Etikettarkiv: Svenska

Med mina barn i skolan

öph2016Stod
Min minsting en måndag i skolan. Bild med grupparbete, rast med fotboll och lek, god lunch som det gärna blir två portioner av, svenska med läsning och skrivning.
Det är så häftigt att han som inte kunde sätta samman knappt två bokstäver eller skriva utan att jag hjälpte honom med stavningen nu både kan knepet att låta flera bokstäver efter varandra bilda ord, ord som han använder dagligen men som han inte kunnat förstå på pappret tidigare och ord som han säger kan han lista ut själv vilka bokstäver de innehåller, föra pennan över pappret och bilda bokstav efter bokstav tills han skrivit det han vill. Och det alldeles själv! Stolt och glad mamma!

Att få vara med honom i klassen betyder dessutom mycket både för honom och för mig. Det märks att han gillade att jag var med igår. Det blir en bra blandning av att vara med kompisarna och mig och det är kul att få uppleva de sidor av honom som jag inte ser hemma. De som är skolkillen M.

Nu har ju jag varit med M tidigare i höstas och kommer säkert att vara det fler gånger nu under vårterminen, det är ok att vara med som åskådare i klassen, men den här veckan är det öppet hus för de kommunala grundskolorna i kommunen och då ska väl alla föräldrar och anhöriga känna sig lite extra välkomna, det finns t.ex fikabröd till kaffet i lärarrummet, haha, och jag hade ju möjligheten att kunna vara med M igår så så klart passade jag på.
Ska försöka att hinna med en timme på torsdag eller fredag morgon också före jobbet är tanken.

Idag har jag varit med W i skolan.
Inte alls lika populärt hos henne när jag meddelade henne mina planer om att komma. Hon försökte in i det längsta med att jag absolut inte behövde dyka upp med alla tänkbara argument och meningsuppbyggnader. Pinsamt minsann när man är 12 år och går i sexan och troligtvis kommer inga andra föräldrar att komma för det är skillnad på att gå just i sexan jämfört med t.ex femman som för ett år sen.
Kul när musiklärare A uttryckte just en av alla dessa meningar högt W sagt när det var dags för musik idag. Mitt i prick, haha.
Tror att W försökte få stöd från sina kamrater om att jag inte skulle komma men de dissade henne och gjorde precis tvärtom. Jag har aldrig känt mig så välkommen i form av pushande direktmeddelande på IG, kramar och ord, haha.
Hur goa som helst och det blev ju en väldigt bra dag. Det sa hon själv när vi åkte därifrån efter biologin i eftermiddags och jag är så glad för det och för att jag stod emot hennes tjat om att jag inte skulle komma till skolan.

Att vi umgås ensamma så lite nuförtiden blir så märkbart en sån här dag. Jag menar inte att hon inte berättar saker för det gör hon ganska mycket utan mer att hon får total uppmärksamhet från mig. Att jag bara ser och lyssnar på henne utan några som helst störningsmoment från varken matlagning, städning, hund eller lillebror.
Att få ge henne den här dagen även om det så att säga bara innebar att sitta bredvid henne på matten, att sitta bakom henne på musiken och humma altstämman i hennes och Fs öron, lösa uppgifter om fortplantning i och utanför kroppen på biologin tillsammans med hon och hennes bänkkamrat och skratta tillsammans med henne och de som betyder så mycket för henne varje dag i skolan kändes så gott i hela mig.
Med alla dessa hormoner på svängning i kroppen som de läser om på biologin nu och som dessa pretonåringar har så gjorde nog dagen även henne gott då hon både i eftermiddags och ikväll när hon sa hej då innan hon och en kompis åkte med L till Löfbergs Lila för att se Färjestad spela match var väldigt bemötande och lugn mot mig.
En bra och givande dag helt enkelt.

Imorgon kväll är det föreläsning på Ms skola som jag om jag hinner komma ifrån jobbet och en av körerna lite tidigare tänker gå på. Förutom det är det en lång dag med jobb och likaså på torsdag då det blir kvällsjobb även då för min del så ikväll har jag lagat onsdagskvällens middag före jag gjorde middagen idag.
Det blev några timmar i köket och jag lyckades till och med få igång brandvarnaren. Överkänslig är vad den är men det är ju bra, förutom när man steker lite väl mycket…
M fick ta med sig en kompis hem efter fritids så de har lekt med paus för brandövning, haha, och båda barnen slukade biff- och svampgrytan tillsammans med kokt potatis. Denna rätt är en favorit här hemma!
Ikväll lagade jag den med grytbitar istället för ryggbiff så den fick puttra i ca 75 minuter på spisen tills köttet var alldeles mört. Som sagt en jättefavorit både för kidsen och vuxna.

