår inte hur jag sa hinna med. Eller hinna med är fel uttryck men känslan som fanns när W slutade årskurs fyra för några veckor var smått ofattbar. Hur gick det till att hon redan gått ett år i skolan, det första året på mellanstadiet, det var ju liksom nyss som vi stod där på skolgården bland trettio helt nya barn som skulle ta sina allra första steg som elever i musikklassen.
Ja tiden rusar på och det gäller att ta vara på den så gott det bara går.

M ser så mycket framemot att börja i skolan. Han pratar om det nästan varje dag. Känner sig stor, vill vara som sin syster, lära sig räkna, leka, vara på fritids, ha skolväska.
Han har mycket funderingar kring det där med läxor och är bekymrad över det och frågar då och då eftersom han tror att han kommer att ha läxor i samma mängd som W har just nu dvs massor som vi sitter med varje dag efter skolan och ibland är det riktigt kämpigt på alla sätt och vis.
Det är inte helt lätt att ta in att förskoleklass inte innebär läxor i varken den mängden eller meningen som när man går i årskurs fyra men han har i alla fall börjat att räkna och skriva lite grann. Mest räkna. Siffror och tal fascinerar honom och han vill gärna ha ett papper med plus och minus som han ska sitta med själv och göra. Sen kommer han när han är färdig och då ska vi rätta och så räknar han om ifall något inte stämmer och skiner upp som en sol när man skriver R i kanten 🙂

I eftermiddag ska vi fira att sötloppan slutar förskolan och det gör vi med lite dunder och brak för att det är så kul att kalas lite. Han har stenkoll på att W fick en present när hon slutade fyran så det ska även han få. Prinsesstubbe blir det fika som vi ska skära upp i lagom bakelsebitar. Hemmagjord för allra första gången av mig. Den blev inte så hög som jag tänkt mig och marsipanen inte så slät som på köpta men just det bekommer inte M det minsta för han vill alltid att man skalar av marsipanen.
Jag har fyllt den med glasskräm istället vaniljsås och jordgubbssylt istället för hallon [och grädde så klart] som det annars brukar vara eftersom dessa två  ingredienser är hans favoriter.

Farmor och farfar dyker upp med W som varit hos dem sen i onsdags morse så det blir lite kalasstämning över eftermiddagen. Sista dagen på förskolan är värd att firas.
Jag minns Ms hur blyg han var när han började. Han är fortfarande blyg och reserverad inför nya människor, stora som små och nya händelser, men inte lika mycket.
Jag minns också hur orolig jag var när jag lämnade honom allra första gången. Hur ledsen han varit flera gånger, men hur han vuxit som människa.
Hur han utvecklats, lärt sig så mycket, både kunskap och i socialt i samspel med andra och om sig själv. Han som var så liten, vår minsting. Killen med de bruna ögonen och det vitblonda håret med alla lockarna. Ett stort WAO är det som gäller idag!
Tiden går så jäkla fort! Snart går han väl i pension…

bloglovin 2014-07-04 kl 11:25

Öppet hus & ridning

Den här veckan har Karlstad Kommun öppet hus på alla grundskolor.
Jag inledde veckan med att gå på informationsmöte på den skola där M ska börja i förskoleklass efter sommaren.
W har ju gått där både i förskoleklass och sen under hela mellanstadiet innan hon valde att söka till musikklass och därmed bytte skola så det var inget nytt varken informationsmässigt eller lokalmässigt.
Däremot så var omvälvande nog att sitta där och inse att vår minsting nu har blivit så stor att han inom kort kommer att ta steget in i skolvärlden och när det väl är gjort så skruvas tempo upp ytterligare och tiden går ännu fortare, i alla fall så känns det så, och varje dag kommer att vara skoldagar med allt vad det innebär med kompisar, skolmat, läxor och annat.
När jag satt där på stolen i matsalen blev jag nästan gråtfärdig över det stora i detta.
Han är inte min bebis längre. En stor kille sugen på och i behov av nya utmaningar. Dock väldigt blyg fortfarande och trivs som allra bäst bland människor han känner och vågar vara sig själv vilket även tar sig uttryck i saker han gör som målar, skriver, räknar osv.
Att bygga upp självkänslan hos denna kille är något de jobbar med på både förskolan och vi hemma.
Nu är det snart dags att ta klivet och jag tycker att det var väldigt speciellt att göra det med W som var den allra första gången men lika speciellt, kanske till och med än mer berörande, är det att jag göra det den här gången då det blir den sista gången för mig. Dessutom är dessa två barn så olika varandra. Som natt och dag på många plan.

