Etikettarkiv: Utvecklingssamtal

Vårens samtal i ettan

MInlinesapr16

Vårterminens utvecklingssamtal för den här killen är avklarat och trots att det är ett slags samtal som vi varit med om så många gånger nu, förskolan, förskoleklass och nu årskurs ett, så är det något väldigt speciellt och det ännu mer nu när han går i ettan än tidigare år. Inombords är han fortfarande min lilla lilla kille men jag ser ju och förstår av samtalen att han varje dag brottas med och lever fullt ut i skolans värld med allt vad det innebär av lärande, kunskap och social- och miljöträning.

Det var ett bra samtal. Utvecklingssamtalen går åt att bli elevledda men det styrs ju även av barnets ålder. W håller i och guidar oss igenom en stor del av sina utvecklingssamtal själv, men M som inte är lika gammal höll i inledningen av sitt samtal, förklarade en del av sina ifyllda symboluttryck gällande trivsel i skolan, svenska och matematik samt avslutade med några ord.
Jag tycker att det är intressant att ta del av allt som händer i barnens skolvärld och försöker så mycket jag bara kan att vara delaktig, fråga, hjälpa med läxor, och vara nyfiken och lägga mig i. Att ta hjälp av fröken för att få bekräftat det jag tänker om mitt barns skolgång, läxor och annat runt omkring känns av vikt. Det är så många dagar och timmar av en vecka som barnen tillbringar i skolan och det är mycket som händer och sker kring dem i lärandet av de olika ämnena men också i det sociala. Att bolla saker med fröknar som träffar dem så mycket för att få en helhet av mina barn är något jag vill göra så mycket det går. Sen förstår jag också att det på en fröken går en massa elever, det är inte att ha stenkoll på just mina barn jag eftersträvar utan en inblick i hur de fungerar, tar in saker, uttrycker sig, tar plats, diskuterar i de olika ämnena och liknande.

I ettan får de en bedömning och Ms såg så bra ut som den kunde. De har fått prova på lite olika tester t.ex att räkna på högre nivå och att han har ett intresse för matte och siffror märks tydligt.
Han har vuxit vad gäller sin självkänsla under det här året och det är underbart att höra och han vågar mer och mer säga ifrån och göra sånt som han tycker är ok och som han vill.
Läskoden är ju helt knäckt nu och det bubblar på flytande med orden och att han avancerat och fått byta svårighetsgrad på gemensamma läsboken var ett stort steg som han har älskat att ta och det märks tydligt både i skola och hemma.
Att få höra att han är en jättefin kamrat som bryr sig och har ett gott hjärta fick mig nästan att börja grina som den känsliga mamma jag är när det handlar om mina barn.
Jag är så tacksam över att jag är hans mamma och också över att han har så bra lärare och pedagoger omkring sig varje skoldag ♥

bloglovin 2016-04-27 kl 17:51
Annonser via Bloggpartner.se

Sprid läsglädje & utvecklingssamtal

Sprid-Läsglädje

I Ms klass har det förutom ett vanligt föräldramöte även avverkats ett föräldramöte fokus på ämnet svenska. Statistik och forskning visar på att allt fler barn går ut årskurs nio med icke godkända kunskaper i ämnet svenska vilket innefattar såväl skrivandet som läsandet samt läsförståelse.
Det är fler pojkar än flickor enligt mätningarna.

På föräldramötet fick vi en avstämning om hur de jobbar med ämnet svenska i klassen, alltså årskurs ett. Bra att känna till inte minst för att få lite hjälp om hur jag som förälder ska kunna hjälpa till, stötta och utveckla åt rätt håll hemma med svenskaläxorna men också i största allmänhet.
Skolans specialpedagog kom också till mötet och informerade på ett inspirerande och avsmittande vis om sin kunskap.
Att det är viktigt med ämnet svenska går inte att komma ifrån och värt att kämpa med och för.