Nu ska M i säng, han har suttit och varvat ner framför tvn medans jag och Baileys var ute på en 40 minuters promenad. Att killen börjar bli stor märks även så. Har han bara möjlighet att ringa mig så kan han numera vara själv hemma kortare stunder och det ger lite frihet och möjlighet till rastning av hund eller ett snabbt besök på Icabutiken.
Själv ska jag jobba en liten stund därefter och printa några beställningar som ska postas imorgon innan jag varvar ner med ett avsnitt av Grey´s. Att gå en hel dag och lägga mig och sova utan att ha sett minst ett avsnitt av denna serie går inte för mig. Jag är så beroende och den är så bra att jag nästan chockar mig själv och vill bli kirurg även om jag vet att ja skulle få svårt att andas och troligen svimma av till och med under inscrubbningen eller vad det nu heter på svenska, haha.
Trevlig tisdagskväll!

bloglovin 2016-01-26 kl 19:23
Annonser via Bloggpartner.se

Sprid läsglädje & utvecklingssamtal

Sprid-Läsglädje

I Ms klass har det förutom ett vanligt föräldramöte även avverkats ett föräldramöte fokus på ämnet svenska. Statistik och forskning visar på att allt fler barn går ut årskurs nio med icke godkända kunskaper i ämnet svenska vilket innefattar såväl skrivandet som läsandet samt läsförståelse.
Det är fler pojkar än flickor enligt mätningarna.

På föräldramötet fick vi en avstämning om hur de jobbar med ämnet svenska i klassen, alltså årskurs ett. Bra att känna till inte minst för att få lite hjälp om hur jag som förälder ska kunna hjälpa till, stötta och utveckla åt rätt håll hemma med svenskaläxorna men också i största allmänhet.
Skolans specialpedagog kom också till mötet och informerade på ett inspirerande och avsmittande vis om sin kunskap.
Att det är viktigt med ämnet svenska går inte att komma ifrån och värt att kämpa med och för.

M kunde inte läsa mer än några små korta ord när han började i årskurs ett. Flera av barnen kunde redan det men det finns även de som var där M var och inte kunde sätta samman flera bokstäver till ord.
Han har sen starten gått framåt och vi jobbar på med läsläxorna lite varje dag hemma. Han läser veckans kapitel och ibland går det lätt och ibland trögt. Jag ställer lite frågor på kapitlet, sådana som inte är alltid helt självklara utan lite mer mellan raderna ibland, och detta kan han i stort sett alltid svara på. Det visar att han förstår.
Han kämpar också på med pennan. Att skriva bokstäver, små och stora, är inte helt lätt. Han tycker inte alltid att det blir tillräckligt fint och det kan gå åt en hel del energi vid just detta moment ibland.
Att skriva dem korrekt, alltså att forma dem utifrån det vis som är det som sen ger ett lätt sätt att få till dem och kunna skriva långa ord, meningar och texter kämpas med.
Att han vill lära sig känns som bästa kärnan i detta.
Han vill läsa, han vill faktiskt inget hellre än att kunna det, och ljudar bokstäver som han ser här och var, delar in i stavelser, försöker och kämpar på men ger lite för snabbt upp ibland då tron på honom själv ger vika. Han tycker inte att han är duktig.

Efter dagens utvecklingssamtal så vet jag och han också för han lyssnade och satt med och var delaktig att han är duktig. Det går framåt, han kan mer och mer, och det spelar ingen roll att alla är på olika ställen i alfabetet eller i uppgifterna. Det är så lätt att jämföra sig med andra hela tiden, att känna stress och press, och det gör M. Så här i början är spannet än större då alla inte riktigt knäckt koden ännu och läser inte lika snabbt och så att säga bra som en del andra i klassen.

Dagens samtal var ett mycket bra ett. Mycket togs upp, M berättade själv, och jag tyckte att han visade på fröken I sig själv så som han är och tänker och känner och mig med.
Han vågar lite mer. Vågar fråga och be om hjälp som oftast. Han är fortfarande en kille som gärna ser gott och vill att det ska vara rättvist. Att man ska spela och köra efter justa regler vad man än gör. Att hjälpa och ta hand om kompisar och han noterar om någon inte mår bra och är ledsen.
En omtyckt kille bland klasskompisar men också bland förskoleklassbarnen på t.ex samma fritidsavdelning och på rasterna de delar och spelar fotboll tillsammans med.