Ja nog om detta. Det blir nog bra och vi ser alla framemot förskoleklassen. Detta första år är ett superhärligt år som känns väldigt lugnt, roligt och lite skyddat jämfört med när det är dags för årskurs ett så som jag upplevde klivet mellan nollan och ettan med W så det blir nog bra.

I morse åkte vi allesammans med W till skolan.
Dagen började med uppsjungning för klassen. Att sitta där på fredagsmorgonen och njuta av att se och höra alla dessa tjejer och killar som tidigare gått på olika skolor ha hittat varandra i denna nya klass och sjunga redan så bra tillsammans och känna glädjen de fyller rummet med tillsammans med alla vackra röster var den bästa tänkbara starten på den här dagen.
Underbart!

Vi blev bjudna på kaffe och kanelbulle och sen traskade jag och M vidare till klassrummet och var med fram till lunch.
Efter en stund släppte lite av Ms blyghet och han satt med egna papper och pennor och räknade plus med tal upp till tio.
Allt upp till tio går bra eftersom han då kan använda fingrarna att klura ut svaren.
W betade av svenska, veckans utvärderingsfrågor i skoldagboken och sen diagnosavsnittet i matteboken. En av veckans utvärderingsfrågor handlade om provet på Vikingatiden de gjorde förra fredagen och det värmde att se henne svara att hon var glad och nöjd med resultatet som var ett kanonresultat.

När det var dags för lunch åkte jag och M hem och tog tag i städningen av huset. Vi var precis klara när W kom med bussen och sen har vi mest småpysslat lite här och där i väntan på att tiden ska gå tills det var dags att åka till ridskolan.
De två sista lektionerna har varit en fröjd att ta del av. Den nya ridläraren är fantastiskt bra och det är framsteg varje gång som gäller nu.
Tiden går jättefort där vi sitter och pratar och tittar på läktaren jag, M och en annan mamma och det är både trevligt med sällskapet och hur kul som helst att se när tjejerna rider.

En superhärlig fredag med andra ord och jag ska avsluta den gött med Skavlan och därefter blir det som alla andra kvällar för oss ett avsnitt eller två avsnitt av Breaking Bad. Sista säsongen nu och avsnitt åtta och spänningen är olidlig 😀


iPhonepics från klassrummet i förmiddags ♥
M undrade på vägen hem om han kunde slippa att börja skolan eftersom han idag hade gjort så mycket läxa och räknat så mycket i Ws skola 😀

bloglovin 2014-01-24 kl 20:40

Va! Äta fredagsmat på en torsdag!?

Precis så sa en arbetskamrat till mig igår när jag på väg hem efter barnkören delade med mig av att barnen var så glada för vi hade bestämt oss för att mysa till det med tacos till middag ikväll.
Hon såg dessutom ganska förvånad ut när hon sa det. Som om det inte alls gick för sig utan snarare var totalt omöjligt att äta denna rätt på någon annan dag än fredag.

Hrmpf säger jag.
Vi äter tacos så sällan och jag vågar nästan påstå att de gånger som vi dessutom lyckats pricka in att äta det på just en fredag är nästan lika med noll gånger.
Nu var det ett tag sen och igår föreslog jag att vi skulle ha det lite extra mysigt och gott vid middagsbordet när vi var hemma själva ett par dagar eftersom L är i Uppsala.
Av mysigt och gott blev det tacos och oj oj så nöjda barn jag hade till bords.
De mumsade och smackade på för fullt trots att de har väldigt lite på sina tallrikar i jämförelse med mig.
Jag plockade som vanligt ur alla skålarna och tog sen som vanligt det säkra före det osäkra och åt min välfyllda tortilla med kniv och gaffel.
Banan och pineapplesalsan satt gott tillsammans med övrig ingredienser. Det är verkligen mums med fredagsmat på en torsdag 😀

W var feberfri igår men väldigt förkyld. Snöt sig så det gjorde lite ont på näsan tillslut.
Hon var hemma från skolan men är snart redo att komma iväg idag.
Gårdagen ägnade hon sig mycket åt att jobba med det som fröken hade plockat ihop till henne.
Hon satt några timmar sammanlagt under dagen med flera olika ämnens uppgifter men med pauser för tvtittande, lunch, fika, iPadsurfning, studsbollstudsande och en massa mer.