M kunde inte läsa mer än några små korta ord när han började i årskurs ett. Flera av barnen kunde redan det men det finns även de som var där M var och inte kunde sätta samman flera bokstäver till ord.
Han har sen starten gått framåt och vi jobbar på med läsläxorna lite varje dag hemma. Han läser veckans kapitel och ibland går det lätt och ibland trögt. Jag ställer lite frågor på kapitlet, sådana som inte är alltid helt självklara utan lite mer mellan raderna ibland, och detta kan han i stort sett alltid svara på. Det visar att han förstår.
Han kämpar också på med pennan. Att skriva bokstäver, små och stora, är inte helt lätt. Han tycker inte alltid att det blir tillräckligt fint och det kan gå åt en hel del energi vid just detta moment ibland.
Att skriva dem korrekt, alltså att forma dem utifrån det vis som är det som sen ger ett lätt sätt att få till dem och kunna skriva långa ord, meningar och texter kämpas med.
Att han vill lära sig känns som bästa kärnan i detta.
Han vill läsa, han vill faktiskt inget hellre än att kunna det, och ljudar bokstäver som han ser här och var, delar in i stavelser, försöker och kämpar på men ger lite för snabbt upp ibland då tron på honom själv ger vika. Han tycker inte att han är duktig.

Efter dagens utvecklingssamtal så vet jag och han också för han lyssnade och satt med och var delaktig att han är duktig. Det går framåt, han kan mer och mer, och det spelar ingen roll att alla är på olika ställen i alfabetet eller i uppgifterna. Det är så lätt att jämföra sig med andra hela tiden, att känna stress och press, och det gör M. Så här i början är spannet än större då alla inte riktigt knäckt koden ännu och läser inte lika snabbt och så att säga bra som en del andra i klassen.

Dagens samtal var ett mycket bra ett. Mycket togs upp, M berättade själv, och jag tyckte att han visade på fröken I sig själv så som han är och tänker och känner och mig med.
Han vågar lite mer. Vågar fråga och be om hjälp som oftast. Han är fortfarande en kille som gärna ser gott och vill att det ska vara rättvist. Att man ska spela och köra efter justa regler vad man än gör. Att hjälpa och ta hand om kompisar och han noterar om någon inte mår bra och är ledsen.
En omtyckt kille bland klasskompisar men också bland förskoleklassbarnen på t.ex samma fritidsavdelning och på rasterna de delar och spelar fotboll tillsammans med.

Matematik, siffror och att räkna har han en naturlig lätthet för. Där behöver han inte kämpa riktigt lika mycket även om han gör det med att skriva korrekta och fina siffror. Det är inte lika känslosvallande för honom som svenska.
Efter lovet kör de igång intensivläsning i klassen då barnen ska läsa ca fem minuter varje dag, måndag till söndag. Detta gör oerhört mycket för utvecklingen av deras läsande.
Vi läser redan fem minuter om dagen med paus över helgen och jag tycker som sagt att han är små framsteg.
Att det ibland är kämpigt försätter mig, som oftast är den som gör läxorna tillsammans med barnen, i en ibland inte alltför rolig roll. Det kan vara många reaktioner och kämpande ibland och då känns det gott med lite feedback som på dagens utvecklingssamtal.
Att få bekräftat att man gör rätt, tänker rätt. Inputen efter föräldramötet i svenska var ett sådant även det och det av även lite kunnande i hur man kan/ska göra.

Ikväll hoppas jag på ännu mer input och inspiration då jag och H ska på föreläsning om varför det är viktigt att barn läser och hur du som förälder kan hjälpa ditt barn att knäcka läskoden och inspirera till läsning.
Föreläsningen heter Sprid läsglädje och det är Agneta Edwards, litteraturpedagog, föreläsare och skrivarcoach och som bl.a har skrivit Bilderbokens mångfald och möjligheter som handlar om litteratur och läsning på förskolan, som är huvudperson.
På plats kommer även Per Gustavsson, illustratör och författare, att finnas så jag hoppas på en bra kunskapsbringande kväll med bra tips på böcker.

bloglovin 2015-10-20 kl 15:59

Skoltisdag

MBoktober2015
Mina två små sötloppor i helgen. Perfekt att vara två när man ska träna inkallning och liknande och så var M tvungen att testa på hur det är att sitta i bagaget på lilla bilen 🙂