Matematik, siffror och att räkna har han en naturlig lätthet för. Där behöver han inte kämpa riktigt lika mycket även om han gör det med att skriva korrekta och fina siffror. Det är inte lika känslosvallande för honom som svenska.
Efter lovet kör de igång intensivläsning i klassen då barnen ska läsa ca fem minuter varje dag, måndag till söndag. Detta gör oerhört mycket för utvecklingen av deras läsande.
Vi läser redan fem minuter om dagen med paus över helgen och jag tycker som sagt att han är små framsteg.
Att det ibland är kämpigt försätter mig, som oftast är den som gör läxorna tillsammans med barnen, i en ibland inte alltför rolig roll. Det kan vara många reaktioner och kämpande ibland och då känns det gott med lite feedback som på dagens utvecklingssamtal.
Att få bekräftat att man gör rätt, tänker rätt. Inputen efter föräldramötet i svenska var ett sådant även det och det av även lite kunnande i hur man kan/ska göra.

Ikväll hoppas jag på ännu mer input och inspiration då jag och H ska på föreläsning om varför det är viktigt att barn läser och hur du som förälder kan hjälpa ditt barn att knäcka läskoden och inspirera till läsning.
Föreläsningen heter Sprid läsglädje och det är Agneta Edwards, litteraturpedagog, föreläsare och skrivarcoach och som bl.a har skrivit Bilderbokens mångfald och möjligheter som handlar om litteratur och läsning på förskolan, som är huvudperson.
På plats kommer även Per Gustavsson, illustratör och författare, att finnas så jag hoppas på en bra kunskapsbringande kväll med bra tips på böcker.

bloglovin 2015-10-20 kl 15:59

Övning ger färdighet

Det står 3-2 i grillning här hemma so far och det till mig otroligt nog, haha. Att den där gasolgrillen flyttade in innebär att även jag har börjat tänka grill när det närmar sig middagstid. Nu kan man tycka att jag inte är särskilt avancerad i mitt grillande hitintills [den där oxfilébiten som jag vill ha perfekt rödrosa på insidan lär dröja länge till innan jag lägger på gallret] men det har blivit hemlagade hamburgare, marinerade spett och ytterfilé [visserligen färdigmarinerade från Ica] och igår kväll kryddiga köttkorvar, lite mer ytterfilé, Hot dogs och majskolvar. Inte illa för att vara en tidigare totalt ogrillande kvinna, haha. Tummen upp för grillen helt enkelt och övning ger färdighet.

Tisdag idag. Lite mys framåt kvällen finns det tankar om för det är inte en helt vanlig tisdag ändå. W är förkyld, klagar över öronsmärta från och till och tyvärr har hon nattetid också en del hosta som låter som den går lite för djupt ner i bröstet för att den ska kännas helt ok just nu.
Hon kämpar på ändå och är ändå relativt pigg. Jag försöker boosta henne med c-vitaminer och till frukost idag drack hon te med honung i och åt kiwi och jordgubbar med mjölk.
Idag är musikklasserna på Sundstagymnasiet och övar inför den stora vårkonserten som alla klasserna har imorgon kväll.
De har övat mycket till konserten och hon ser framemot den massor så jag hoppas att hon kan genomföra den och bidra med i alla fall lite sång i altstämman.
Praktiskt blir det ganska roddigt imorgon kväll med Ms klassfotbollsmatch, biljetter som bara kan köpas på plats i Sundstaulan, L som jobbar fram tills konserten börjar halv sju och W som ska efter konsertrep finnas på plats igen halv sex men förhoppningsvis klaffar min plan för de där timmarna och vi kan alla sitta ner i publiken och njuta så småningom.