Efter maten spelade vi alla tre Super Mario Bros på Wii en stund men lyckades spara och avsluta i rätt tid den här gången så att ingen var alltför arg på den andre för att denne hade knuffat någon, råkat dö, tryckt på bubbla i samma sekund som alla andra tänkte och gjorde det osv.
Därefter satte jag mig och läste frågorna högt i matteboken och sen löste hon uppgifterna.
I  fyran på den nya skolan får de inte skriva i matteboken som hon gjorde i årskurs 3.
Istället skriver de i ett skrivhäfte med rutor. Gör lodrätt sträck med linjal på varje sida, spaltar upp hur många uppgifter ett tal består av som a,b,c… Skriver numret på just det talet och löser och skriver sen svaret och därefter drar man ett linjalstreck även under.
Varje lösning på tal har alltså ett linjalstreck kring sig.

Det blir en himla massa skrivande och ritande men det är ju också bra att öva sig på.
W själv tycker mer om att göra som de har det nu även om hon säger just det att ibland orkar man bara inte spalta upp och skriva ner allt.
Hon kämpade på jättebra i alla fall så nu är även diagnosen på det allra första mattekapitlet i årskurs 4 klart.
Diagnosavsnittet ska man göra helt utan hjälp. Man ska se hur mycket man klarar av från föregående kapitel och får inte gå tillbaka i boken för att ta hjälp på så sätt och lösa uppgifterna och talen. Vet man eller kan man inte så kan man inte och måste träna mer antar jag.
W klarade det jättebra.

Idag är skolväskan fullpackad med böcker och veckans läxor ska redovisas innan det är dags att ta bussen hem.
Själv ska jag jobba för att sen åka och hämta M som ska sitta i frisörstolen klockan 14. Sen blir det mat och så ska vi iväg till Färjestad framåt kvällen.
Busy fredag alltså men hellre massor att göra än att ligga hemma sjuk! Nu ska vi bli av med snoret och sen hoppas vi på många friska höstveckor.

bloglovin 2013-09-13 kl 07:39

Bråk, omkrets, area, geometriska figurer, järnåldern…

Vissa dagar känns längre än andra och den här var verkligen en lång en.
M har kämpat på och varit på benen mycket idag trots febervarm och feberögon. Trots hög temp även i eftermiddags så blev det inga mer kräkningar än det imorse.
Han dekcde i soffan och sov bort några timmar och sen var han så het att det var som att hålla handen på en spis men mot det hjälpte en supp och nu sover han gott.
Får se hur natten blir. Han har börjat med att vakna klockan 2 nu och därefter blir det sen tyvärr inte så värst mycket sammanhängande sömn för varken mig eller honom.

W ska till skolan imorgon och idag har vi slitit med att göra klart det mesta av alla uppgifter som jag bett om att få under hennes vecka borta från skolan.
Det är kämpigt att sitta med läxor och hon tröttnar fort och tycker att det är tråkigt men ändå så har det gått något lite lättare vid dagens två pass.
Jag har läst om järnåldern för henne och hon har strukit under de meningar som hon tycker är viktiga och sen skrivit en tankekarta med stödord utifrån faktan vi läst.
En dikt har även hunnits med som inlämnningsuppgift i svenska – Det var en gång en båt som inte ville bli våt. Den var vit och luktade skit. – löd den skojfriska och innehållsrika dikten 😀

Ett helt häfte med matte samt fyra extrablad har legat på hög och av det återstår det nu endast två sidor i det tjocka häftet med repetitioner och matnyttigt inför de nationella proven.
Nu kommer de börja med svenska på Nationella på tisdag och matten kommer först om tre veckor men det skadar inte att ha börjat göra det. Dessutom är W, som jag tidigare nämnt, lite nervös inför vad som komma skall och vill helst inte att vi nämner det här hemma.