En innehållsrik natt på allting förutom på sömnfronten. Den där tratten som Baileys ska ha på sig över huvudet när han är ensam hemma samt nattetid då vi inte kollar honom börjar bli något tröttsam. Den är stor, den är överallt, och den är absolut inte go att få uppkörd mot huvudet mitt i natten när han vill ha kontakt och läger sitt huvud över sängkanten i hopp om att jag ska klappa om honom lite grann.
Snart hoppas jag att såret under framtassen på honom ska vara så pass mycket läkt att han inte behöver ha den. Det ser redan mycket bättre ut men han kan fortfarande inte låta bli det och tilläts han att slicka så sickar han snart upp det totalt igen så tratt it is.
Den där andra unggrabben i huset har för visso ingen tratt på sig nattetid men han höll igång och väckte oss inatt ändå.
Det händer inte så ofta nuförtiden [det tänker jag faktiskt på när det väl inträffar tillsammans med orden – hur stod jag ut med så enormt lite sömn, så många uppvakningar, som jag fick under de där 4-5 åren innan det släppte det där med sovandet] men när det händer går ögon och hjärnceller i kors.

Nu är natten förträngd. En mugg kaffe cirkulerar i blodet och jag har även använt den halvtimmes långa morgonpromenaden med Baileys till att vakna till på.
Nu ska jag och M cykla bort till skolan. Där ska jag få ära att vara med i två och en halv timme och sen blir det utvecklingssamtal, Ms första i årskurs ett, och sen ska jag hem och jobba några timmar innan M och en kompis ska hämtas på fritids.
M är så glad över att jag ska få vara med och att han har älskad idrott på schemat idag ör honom också på ett strålande humör.
Jag älskar att vara med honom, hans kompisar och framförallt vara med på lektionerna i skolan så det är ömsesidiga känslor idag.
Ha en fin dag!

bloglovin kl 07:54

Valborgstorsdag

Valborgsvädret är väl inte det mest tilltalande idag men brukar det vara det någon gång egentligen? Tycker att Valborgsmässoafton är förknippat med kyla, regntunga moln och vind som gör att sprakande brasor behöver extra eldvakter.

Förr om åren jobbade jag alltid både dag och kväll på valborgsmässoafton. Vuxenkören sjöng enligt gammal tradition och jag stod och huttrade med stämgaffeln i fickan men med ålder och förnyande tänk bland körfolk och andra kommer också en gräns för hur mycket människor orkar med och faktiskt har möjlighet att rodda något så krävande som det är att fixa offentligt valborgsfirande och i synnerhet med tanke på att det fortfarande finns folk som inte förstår att när en brasa blir till så går det inte att slänga saker som tunnor och toalettsister, plast och annat som inte hör hemma i en valborseld vilket gav mycket jobb med rensning utöver skötandet av leden under kvällen och sent in på natten för att inga olyckor skulle kunna inträffa i all glöd som ligger kvar länge efter att den stora mängden med folk väl traskat hemåt, så lades traditionen ned.
Detta innebär att jag är ledig valborgsmässoaftons kväll och vi brukar cykla bort till brasan i vårt område. Massor av folk samlas, körsång, folkdans, vårtalare och så klart stor led följt av ett jättefyrverkeri. Barnen tycker att det är kul, W träffar oftast på kompisar där, och även om det kräver jacka med tjock tröja under så är det trevligt.
Förra året uteblev firandet då W sjöng på jubileumskonsert på CCC och vi firade att Norrstrands musikklasser funnits i 20 år men i år kanske det blir ett besök vid brasan. Om det inte börjar regna, haha.

Igår kväll kom jag hem till en nöjd klassfotbollskille som spelat sin allra första klassfotbollsmatch och det hade varit så roligt. Han hade kämpat, fått till en bra pass som ledde till mål och de hade vunnit med 5-3. Viktigt för denna fotbollsgillande förskoleklassare 🙂
Så tråkigt att jag inte hade möjlighet att vara med och se dem spela. På onsdag spelar de sin andra match och om allt vill sig i tid så hinner jag komma precis till matchstart. Det ser jag framemot!