Nu ska jag sätta på mer kaffe och sen är det planering inför morgondagen som gäller. I juni månad har min kollega semester och då tillfaller hennes arbetsuppgifter även mig. Jag ska även sprida ut lite komptimmar här och var under den månaden så nu ska jag pussla ihop ett bra förslag så att allt fungerar trots detta och som jag ska checka av med min chef imorgon.
Budgeten för 2016 ska också lämnas in snart så även den ska jag ta itu med och sen borde jag ringa och boka upp lite musiker med mera till några tillfällen under hösten som gapar tomma samt printa och paketera en del av måndagskvällens gjorda tavlor och detta innan M och en trolig kompis ska hämtas hem.
Ha en fin tisdag!

bloglovin 2015-05-26 kl 09:35

Öppet hus & ridning

Den här veckan har Karlstad Kommun öppet hus på alla grundskolor.
Jag inledde veckan med att gå på informationsmöte på den skola där M ska börja i förskoleklass efter sommaren.
W har ju gått där både i förskoleklass och sen under hela mellanstadiet innan hon valde att söka till musikklass och därmed bytte skola så det var inget nytt varken informationsmässigt eller lokalmässigt.
Däremot så var omvälvande nog att sitta där och inse att vår minsting nu har blivit så stor att han inom kort kommer att ta steget in i skolvärlden och när det väl är gjort så skruvas tempo upp ytterligare och tiden går ännu fortare, i alla fall så känns det så, och varje dag kommer att vara skoldagar med allt vad det innebär med kompisar, skolmat, läxor och annat.
När jag satt där på stolen i matsalen blev jag nästan gråtfärdig över det stora i detta.
Han är inte min bebis längre. En stor kille sugen på och i behov av nya utmaningar. Dock väldigt blyg fortfarande och trivs som allra bäst bland människor han känner och vågar vara sig själv vilket även tar sig uttryck i saker han gör som målar, skriver, räknar osv.
Att bygga upp självkänslan hos denna kille är något de jobbar med på både förskolan och vi hemma.
Nu är det snart dags att ta klivet och jag tycker att det var väldigt speciellt att göra det med W som var den allra första gången men lika speciellt, kanske till och med än mer berörande, är det att jag göra det den här gången då det blir den sista gången för mig. Dessutom är dessa två barn så olika varandra. Som natt och dag på många plan.

Ja nog om detta. Det blir nog bra och vi ser alla framemot förskoleklassen. Detta första år är ett superhärligt år som känns väldigt lugnt, roligt och lite skyddat jämfört med när det är dags för årskurs ett så som jag upplevde klivet mellan nollan och ettan med W så det blir nog bra.

I morse åkte vi allesammans med W till skolan.
Dagen började med uppsjungning för klassen. Att sitta där på fredagsmorgonen och njuta av att se och höra alla dessa tjejer och killar som tidigare gått på olika skolor ha hittat varandra i denna nya klass och sjunga redan så bra tillsammans och känna glädjen de fyller rummet med tillsammans med alla vackra röster var den bästa tänkbara starten på den här dagen.
Underbart!

Vi blev bjudna på kaffe och kanelbulle och sen traskade jag och M vidare till klassrummet och var med fram till lunch.
Efter en stund släppte lite av Ms blyghet och han satt med egna papper och pennor och räknade plus med tal upp till tio.
Allt upp till tio går bra eftersom han då kan använda fingrarna att klura ut svaren.
W betade av svenska, veckans utvärderingsfrågor i skoldagboken och sen diagnosavsnittet i matteboken. En av veckans utvärderingsfrågor handlade om provet på Vikingatiden de gjorde förra fredagen och det värmde att se henne svara att hon var glad och nöjd med resultatet som var ett kanonresultat.

När det var dags för lunch åkte jag och M hem och tog tag i städningen av huset. Vi var precis klara när W kom med bussen och sen har vi mest småpysslat lite här och där i väntan på att tiden ska gå tills det var dags att åka till ridskolan.
De två sista lektionerna har varit en fröjd att ta del av. Den nya ridläraren är fantastiskt bra och det är framsteg varje gång som gäller nu.
Tiden går jättefort där vi sitter och pratar och tittar på läktaren jag, M och en annan mamma och det är både trevligt med sällskapet och hur kul som helst att se när tjejerna rider.

