Etikettarkiv: Oro

Bara allt blir bra igen

PaneradfiskMelonsallad

Kvällens middag blev panerad stekt fisk och även om det är lite kladdigt att doppa fiskbitarna i de olika skålarna så är det så värt det för så himla gott det blir. M åt två portioner av mos, fisk och ärtor och sa jag älskar den här maten. När jag sen råkade kommentera hans trevliga uttryck med något om den stekta fisken så var han så klart tvungen att yttra sig om att det var moset och ärtorna som han älskade. Med tanke på att han ätit flera bitar fisk så valde jag i mitt stilla sinne att tänka att det vist var fisken och kärleken jag lagt ned på den som han menade, haha.

Jag var inte alls sugen på mos utan åt min fisk med en sallad gjord på grönt från pallkragen, körsbärstomater och vattenmelon samt lite solrosfrön.
Att ha vattenmelon i sallad är friskt, lite sött och väldigt gott.
I senaste Smakbox, Sommarfets, fanns en produkt från Ponti som är Italiens största tillverkare av balsamico och sojasås, med. Den har jag helt och hållet snöat in på. Balsamico är ju en favorit sen tidigare för mig och denna kombination av det och soja har fallit mig helt i smaken.
Jag har den på grillat och på sallader och nu även till stekt fisk, vilket kanske är lite udda även om jag hade den på salladen också, men jag tycker den är jättegod.
Man kan tydligen även värma den men det har jag inte provat på ännu.

Dagen idag har annars varit mest tung rent ut sagt.
Baileys är sjuk, eller han verkar ju inte vara det, men ändå så beter han sig som det ända sen igår kväll när vi kom hem från Grums, och oron i mig gnager i takt med att mensvärken sakteliga smyger sig på och magen sväller på mig och finnarna ploppar.
Det är något som inte stämmer helt enkelt och jag skulle kunna flippa ur. Jag har inte fått något vettigt gjort av min dag som blev en ledig en mer än att V blev med hem efter fotbollsskolan precis som igår, killarna har lekt och haft det bra medans jag lagat lunch, mellanmål och vikt tvätt. Den tiden jag inte suttit på Solstadens smådjursklinik men mer om det imorgon kanske om jag orkar.
Ska jobba men vet inte om jag vill lämna Baileys hemma med W. Ja oron gnager och just nu finns det inget jag längtar så mycket efter som att mötas av en glad och pigg hund som lägger huvudet på sned och ser ut som världens lyckligaste när jag frågar om vi ska ta en lång kvällspromenad nu när det är skönt svalt ute.
Har nästan lovat likt Martina Haag i bilen från djurkliniken att bara allt blir bra igen ska jag ta ett lån och skänka 150 000 kronor till Läkare utan gränser, säg 152 300 så täcker lånet även dagens veterinärräkning, eller kanske mer troligt till någon djurklinik eller hundvälgörenhet.
Nu ska jag dränka hjärncellerna i jobb vid datorn med tavlor tills jag stupar i säng med ett avsnitt en serie.
More is more typ eller nåt!

bloglovin 2016-06-21 kl 21:40
Annonser via Bloggpartner.se

En vecka med för mycket innehåll

Det blev visst en bloggpaus.
Dagar fylldes med innehåll tills jag använde ordet skjut mig, alternativt nu lägger jag mig på gatan och ligger där tills någon plockar upp mig, tar med mig hem och pysslar om mig i var och varannan mening och tanke i mitt huvud.

Att sitta vid datorn har inte varit möjligt då den kraschade i onsdags vilket gav mig svår ångest då tavlor från flera månader tillbaks och en massa mer fanns på den. Dock löste en väns man det och kom åt innehållet på hårddisken. Nu har jag beställt en ny dator från Dell som beräknas komma om tio dagar.
Men inte heller har jag haft tid, ork eller lust. 
Jag tycker om att blogga. Att skriva ned några rader, pyssla lite med dagens fångst på kamerans minneskort [min kamera är min ständiga följeslagare] och lägga upp här men hela tiden har det varit någonting och tillsammans med det en massa grubblerier.

Min blogg är mitt sätt att dokumentera vår vardag i ord och bild. Med betoning på vår vardag. En dagbok där jag skapar en minnesbok om dagarna tillsammans med barnen, en del inredning och annat som jag tycker om.
Jag sätter mig inte ned vid datorn och sliter för att producera trevliga och inspirerande inlägg med fantastiska bilder till er läsare som jag läste för en tid sen att en annan mamma gör. Vardagen med arbete, hem och två barn innehåller med och motgångar så även hos oss.
Jag skriver inte heller ned alla mina tankar eller allt som barnen tänker, gör och säger men jag är personlig i bloggen och ibland kan jag skriva en liten rad kring något mindre behagligt som upptar mina tankar och mående utan att gå in på detalj men som den här gången så har det varit för nära och ihopblandat allting för att jag ska kunna skriva eller ens vilja skriva något alls.
Jag bloggar för min egen skull. Att sen ni är så pass många i veckan som väljer att läsa här gör mig glad. Kommentarer och respons är guld värt och jag blir så himla glad av era ord.