I eftermiddag väntar utvecklingssamtal med W och sen ska hon skjutsas ner till stan där T skulle möta upp henne. de ska gå i affärer och äta på Subway ryktas det.
Själv ska jag hämta hem M från fritids och hem och greja med både det ena och andra och hoppas på finare väder inför kvällen.
Men först ska sånger planeras inför vårfesten i maj och en massa olika brev skrivas och skickas ut till alla barnkörer om avslutningstider med mera.
Glad Valborg på er!

bloglovin 2015-04-30 kl 12:41

Skolpärm & klassfotbollspremiärdag

I fredags efter utvecklingssamtalet så valde M att ta med sig sin skolpärm hem samt sitt häfte matteväg.
De får tydligen valmöjligheten att ta med sig något hem om de har något som de vill visa efter att haft sina samtal och M visste direkt vad han ville visa upp för oss.

När han kom springandes mot bilen efter skolan i fredags så hade han glömt bort att packa ner pärmen och häftet så då sprang han tillbaka igen. Det märktes tydligt hur viktigt det var för honom och hur gärna han ville visa för oss och att vi skulle se lite av det han gjort i skolan.
Det var en stolt kille som kom mot bilen en andra gång men då med pärmen i famnen.

I pärmen finns det ett register. Matte, svenska, teckningar och Trulle hamnar på olika ställen och efter ridningen kröp vi ner i Ms säng tillsammans och jag fick titta på varje papper i pärmen och han berättade lite om de flesta sidorna för mig. Hur han tänkt, om det var lätt eller svårt, om han var nöjd med sin teckning, vad som var roligast med mera.
Han har blivit så stor och tar små ministeg framåt varje dag i allt som hör livet till och som läras och tränas på när man är sex år och går i förskoleklass.

Ikväll avverkas ännu en liten milstolpe. Det är dags för klassfotbollspremiär för honom tillsammans med klassen. Denna första matchen för klassen är så tidigt lagd att jag inte kommer att kunna vara med och se honom spela då jag jobbar till halv sju ikväll.
Det känns riktigt riktigt tråkigt men som tur är så kan L komma ifrån tidigare och vara med honom och se matchen.
Kläderna är nedpackade, vattenflaskan, benskydden och gymnastikskorna likaså. Tröjan får de som vanligt på plats första gången.
Det har tränats massor av fotboll på rasterna och bollar skjuts högt och lågt. Ibland träffar de på något ställe där det inte känns så skönt som idag då han fått en boll rakt i ansiktet och det hade gjort väldans ont, men oftast springer de, skriker passa till varandra, sparkar och gör mål då och då. Att de är taggade inför kvällen går inte att ta miste på och självförtroendet är på topp även det för som M säger – vi har ju tränat massor och jag ska skjuta en hård boll rakt upp i krysset, haha 🙂

Nu ska jag pussa och krama hej då och bege mig mot jobbet för en heldag fylld med diverse arbetsuppgifter av varierande slag.
Fin onsdag på er!

bloglovin 2015-04-29 kl 07:28

Fredag

Idag skiner inte solen in i köket för första gången på så länge att det till och med känns lite konstigt mörkt ute. Så fort man vänjer sig vid det fina vädret!
Eftersom L har en dag med vila idag i ett försök till att få bukt över förkylningen, som är minst sagt rejäl den här gången på oss båda, så tog jag båda kidsen till sina skolor idag.
M har morgonfritids endast på onsdagar och då han landar där femton minuter före skolan börjar för att L ska hinna med att även lämna W på sin skola på andra sidan av stan.
Idag var vi på skolan fem i åtta och planen var att vi skulle gå till fritids och hoppas att det var ok att han väntade där tills tio över då skolan börjar men så stod granntjejen och klasskompisen redan utanför skoldörren och väntade så då joinade M henne istället så klart.
Det är för fler än oss som den där morgontiden inte riktigt klaffar på minuten alla morgnar helt enkelt.