En superhärlig fredag med andra ord och jag ska avsluta den gött med Skavlan och därefter blir det som alla andra kvällar för oss ett avsnitt eller två avsnitt av Breaking Bad. Sista säsongen nu och avsnitt åtta och spänningen är olidlig 😀


iPhonepics från klassrummet i förmiddags ♥
M undrade på vägen hem om han kunde slippa att börja skolan eftersom han idag hade gjort så mycket läxa och räknat så mycket i Ws skola 😀

bloglovin 2014-01-24 kl 20:40

Skola, fritidsintressen & lite tankar

Idag är det sista dagen med nationella prov för W för den här veckan.
Det där med nationella prov antar jag berör och tas in på olika vis.
När vi vid föräldramötet för två gånger sedan tog del av hur det kommer att gå till, vad de olika proven och dess delmoment innefattar, och lite fakta om hur de bedöms så blev jag lite chockad över hur stort det är med nationella.
De få egna minnen jag har från min skoltid om de proven är att det dels var kul med ett break från den vanliga skoldagens inrutade lektioner, att det ibland var svårt, att jag hade velat ha mer tid till att gå tillbaka och analysera och tänka vidare ifall det verkligen var rätt svar jag lämnat men jag minns inte att när vi fick tillbaka dem att det var en katastrof och inte heller att vi hade någon fokus hemma inför dessa proven. Jag minns inga extra läxor eller liknande.

Antar att jag måste jag fått godkänt på dem och sen var det inte mer med det.
Nu är det skillnad. Dels infon vi fick av de som arbetar med barnen under skoltid men sen har vi även blivit uppmanade om att öva inför proven på olika sätt.
W fick dessutom lite extra uppgifter att träna på och förbereda sig med då hon var sjuk hela förra veckan.

Ämnet de här första tre veckorna är svenska och proven gör de tisdagar, onsdagar och torsdagar under vecka elva till sjutton med paus för påsklovsveckan.
Idag är alltså sista dagen den här veckan och än så länge är W positivt inställd.
Hon har kämpat på.
I tisdags var uppgifterna sådana att de skulle lösas i grupp. Att samarbeta behöver ju inte alltid vara lätt men gruppen hade enats och lämnat in en löst uppgift som kändes bra.
Igår var det enskilt prov och de hade fått en text som de skulle läsa och en bunt med frågor till den där det fanns, om jag förstod det hela rätt, upp till fyra svarsalternativ som de kunde välja mellan.
Tre av frågorna hade hon känt sig osäker på och sa att de inte stod med i texten. Jag frågade om det var sådana där läsa-mellan-raderna-frågor som vi pratat om men hon visste inte riktigt.
Hon hade valt de alternativet som hon tyckte passade ihop med texten. Som varför gubben skrattade och det gjorde han för att han hade tappat sin hatt men det stod inte men han hade en hatt typ.
Ja jag vet inte om jag förstod henne riktigt rätt men att gissa och välja ett svarsalternativ som känns någorlunda som att det passar in är bättre än att lämna frågan obesvarad.

Idag hade hon ingen aning om vad provet skulle handla om men jag håller tummarna för att hon ska kunna ta det lugnt, få ro till att fokusera, och göra sitt bästa.
Det är klart att det är spännande och jag tycker att det ska bli kul att få ta del av hur det har gått sen när de här provveckorna är över 🙂

Vår stora tjej har så mycket hon vill göra på sin fritid nu.
Skolan lär ju inte ta mindre tid ju äldre hon blir men det är ett himla tjat nu om att hon vill spela handboll, ta upp ridningen och börja med dans.
Hon älskar sport och aktiviteter men det får ju samtidigt inte bli för mycket och sen är det ju även en praktisk aspekt på det hela.
Hon har redan flera aktiviteter, står inför en omställning efter sommaren då hon börjar i musikklass som blir på en skola på andra sidan av vår stad, jag som jobbar flera helger per månad och L som jobbar mycket under vardagarna och allt detta gör i sin tur inte att alla aktiviteter är helt lätta att få till.

I tisdags var det sista innebandyn för säsongen som vi tråkigt nog inte deltog i då hon var feberfri först i lördags men hade kvar hosta vid ansträngning. Men därmed kan vi bocka av innebandy i vardagspusslet nu. Skönt även om det varit kul och gett henne mycket.
Ridningen vill hon ta upp igen som hon ägnade sig åt från att hon var två och ett halvt och började på ridlekis fram tills M föddes och W var fem.
Då fick jag inte till det praktiskt med liten kolikskrikande unge, barnvagn och hästar så det fick hon tyvärr sluta med. Ridning och hästar är ju något som ligger mig oerhört varmt om hjärtat efter att ha hängt i olika stall under nästan hela min uppväxt och själv ha haft hästar tills för några år sen så det känns rejält i hjärtat när hon pratar om det.