Idag tog vi itu med matteuppgifterna på ett annat vis än tidigare.
Istället för att hon räknar själv och jag finns med för att fråga om det är något som hon inte förstår och rätta så satte vi oss bredvid varandra med uppgifterna mellan oss och räknade båda två tal efter tal och kollade varandras svar efter varje uppgift.
Det tar lite längre tid men det blev betydligt mer lustfyllt och trevligt och det skadar verkligen inte för mig att jag friskar upp hur man räknar ut omkrets, area, bråk, friskar upp de geometriska figurerna eller gör omvända likamed tal.
Det var på tiden skulle jag vilja påstå och för min egen del så borde vi alltid köra detta upplägget då det gör gott för min tröga mattehjärna.
Att W ikväll efter kvällsmaten när vi skulle dra igång pass två för dagen själv föreslog att vi skulle göra så för att det var mycket roligare kändes det extra gott i hjärtat på mig.

Nu ska jag ta en värktablett mot mitt öra som har gjort konstant ont hela dagen och den tjocka halsen och sen joina L i soffan och bli liggandes tills det är dags att krypa ner i sängen vilket är ganska snart.
Hoppas på en lugn natt och att vi mår lite bättre imorgon.

Fin kväll på er!

bloglovin 2013-03-10 kl 21:09

Öppet hus

Instagram-glimtar – @husnrnio

Den här veckan är det öppet hus på Ws skola och även om man alltid känner sig välkommen som
förälder att besöka klassen och vara med under lektionerna så är vi extra välkomna just den här veckan så därför passade jag och M på att gå till skolan idag.

Klockan 12 satte M sig i pulkan och så drog vi iväg till skolan. W som hade lunchrast just då lekte med kompisarna vid den nya gungan på skolgården blev mycket överraskad av att vi dök upp. Även några av kompisarna undrade vad vi gjorde där så jag antar att hitintills har det inte varit några väldiga anstormningar till öppet husveckan. Åtminstone inte i Ws klass.

Hon tog mig i den ena handen och M i den andra och så gick vi iväg till rutschkanan så att M skulle får prova på att åka. Det märktes att hon väldigt glad över att vi var där även om hon inte sa det och det gjorde mig så glad inombords att se henne så och att se mina båda barn som annars alltid bråkar med varandra hålla varandra i handen, le och skratta mot varandra och vara vänner ♥

Jag och M satt på varsin stol och lärde oss allt om Bronsåldern vilket M tyckte var måttligt roande medans jag konstaterade att man glömmer fort… Lektionen därefter bestod av ett test. Barnen fick varsin ihophäftad bunt med papper. De skulle sprida ut sig i klassrummet och fick inte prata med varandra och inte heller skulle vikarien som tjänstgjorde svara på frågor om hur de skulle räkna ut eller tänka för att klara uppgiften. Det var alltså ett test för att stämma av vad varje barn kan och förstår. vart de står helt enkelt och jag antar att de även med detta testet fick känna på lite hur det kommer att bli under de veckorna nu till våren som de ska testgöra alla nationella prov i svenska och matte.

Häftet var på många sidor och innehöll allt möjligt av läsförståelse blandat med matte vad jag kunde se där jag satt bredvid henne och sneglade över axeln. Hon körde fast efter ett tag trots att jag vet att om hon bara lugnade ner sig skulle klara av uppgiften. Då var det lite frustrerande att inte få förklara hur hon skulle kunna tänka för att klara det. Men då framkommer det ju inte vad hon kan och inte kan så det var bara att bita ihop.

W betade av sida efter sida men när några av kompisarna blev klara med sina test så blev hon lite orolig. Dels hade hon lite svårt att koncentrera sig när det blev oroligt runt omkring och sen blev hon smått uppgiven av att klockan tickade på så att hon kanske inte skulle hinna färdigt med alla sidor. När tiden var ute så hade hon en sida kvar och blev lite ledsen över det men vikarien sa att detta va inte tänkt att vara klart på den tiden de hade idag för det hade hon inte fått tillsagt sig och då lugnade hon ner sig. Det var även flera andra som inte var klara så även om man inte ska jämföra så kändes det lite bättre när hon insåg det.