Nu är jag hemma igen och har gått omkring och plockat överallt på bottenvåningen så det ska gå lätt att dammsuga sen. Grejer lagda precis överallt. Men jag gillar att ha fredagsstädat huset så mycket jag bara hinner med och kan klämma in och att sätta sig ner framför tvn senare på fredagskvällen när det är städat, tvättkorgen är tömd på smutstvätt, badrummet doftar Ajax osv är bästa känslan.

Nu ska jag dra igång en tvätt och sen iväg till Ms skola för terminens utvecklingssamtal. Ska bli roligt och spännande att höra, inte minst nu sen de gjorde om upplägget på samtalen och barnen själva är mer delaktiga i berättandet och allt därikring.
Därefter blir det en sväng till jobbet för att bocka av det sista inför morgondagen då jag från lunch till kväll kör en liten musikallägerdag med ett gäng tjejer.
Vi har fått låna riktiga strålkastare, såna där stora tunga saker, som jag lärde mig att hantera och sköta igår och som ska lysa från två håll på det som blir deras lilla scen som föreställer en sommaräng med en massa grönt tyg och drösar med plastblommor. Ska bli riktigt roligt och dessutom har jag världens bästa kollega som jobbar med barngrupper med mig och hon och jag tänker lika om mycket så det har varit superkul att förbereda den här helgen med dessa små tjejer.

Igår kväll tog jag och L ett beslut som funnits i tankar och ord länge och mest hos mig. Ett funderande fram och tillbaka, negativt som ställts mot positivt, om vi var där ännu, försök till att framkalla situationer om hur det skulle kunna tänkas bli om ifall så eller om i så fall så och hur gör vi då osv, och igår beslutade vi oss om hur vi skulle göra. Inget kommer att bli sig likt efter men vi är eniga och det känns riktigt bra på alla sätt. Inget kommer mer att bli sig likt så som det varit, det kommer att finnas ett före och ett efter, men det kommer att ge en ny dimension till livskvalitet och det för oss alla fyra. Läskigt, spännande och overkligt just nu men snart vår naturliga vardag som kommer att bloggas om även den tids nog när det väl är så. Nog om det, dags att kasta mig i bilen och åka till skolan.
Trevlig fredag!

bloglovin 2015-04-24 kl 09:47

Två små milstolpar

Vi betar av små milstolpar hela tiden nu känns det som. Framförallt är det M som står för dem då han bockar av det ena efter det andra mot målet som är att efter sommaren så börjar han i förskoleklass.

Mentalt så betar även jag av. Det där sista gången ljuder då och då i mitt huvud och vissa saker är lite svårare att ta in än andra även om det går så klart.
Det är svårt att förstå att familjens yngsta medlem inte är så ung längre. Igår på bvc frågade han sköterskan vad det var för något som stod på ett bord.
En våg för bebisar var vad det var.
Han skrattade till och trodde inte att han legat på en sån och blivit vägd.
Nä när man ser honom så är det svårt att tro att det varit så. Att det inte alls är länge sen, eller i alla fall inte tillräckligt längesen för att jag inte ska komma ihåg det, att han var en bebis.
En smått ofattbar och lite svindlande tanke på flera sätt och av flera anledningar. Kanske även den för att det inte blir fler barn nu.

Igår var vi alltså på den allra sista bvc-kontrollen. Nu lämnas papprena vidare till skolan med några anteckningar i som både jag och sköterskan tyckte kunde vara bra om de stod med.
M vägdes och mättes och fick en spruta i vänster arm.
Sköterskan var en helt ny för oss och M var nervös över den där sprutan. Hon pratade med honom lite grann före och frågade honom om han viste vad han skulle göra hos henne.
M hade stenkoll på det för det hade vi pratat om hemma.
Hon visade vart sprutan skulle tas och M höll fram armen. Han fick en stor såpbubbelburk där man kunde blåsa en massa bubblor på en och samma gång.
Denna skulle han få prova inomhus vilket var lite extra spännande eftersom han absolut inte får blåsa såpbubblor inomhus hemma.
Han blåste och vips så var spruttagningen över och när sköterskan satte på plåstret som M själv valt så sa han aj och klagade över att det gjorde ont men mer än lite klag blev det inte förrän han skulle sova igår kväll då det gjorde ont på armen sa han.
Det var inte så att hon lurade honom, han visste att han skulle få den, men hon fick hans fokus att vara någon annanstans och han satt helt stilla utan att jag ens behövde hålla fast honom. Vi blåste bubblor tillsammans och det hela var över på en sekund.
Så otroligt skönt och jag andades ut.
Bvc sköterskan var verkligen kanon med M. Sen antar jag att det även handlar om att den sköterska som vi haft tidigare varit så sanslöst usel på sitt jobb att när det väl kommer någon som fungerar med både barn och föräldrar och som kan sitt jobb så är det ju inte konstigt att jag lovprisar hon vi träffade igår.