Hon vill börja på dans och det är något som kommit stort på sista tiden.
Full av energi i kroppen har hon och kan nästan inte stå stilla [eller vara tyst heller för den delen utan låter och sjunger jämnt nu förtiden] utan gör en massa moves och annat konstant.
Nu börjar fotbollen snart så då lär hon få ut lite energi genom dubbla träningar och matcher men det är ju inte bara det som det handlar om.

Det blev visst ett långt inlägg kring vår fina dotter det här… Jag funderar en massa och medans jag gör det så växer barnen så det knakar och med dem skola, vänner, fritidsintressen och allt annat också och det känns som att jag funderar ännu mer.
Att stoppa tiden en liten stund vore inte helt fel!

bloglovin 2013-03-14 kl 13:16

Öppet hus

Instagram-glimtar – @husnrnio

Den här veckan är det öppet hus på Ws skola och även om man alltid känner sig välkommen som
förälder att besöka klassen och vara med under lektionerna så är vi extra välkomna just den här veckan så därför passade jag och M på att gå till skolan idag.

Klockan 12 satte M sig i pulkan och så drog vi iväg till skolan. W som hade lunchrast just då lekte med kompisarna vid den nya gungan på skolgården blev mycket överraskad av att vi dök upp. Även några av kompisarna undrade vad vi gjorde där så jag antar att hitintills har det inte varit några väldiga anstormningar till öppet husveckan. Åtminstone inte i Ws klass.

Hon tog mig i den ena handen och M i den andra och så gick vi iväg till rutschkanan så att M skulle får prova på att åka. Det märktes att hon väldigt glad över att vi var där även om hon inte sa det och det gjorde mig så glad inombords att se henne så och att se mina båda barn som annars alltid bråkar med varandra hålla varandra i handen, le och skratta mot varandra och vara vänner ♥

Jag och M satt på varsin stol och lärde oss allt om Bronsåldern vilket M tyckte var måttligt roande medans jag konstaterade att man glömmer fort… Lektionen därefter bestod av ett test. Barnen fick varsin ihophäftad bunt med papper. De skulle sprida ut sig i klassrummet och fick inte prata med varandra och inte heller skulle vikarien som tjänstgjorde svara på frågor om hur de skulle räkna ut eller tänka för att klara uppgiften. Det var alltså ett test för att stämma av vad varje barn kan och förstår. vart de står helt enkelt och jag antar att de även med detta testet fick känna på lite hur det kommer att bli under de veckorna nu till våren som de ska testgöra alla nationella prov i svenska och matte.

Häftet var på många sidor och innehöll allt möjligt av läsförståelse blandat med matte vad jag kunde se där jag satt bredvid henne och sneglade över axeln. Hon körde fast efter ett tag trots att jag vet att om hon bara lugnade ner sig skulle klara av uppgiften. Då var det lite frustrerande att inte få förklara hur hon skulle kunna tänka för att klara det. Men då framkommer det ju inte vad hon kan och inte kan så det var bara att bita ihop.

W betade av sida efter sida men när några av kompisarna blev klara med sina test så blev hon lite orolig. Dels hade hon lite svårt att koncentrera sig när det blev oroligt runt omkring och sen blev hon smått uppgiven av att klockan tickade på så att hon kanske inte skulle hinna färdigt med alla sidor. När tiden var ute så hade hon en sida kvar och blev lite ledsen över det men vikarien sa att detta va inte tänkt att vara klart på den tiden de hade idag för det hade hon inte fått tillsagt sig och då lugnade hon ner sig. Det var även flera andra som inte var klara så även om man inte ska jämföra så kändes det lite bättre när hon insåg det.

Det är tufft i skolan tänkte jag när vi traskade hemåt och barnen var uppe på kullen för att åka utför några gånger. Sista terminen i trean, nationella prov, massor att lära sig, högt tempo, aktiviteter på fritiden, läxor, en hel massa som händer med kompisar och sen all utveckling inombords och så ska allt detta klaffa… Man kan ju bara göra så gott man kan och det har vi gjort nu sen vi kom hem och barnen fått i sig mellan mål. Arbetsbladet om volym är ifyllt och veckans kapitel med tillhörande arbetsblad i läsboken är klart. Därmed tar vi itu med nästa grej.
Packning av väska, middagsmat, omklädning – för nu är det snart innebandyträning!

bloglovin 2013-01-22 kl 16:14

Bockstensmannen, en mardröm

Dagen idag har varit en ledig dag och det kändes som att jag hade hur många timmar som helst till mitt förfogande imorse när jag masade mig tungt ur sängen efter ännu en natt med uppvakning av M.
W har haft ledigt från skolan då det varit studiedag och av den anledningen har även M varit hemma från dagis så det har varit en bonusdag och jag tänkte mig att ägna en stund av den till att göra tavlor, en annan att leka med M, en tredje att gå till skogen och fika och plocka mossa med barnen och sen göra läxorna med W i lugn och ro innan innebandyträningen osv.