Dagarna som gått har innehållit för mycket till och med för mig som annars alltid kör på och framförallt kör över mig själv. 
Att W åter igen kom hem från skolan med feber och halsont oroar mig långt in i själen. Hennes halsmandlar förstör så mycket.
Måndag till torsdag låg hon hemma. Flytande Ipren och Panodil gjorde underverk men när hon vaknade morgonen därpå så var det alltid samma visa igen. Smärta och hängig.
I torsdags fick jag nog och ägnade förmiddagen åt att ringa rådgivningen, vårdcentralen och sen sjukhuset.
Jag slussades hit och dit och hamnade tillslut direkt på öron-näsa-hals avdelningen och började snyfta när sköterskan där sa att hon inte hade en aning om vart remissen från vårdcentralen fanns vilket jag självklart förstår ju men det blev lite mycket.
Tillslut fick jag iallafall tag i en som visste hur det hela låg till och det inbokade läkarbesöket som visade sig vara först i maj ersattes med en tid redan imorgon när jag berättade hur våra dagar var med ständig klagan över hals och öron, fyra antibiotikakurer på ca en och en halv månad och sen en massa tårar för allt hon missar i skolan, fotbollsträningar, kör, musikal och lek med kompisar.

I måndags drog jag igång allt kring det ofrånkomliga bytet av förskola för M som kommer att ske kring sommarmånaderna. För att summera det lite kort så har han sen han var sjutton månader gått på en förskola som har en sådan fantastisk personal, en liten grupp barn på ca femton barn och som ligger helt avskilt med endast en avdelning.
Jag har erfarenhet av fyra tidigare förskolor då W gått på sammanlagt fyra under sin dagiskarrär. Där M är nu slår samtliga med hästlängder.
Ett byte till en äldregrupp ska ske men jag ser andra lösningar på det så att ett eventuellt byte inte skulle behöva ske utan att för den skull sätta M i en sits där han understimuleras. 
Detta har jag även diskuterat med de som jobbar på Ms förskola.
Självklart vet jag att det ligger stor planering och roddning kring dagens förskolegrupper men efter ett långt samtal med den person som handhar placeringar och byten så kände jag mig i stort sett idiotförklarad trots att jag hade svar på samtliga av alla hennes påståenden som enligt henne var anledningen till bytet.
Hon igonerade det jag sa och påstod rakt i örat på mig att det inte var så som jag sa. Det spelade ingen roll att mitt förslag var totalt vattentätt på samtliga punkter och att jag hade svar på tal på allt.
Jag trodde innerst inne inte att det skulle bli som jag önskade men mitt förslag var så genomtänkt och uppkollat att jag blev så ledsen av hennes svar då hon viftade bort det mesta. 
Allt för att slippa ta i det.
En hel natt låg jag och hade ångest och var ledsen och försökte komma på en lösning eller åtminstone ett svar till den trångt seende kvinnan.

Jag har också jobbat som en tok på konstiga tider för att kunna vara hemma med W under veckan som gått. Trött av att rodda hemmet, barnen, att samtidigt ha mycket på jobbet och varje natt vakna av att M kommer trippandes. Jag ligger vaken ett tag innan han kommer till ro. När han väl har förstått att jag inte vill att han kliar mig i håret och jag kunnat koppla bort Ls snarkande och somnar så är det ibland inte ens en timme kvar tills jag ska gå upp och dra igång nästa dag.

I torsdags kväll när W skulle sova var hon extra pirrig för att hon skulle få gå till skolan på fredagen. Då gjorde vi upptäckten att hela hon var full av löss [det har gått i klassen ett tag].
En vän hade kvar en halv flaska som vi lånade och på fredagsmorgonen gick vi upp än tidigare och jag avlusade W.
På fredagen stressade jag mer än någonsin. Jobbade några timmar, körde M till farmor och farfar då jag inte ville lämna honom på dagis för att det härjat magsjuka där under hela veckan [M var hemma hela förra veckan då det gracerade där], jag åkte som en galning och köpte present till Ws kompis som hade kalas på kvällen, dammsög och moppade, tvättade sju maskiner tvätt med alla sängkläder, kuddar i soffan, handdukar m.m.
När jag hämtade W på kalaset och bilen inte ville starta höll jag på att bryta ihop. Det var fredag kväll och L är inte hemma. Jag skulle hem och avlusa mig själv och båda barnen [självklart drabbades vi allesammans av äckligt kliande löss]…
Medans andra såg Let´s dancepremiären stod jag i duschen med kidsen och försökte använde upp en hel flaska schampoo för att avlägsna allt fett som blev efter lusmedlet. 
Vi avslutade vår lusceremoni med att jag halkade på golvet som blivit snorhalt av lusmedlet och landade rakt på rygg med utslag i ansiktet pga medlet.

En något för händelserik och tung vecka då vi alla i familjen slitit på varandra lite extra pga sjukdom, oro, händelser, grubblerier och båda barnen som varit hemma konstant och som jag avslutade med att jobba både lördag och söndag. 

Nu är det läggdags för barnen och själv ska jag ta och luskamma mig själv igen.
Det kliar men det kan det göra även efter en behandling. Riktigt jobbigt känns det dock att hålla på med. Jag har kammat båda barnen idag och det är inte kul.

På påsklovet ska jag ta itu med Ms sovning. Ser min chans att göra det när W har skollov och inte är lika känslig för skrik om nätterna som under nätter som följs utav skola.  
Detta är ett måste. Om jag inte får börja sova hela nätter snart så tror jag att jag förlorar förståndet snart.

Tack för hälsningar och fina ord. Att blogga skänker välmående 🙂
Kram till er denna allra första dag i årets påskvecka!

bloglovin 2012-04-02 kl 20:52