Efter bvcbesöket åkte vi till förskolan och M hade med sig sin lilla groda i gelematerial som han valde själv på bvc och visade för kompisarna.
Stolt som tusan över att han tog den där sprutan och nu är klar för skolan 🙂


iPhonebilder en blivande skolkille med sina nya arbetshandskar tänkta att användas
när han byter till sommardäck på min bil inom kort 🙂

Gårdagen innehöll även en stund kring det stora barnet.
Där kan man verkligen prata om stor. Att hon har varit en liten bebis är än svårare att förstå. Min förstfödda lilla tjej som nu är både är liten och stor och pendlar där emellan hela tiden.
Åker buss, går i skolan, pluggar, går upp själv nästan alla av veckans skoldagar och fixar i ordning sig och gör frukost [jag får gå upp än tidigare nu om jag vill göra frukost till henne eller sitta ner vid frukostbordet tillsammans med henne], funderar och tänker mycket och har de senaste månaderna mognat en hel del jämfört med hur hon var när hon började i årskurs fyra efter sommaren.

Gårdagens utvecklingssamtal var ett bra sådant. W berättade själv sin skrivna utvärdering och vad hon tyckte om både ämnen och miljö i skolan, mat och kompisar.
Hon kom även med egna initiativ från när det skulle göras en Iup och även om klockan var fyra på tisdagseftermiddagen och hon pratat en massa och vi ägnat en hel timme åt att prata om henne och med henne så tyckte jag att hon ändå lyckades hålla sig koncentrerad och fokuserad på det som diskuterades.

Hon är duktig och kämpar på bra med mycket och det värmer och glädjer att höra och jag vill inget hellre än att stå vid hennes sida och stöda och få följa med på hennes väg framåt så mycket jag bara får och kan.

Imorgon blir det en jättelång dag i skolan för W då de har musikalföreställningar på deras vikingamusikal Midvinterblot.
Vi föräldrar är välkomna till föreställningen klockan 19. Jag jobbar tyvärr och kommer att komma för sent men hoppas ändå att få se henne på scen.
I april blir det jubileumskonsert på CCC med alla musikklasserna på Norrstrand och det händer säkert mer i skolan med framträdanden under våren som jag inte har koll på just nu men vad jag vet är att hon älskar att sjunga och att ha musiken kring sig och säger aldrig att hon vill tillbaka till sin gamla skola så att hon sökte och sen bytte skola var så rätt DET är en så himla skön känsla det och vad så kul med all musik.


iPhonebilder på W som kan allt enligt M som kämpar och kämpar för att också kunna göra allt det som hans stora fina syster kan. Ibland får han ovärderlig hjälp, som i helgen som gick ♥

bloglovin 2014-03-26 kl 13:01

Bvc, vårsol & krasse


Fönsterodlad krasse. Grymt gott att ha på smörgåsen, i salladen, eller bara på maten.

God morgon!
Tisdag, våffeldagen, och strålande sol idag minsann. Hur härligt som helst enligt mig som jobbar halv dag idag och kan jobba den hemifrån då jag ska bränna cd-skivor med musik till kören så de kan öva på sångerna hemma, samt sammanställa varje sång med vem som sjunger vad när och hur. Sen ska vi äta våfflor ikväll och jag har planerat att ha lite extra gott på dem och så till sist så påverkar vädret mig massor har jag förstått så att trots att köket är lite överhettat och alla fönsterna lyser med sin smutsiga närvaro så är den starka vårsolen så välkommen.

