Etikettarkiv: Valp

Sötaste killen med tofs

BaileysTofs1
Sakta förändras pälsen på den här lilla unga killen och blir mer och mer så som den ska vara när han är vuxen.
Hans små mörka ögon syns knappt under pannluggen ibland så vi skojade till det och satte upp luggen med ett av Ws små gummisnoddar som hon har till hästarna.
Han blev mäkta söt alltså. Bedårande rent ut av tycker jag så klart, haha.

Nu tycker ju jag att hans pannlugg är superfin och jag är ingen tofsmänniska så vår hund kommer inte att gå omkring med uppsatt hår men man kan se hundägare som har det på sina Wheaten.

W tyckte så klart att det var roligt och flera gånger sen vi provade för första gången har hon satt upp hans lugg i en tofs. Även med en klämma ibland. Då får han verkligen ett annat utseende.
Själv tycker han väl sådär om det. Försöker att ta bort den med en tass om den sitter i för länge men nog blev han söt alltid så nångång ibland kanske det blir tofs på den här unge herren 🙂

BaileysTofs2

Dagens morgonrunda är avklarad. Alldeles för tidigt att traska runt området även om det väl får anses som uppfriskande och bra för hjärnan att komma ut i den kyliga höstluften så här på morgonen.
Baileys är en morgontrött hund.
Vi börjar ju få lite rutiner på hur våra morgnar ser ut och han ligger alltid kvar i sovrummet, sover helst i sin stora canvasbur som vi ställer vid sidan om vår säng om nätterna, öppen så klart, eller på golvet bredvid min sida av sängen.
Där ligger han kvar när jag går till badrummet. Han bryr sig inte oftast heller om att följa med mig nedför trappen när jag är klar utan ligger kvar medans jag dricker kaffe och pysslar med frukost till barnen med mera.
Antingen vaknar han till liv när M börjar röja runt däruppe eller så ligger han kvar tills jag kommer upp och väcker liv i honom för att vi måste gå ut om jag ska hinna med att rasta honom före jag ska åka till jobbet och en lugn ca halvtimmes promenad måste vi gå för att jag inte ska få alldeles för dåligt samvete över att han sen är ensam hemma fram till lunch.
Egentligen behöver jag inte ha dåligt samvete eftersom det oftast endast är på onsdagar och torsdagar som han är hemma ensam om dagarna, de andra är jag hemma och jobbar hemifrån alternativt att han är med mig på jobbet, och dessutom så är han så trött på förmiddagarna att han går direkt och lägger sig när jag går och tar på mig ytterkläderna.
Igår fick jag gå tillbaka för att hämta en sak och när jag gick in så kom han traskande slött från sin bur som på dagtid står vid trappen i hallen.
Han behöver vila och ta det lugnt för att orka köra kvällsrycket skulle man kunna tro för då är det däremot betydligt mer liv i honom. Han kan röja runt som en galning, bita och slita i det mesta, leka, halka runt på alla golv, korva ihop mattan i köket [jag måste köpa halkunderlägg till den innan ag blir tokig!], och leva ut all energi som en sex månaders unghund kan tänkas ha i sin kropp.
Tröttsamt minst sagt men också underhållande om man nu skulle vara på det humöret 🙂

bloglovin 2015-10-14 kl 07:45
Annonser via Bloggpartner.se

6 månader ♥

Baileys6månader

Vår lilla charmiga kille med sin stora personlighet har nu blivit 6 månader gammal.
Ett halvår, helt ofattbart att han är vår, att han har sitt liv hos oss och är en helt självklar del av det och för oss.
Han finns där dygnet runt och jag har svårt att komma ihåg hur det var innan han kom till oss. Det skulle kännas väldigt tomt i huset om han inte var där.

Han är ju stor nu, både kropssligt med sina dryga 12 kilo, och på flera andra sätt då den fysiska könsmognaden börjat lura runt hörnet t.ex.
Klarar av att vara hemma helt på egen hand i några timmar och har oftast för sig en massa gäspningar och sträckningar när jag kommer hem som tyder på att han tillbringar ensamtiden med att sova och ta det lugnt.
Samtidigt så blir han så ofantligt glad när jag kommer hem. M säger ofta – varför blir han inte så glad mot mig, och så är han lite stött över att han inte får uppleva samma lyckorus men det är ju så det är.
Jag är nummer ett och det är ju också jag som i stort sett alltid är tillsammans med Baileys men visst blir han glad när vi kommer hem alla och delar ut pussar till lortiga skolbarn också 🙂

Hältan på vänster fram har tyvärr satt stopp för vår favoritsysselsättning, springa runt lösa i skog och mark, och även träning som inkallning och liknande där det ska springas och rushas omkring men vi försöker så gott vi kan hålla på lite varje dag med andra saker som inte innebär full fart, spring och hopp.
Det märks dock tydligt att han skulle behöva, och älska, mer stimulans. Han är lite mer busig och har varje kväll i stort sett röj med hög viftande svans som innebär att bitas här och var och även på oss. Att man försöker vifta bort honom triggar bara ännu mer och han ser händer som är framför ögonen på honom som en invit till mer lek. Detta kan ju även vara på dagtid som han drar igång men jag försöker att lära honom att leka på det sättet, som han alltid gör när vi är på besök hos släktingarna i Grums inte är en ett leksätt som fungerar på människor. Inte helt lätt, inte minst sen det nu är mer när han inte får riktigt utlopp för all energi, men vi kämpar på. Sen har han ett underbart intresse, not!, för strumpor, vantar, mössor, benskydd, kläder överhuvudtaget och då M gärna retar honom och vill leka vilt med honom så förstärks detta beteende också hos honom.
Han är en hund som inte behöver särskilt mycket för att gå igång vilket är användbart i många träningstillfällen och hellre en framåt, pigg hund som är på än en vek som backar som man ska försöka att pusha, men som sagt det blir en del fighter och de kräver en del energi av mig både vad gäller hund och barn och kombinationen.
Troligtvis lugnar det ner sig också ju äldre han blir så klart.