Det är tufft i skolan tänkte jag när vi traskade hemåt och barnen var uppe på kullen för att åka utför några gånger. Sista terminen i trean, nationella prov, massor att lära sig, högt tempo, aktiviteter på fritiden, läxor, en hel massa som händer med kompisar och sen all utveckling inombords och så ska allt detta klaffa… Man kan ju bara göra så gott man kan och det har vi gjort nu sen vi kom hem och barnen fått i sig mellan mål. Arbetsbladet om volym är ifyllt och veckans kapitel med tillhörande arbetsblad i läsboken är klart. Därmed tar vi itu med nästa grej.
Packning av väska, middagsmat, omklädning – för nu är det snart innebandyträning!

bloglovin 2013-01-22 kl 16:14

Leo har 17 kronor. Han köper en kanelbulle…

Efter maten drog L iväg med farfar K på hockey och jag och barnen lämnades till vårt öde med att sysselsätta oss själva vilket är något som vi aldrig någonsin har problem med att göra.
I synnerhet inte jag.

Tiden bara tickar på hur fort som helst. En kompis till W ringde och efter en stunds prat så planerade lek in imorgon efter skolan.
Jag har packat ryggsäcken inför imrgon med gymnastikkläder. En vän ringde och så blev jag sittandes på en pall i köket en liten stund, vi har blandat kvällens mugg med te, jag har röjt lite varstan soch startat en maskin med tvätt men framförallt så har vi slitit med Ws matteläxa.
Hon hade fem sidor i läxa och humöret var i bott. Hon är trött och sliten om kvällen och allra helst nu så här i början skolstarten men vad finns det för alternativ när det gäller läxorna om man själv jobbar hela dagen och när väl barnen är hämtade på fritids och dagis så måste maten dras igång med innan alla lägger sig platt på golvet och skriker av svält.
Läxorna blir alltså sådant som får göras efter maten, dvs efter en skoldagens slut, efter några timmar på fritids, efter det att man kommit hem och fått mat i sig [före maten är det ingen idé att göra läxor för då snurrar huvudet av hunger enligt W].
Inte konstigt att hon är trött, att det går motigt, är tungt att tänka och att hon inte kan koncentrera sig!

Nu är ju jag så lyckligt lottad, har tänkt tanken flera gånger ilväll under den timmen som vi satt vid köksbordet med matteläxan, att jag kan vara hemma måndagar och tisdagar när W slutar skolan.
Måndagar ska vi iväg på musikal lite senare på eftermiddagen därför har vi den dagen som lekfri dag vad gäller kompisar.
Tisdagar brukar hon få ta med sig en kompis hem ganska ofta så då kanske inte läxorna bli gjorda förrän om kvällen iallafall men hon är inte lika trött då när hon gått hem efter skolan som hon är efter några timmar på fritids så det är ju ett bättre utgångsläge då ändå.

Puh vad hon slet ikväll och jag försökte peppa henne.
Ett tag så blev hon riktigt positiv och räknade glatt på. Hon gillar ju matte jättemycket och säger själv att det är flera i klassen som är längre bak än henne eller som har fler fel.
Nu vet jag inte hur det är med den saken men det märks att hon tycker om ämnet matte, lägger ned sig, och vill mycket.
Ikväll var det dock kämpigt att koncentrera sig och räkna ut en massa tal i huvudet. Hon pendlade mellan att bli irriterad, arg, trött och ledsen men trots det så gjorde vi färdigt alla fem sidorna [jag vet inte om hon halkade efter när hon först var sjuk i december och sen var ledig två dagar från skolan i samband med vår skånefärd men ska fråga D hur det kommer sig så jag kan finnas där och hjälpa till om så skulle behövas] och hon kände sig nöjd när hon skönk ned i sin fåtölj på rummet och åt ett äpple och drack en kopp te. 

Nu ska jag gå in och säga god natt och sen ska jag prova på att droga mig med Echinagard och huvudvärkstabletter för nu surrar det mindre gött i huvudet på mig men sjuk det har jag inte tid att bli…

bloglovin 2012-01-12 kl 20:52