L och W har gått iväg till bussen för en stund sen och innan jag själv tar itu med dagen så blir det ett besök på bvc.
Ms allra sista. Sen är han stor skolkille.
Det blir spruttagning idag vilket vi har valt att inte lägga alltför stor fokus på. Istället har vi pratat mest om att han ska vägas och mätas med mera.
Sprutan är ett måste och den här blivande skolkillen är inte alls lätt att få till att sitta lugnt och stilla vid sådana lägen så lite grann bävar jag inför besöket även jag.
Att hålla fast sina barn mot deras vilja och att utsätta dem för sånt som gör ont, även sprutor gör ju ont även om det kanske inte är så lång och stor smärta, är inte kul.
Hoppas att det hela går snabbt och smidigt och sen kan vi lämna det bakom oss och fokusera på jobb och eftermiddagens utvecklingssamtal med W och sen våra våfflor så klart 🙂

Ha en trevlig tisdag!

bloglovin 2014-03-25 kl 07:48

Utvecklingssamtal & mysig rosa bakning

Ms utvecklingssamtal igår innehöll inga nyheter.
Jag pratade om vad han sagt som svar på de frågor som pappret vi fått att förbereda oss inför samtalet innehöll.
Frågorna handlade om hur han upplever olika saker på förskolan, vad som är bra, dåligt, lätt, svårt m.m. och de svaren han gett mig stämde överens med det som han sagt till fröken och så som de upplevde det med vilka han leker med, vad han leker, hur han leker osv.

Jag fick se hans utveckling när det gäller att måla sitt självporträtt och det var underbart att ta del av. Vad otroligt mycket det hänt sen han bara i höstas! Jag blev alldeles varm i hjärtat när jag såg hans teckningar sådär efter varandra och hans gubbar är magnifika just nu tycker jag.
Han är urduktig och noga med att ha med allt sitt livfulla och långa hår när han avbildar sig själv med pennan 🙂

En annan kul sak var att läsa hans svar på en miniintervju kring känslor m.m. När han är glad så känner han sig alldeles varm i kroppen. När han är arg så blir han kall i kroppen.
Han är så liten men så klok, tänkade och funderande över livet, och så verbal redan och det märker de även på förskolan och inte minst jag hemma då det ofta är tårar, ordflöden och känslosvallningar.
Han har börjat att staka sig igen på ordet att och kan gråta och tycka att han är dålig på att prata t.ex.
Hjärtat blöder på mig de stunder vi ligger i hans säng och han fastnar i talet och börjar gråta. Eller när han knycklar ihop teckning efter teckning för att han målar fult och dåligt enligt honom själv.
Gällande stakningen så hjälper det oftast, eller blir bättre iallafall, om man tar det lungt, uppmanar honom om att prata lugnt och att ha tid att lyssna. Inte stressa honom.

Han är en blyg kille som är försiktig med nya bekantskaper både hemma och på förskolan, som trivs bäst kring dem han känner sig trygg med och som när han tvingas att göra något eller vara något som han inte är lätt spelar över för att våga och det märks tydligt.

Han är duktig och sköter sig och har mycket funderingar, roligheter, och är kreativ och kan lätt sysselsätta sig själv men även leka i grupp på förskolan.

Som sagt – inga skrällar och det var väl skönt det utan allt går framåt!
När vi kom hem så drog vi igång med minimuffinsbak. Jag trodde att jag hade påskigt gula bakformar hemma men det måste jag ha drömt. Det fick bli rosa istället.

M älskar att baka och muffins med vaniljsmak är en av de få bakverk han tycker om. Dock avskyr han allt vad frosting och topping heter.
Själv var jag sugen på att prova en ny slags frosting och den blev helt klart lyckad! W dissar ju all frosting med philadelfiaost i och att bara ha grädde tycker jag dels är tråkigt men sen så tycker jag att grädden sjunker ihop efter en stund när jag spritsat på den och det färdiga resultatet ser inte särskilt inbjudande ut.
Nu tror jag däremot att jag hittat en variant som visserligen innehåller grädde men som blev annan i konsistensen och som smakade godare än bara enkel hårdvispad grädde 🙂

Resultatet av gårdagens baksession blev påskiga små minimuffins dekorerade med gula chokladägg. Enkla att göra och hur goda som helst till kaffet i påsk!
Hojta till om ni vill ha recept.