Förstår inte hur dagen kunde försvinna såpass fort som den gjorde men det sa bara schwiss så var den nästan förbi.
En del printning hanns med och jag och M har lekt med bilar. Den planerade skogsutflykten ställde jag in då det regnade och jag hade ingen lust att klättra runt på en massa blöta och hala träningsredskap och leka Gladiatorerna mitt inne i en mörk skog så istället tillbringade vi eftermiddagen hemma hos Hanna och barnen och gjorde fruktsallad och lekte.

Resten av kvällen har ägnats åt läxor, mat, innebandyträning och att läsa för M. Jag har börjat att läsa böcker för M en stund före läggningen i hopp om att få han på andra tankar än de som sätter igång i huvudet på honom när han börjar krångla så in i vassens.
Ikväll fungerade det skapligt om man jämför med de senaste kvällarna men det är ändå inte behagligt varken vid läggdags eller sen mitt i natten när han vaknar.
Hoppas så att det är övergående för även om jag nämnt det en längre tid nu här på bloggen så är det än värre just nu och det är en extrem trötthet jag känner i kropp och själ om morgonen när jag ska ta mig upp och börja ännu en dag. Men jag kämpar på och förhoppningsvis så står jag kvar när vi kommit igenom det här redo för att ta nästa grej.

En ny grej tillkom redan ikväll när W skulle lägga sig.
Hon kunde inte somna. Var livrädd och anledningen heter Bockstensmannen.
Ws klass läser en bok som heter Pojken och Tigern just nu som är en Sverige-saga där man får följa en pojke på jakt efter sin borttappade katt Tigern genom vårt lands alla landskap.
Till varje kapitel får de ett dubbelsidigt blad med frågor som de ska besvara med fullständiga meningar, stor bokstav och punkt.
I veckans kapitel betar pojken bl.a Varbergs fästning och då handlar det en hel del om Bockstensmannen.
På uppgiftspapprets andra sida står det så här: Vilket tragiskt öde Bockstensmannen fick! Hur kom det sig att han gick över myren och varför blev han dödad tror du?
Hitta på en egen berättelse.

W hittade på en bra berättelse tycker jag och lyckades även skriva ner den bra.
I korta drag så skrev hon att Bosse gick över myren och nynnade och en dag kom två killar och av den konflikt som uppstod kom det sig att en av killarna tog upp en sten och kastade den på Bosse som dog och sen grävde de ned honom. Bockstensmannen kallades han sen för att han fick en sten i huvudet och dött.

När hon skrivit klart berättelsen, som hon egentligen tyckte blev för otäck för hon tyckte om Bosse som hon själv uttryckte det, så googlade hon på Bockstensmannen och det är bilderna som hon såg som hon är rädd för i kombination med att hon fått för sig att han kommer att komma tillbaka för att hämnas eftersom han blev dödad.

Nu har vi pratat om att det är 700 år sen, att det är bra att Bockstensmannen finns bevarad på museum så man kan lära sig saker från medeltiden genom att se honom, att ett skelett inte är farligt, vikten av att se och undersöka människokroppen för att läkare ska kunna hjälpa människor och en massa mer.
Hur natten kommer att gå återstår att se men det blir nog en utan så mycket sömn för mig iallafall så det lutar åt att det inte bara är ett barn som vill dela säng inatt utan två…

Nedrans dumt av mig att inte förstå att hon tänkte sig att googla på det men gjort är gjort.
Nästa gång kommer jag att ha bättre koll.
Ska kolla med hennes lärare om de kanske kan prata lite extra om Bockstensmannen när de redvoisar kapitlet i skolan på torsdag.
Inte vet jag vad det finns att säga men nog vore det bra för bearbetningen kanske och få lite andra tankar kring det hela tillsammans med de andra i klassen.

Någon annan som har barn som läser eller har läst Pojken och Tigern?

bloglovin 2012-10-16 kl 22:37