Älskade prins – mamma älskar dig mest i hela världen for ever and ever and ever ♥

bloglovin 2013-03-20 kl 19:39

För kallt för fotbollsträning

Ännu en kall dag i sikte! Minus 7,5 och det väntas komma snö idag och fortsätta att vara kallt. Suckelisuck!

Lillördagen, veckans mittendag, är här och den längsta dagen när det gäller jobb för min del.
Känns väl sisådär just nu och lite har det att göra med gårdagens stress som infann sig.
Jag tyckte att jag hade koll på läget strax före två men sen gick det i ett och i och för sig så hade jag väl koll men den ena grejen avlöstes av den andra, visserligen otroligt nog inget kaos från barnens sida men det blev ändå så att jag kastade mig från utvecklinsgsamtal, till handling på Ica, till att baka med världens underbaraste sötloppa eftersom W hade en kompis med sig hem och han hade tråkigt [dessutom älskar ju jag att baka så det är oftast den perfekta sysselsättningen], till att få till kvällsmat, leta fram tillräckligt många kläder och resonera med W om hur man måste klä sig när man ska vara ute och träna fotboll i 75 minuter när det flera minusgrader, till att klä på sötloppan fleece och overall för att åka iväg till fotbollsträningen trots att snöflingorna singlade ner mot rutan när vi satt i bilen, hem för en stunds Bolibompamys och sen klä på denna trötta lilla kille igen för att åka tillbaka och hämta W, få lite mer mat i magarna, packa väskorna inför idag, lägga fram kläder, sjunga och natta sötloppan och sen diktera veckans ord för W och lyssna till när hon läste kapitlet om grävlinge, Tigern och Skvadern i Pojken och Tigern.

Det blev helt enkelt lite för mycket av det goda och en aningens stämpelklockvarning vilket fick mig att känna mig ganska less på allt när jag kröp ner i sängen vid halv elva igår.
Som tur var så skingrade jag tankarna med att läsa innan jag somnade och sov ok inatt.

W hade ett hostanfall som hette duga igår kväll men det blev inget mer men jag kan ändå inte låta bli att fundera [ja kalla mig gärna hönsmamma nummer ett] på om det verkligen är bra att träna länge ute i minusgrader även om man har på sig bra med kläder? Att andas in så kall luft under en längre tid man inte är van vid det och dessutom kanske är en gnutta förkyld känns inte hälsosamt.
Jag tycker nog att fotbollsträningen startar lite väl tidigt för säsongen. Det var ca fem minus igår kväll. Sen är ju W för sjutton bara nio och ett halvt år men det kanske inte har med saken att göra men jag tycker nog att man kunde skjuta lite på det av kombinationen att vädret är som det är och för att de är såpass unga fortfarande att man inte behöver pusha dem till träning två gånger i veckan.
Jag kanske har helt fel i mitt tänk men jag känner mitt barn väl och vet att hon minst sagt lätt blir sjuk och då tar det emot att springa sig röd om kinderna i denna kyla under så lång tid även om hon älskade gårdagens träningspass och hade så himla kul att hon inte hade det minsta bråttom till mig och M som stod och hackade tänder i utkanten av konstgräsplanen.
Jag pratade med en annan mamma om just detta tidigare under dagen igår och de var helt inne på att deras dotter inte skulle börja med träningen redan på grund av kylan.

Jag får helt enkelt fundera lite mer på detta och se hur vädret är när det är dags för nästa pass även om det kommer att bli sannerligen svårt att hålla W från fotbollsplanen…

Nu ska jag själv ut i kylan men med vinterjacka och vantar på för nu är det hög tid för att kicka igång dagens arbete.
Trevlig lillördag på er!

iPhonepics på en rödkindad glad fotbollstjej efter tisdagskvällens träningspass.

bloglovin kl 07:23