Idag firar vi sex månaders dagen med att anmäla oss till unghundskurs med fem kurstillfällen på Lundagårds hundskola.
För en vecka sen var det avslutning på valpkursen som varit suverän då jag som hundägare fått med mig mycket bra redskap på hur jag ska göra och gå tillväga för att träna många olika saker.
Att Baileys fortfarande äter antiinflammatoriskt hindrar inte att vi deltar. Han haltar inte sen några dagar tillbaka, förmodligen för att han får sin medicin, men vi tar det lugnt fortfarande och deltar på de saker som vi kan vara med på vilket är det mesta ändå. Det andra är vi uppmärksamma åskådare av för att jag ska lära mig coh kunna träna detta sen när han förhoppningsvis blivit bra.

På fredag har han fått medicinen i 14 dagar och då ska vi sluta med den och låta det gå ca en vecka innan det blir återbesök hos veterinären.
Mitt hjärta krampar när jag tänker på hur mycket jag hoppas att han inte ska börja halta igen efter en veckas uppehåll. Jag är så orolig för det och vad det i så fall är som gör honom halt.
Oavsett om han gör det eller ej ska vi tillbaka. Veterinären som är inriktad på ortopedi i Ulvsby är kanonbra och att vilja ta reda på vad det är som gjort/gör honom halt finns där oavsett och just det att man vill veta vad som är anledningen känns bra för mig.
Även om han inte skulle halta igen just nu så kommer jag att släppa honom i skogen med lite magknip då jag vet hur lycklig denna lilla goding skulle bli över att få springa lös efter så många veckor med endast koppelpromenader och fara runt över stock och sten. Jag är livrädd för att han skulle börja linka runt igen. Granskar hans gående konstant just nu…

L åkte till Göteborg på något jobbuppdrag imorse och kommer hem först sent imorgon kväll, W ska på tjejkväll på stan för att fira ridkompisen som fyller år med shopping, 7D bio med mera och får skjuts hem av mamman och M ska släppas av hos farmor och farfar där han ska vara medans vi är på hundkurs.
Det blir en bra torsdagskväll för alla helt enkelt 😉 och jag kommer sannerligen att vara trött senare ikväll när vi alla landar hemma igen.
Igår somnade jag i soffan helt slut efter en lång effektiv arbetsdag följt av några timmar i Kil där W spelade sin sista fotbollsmatch för säsongen. Vaknade till ett tyst hus halv ett i soffan med Baileys sovandes på mattan nedanför.
Blir troligen en repris ikväll efter att läxor är gjorda, barnen kommit i säng och allt är frampackat inför morgondagen. Jag skulle kunna behöva en sovmorgon just nu. Tror inte att jag haft någon sen semestern i somras så det borde vara dags nu. Är faktiskt ledig på söndag och barnen ska int iväg på något förrän efter lunch så jag tror att jag bokar in en då.
Trevlig kväll!

Baileyssombebis
Mamma Tyra med sin fyra små grabbar ur G-kullen och Baileys som liten miniWheaten när han fortfarande bodde hemma på Vinkelgatan i Grums. De växer sannerligen snabbt små valpar ♥

bloglovin 2015-10-01 kl 18:09

Osteochondros?

Baileys4mån3veckor

Den här fantastiska lilla killen har verkligen blivit en stor del av mitt liv.
Han finns med mig nästan vart än jag går. Tassar efter när jag förflyttar mig i huset och parkerar sig där jag stannar som i tvättstugan, på köksgolvet nedanför spisen, i vardagsrummet, utanför toalettdörren. Är coolheten själv och kan ligga och vila och sova på vilket golv som helst bara jag finns i närheten och samma gäller vart vi än är.

För nitton dagar sen vaknade han halt på vänster framben.
Jag ringde uppfödaren och pratade länge med henne om det. Själv har jag ju noll erfarenhet av sådant och jag ville veta hur jag skulle göra, veta vad hans hälta kunde bero på och en massa mer.
Dagen därefter var han sämre och då klarade jag inte längre av att se honom linka omkring. Det gör så ont i mig att se honom så samtidigt som han inte uttryckt någon smärta på något annat vis än att halta.

Han har inte skrikit och han har velat leka och röja runt mer än någonsin så understimulerad så.
Suttit och gnällt vid dörren och dragit i kopplet vid våra små promenader runt området mot skogen för det är dit han vill. Han älskar våra mysturer där lika mycket som jag.
Veterinären hittade inget konstigt vid genomgång av honom och inte heller ortopeden.
Antiinflammatoriskt har han ätit i tio dagar och även om det blivit bättre så är han inte bra.
Vissa stunder på dagen haltar han ingenting vad jag kan se för att sen några timmar senare halta igen och lyfta på benet när han sitter still.
Är så svårt att bedöma för mig och jag tycker att det är jobbigt värre.
Har dumt nog läst det mesta som finns på nätet om femmånaders valpar och hälta. Sovit extremt dåligt, drömt att hans ben viker sig och att hans benpipor sticker fram och han skriker av smärta och en massa mer.
Tänker konstant på honom och det är svårare än med barnen, inte för att han betyder mer än dem så klart, men med dem kan man ju föra ett samtal med kring hur det känns, vart det gör ont och vad som hänt.

Jag har så klart också ställt diagnos själv. Enligt mig och mina värsta farhågor så har han Osteochondros.
Osteochondros är en ledskada som inte finns i valpen när den föds men som uppstår som en tillväxtrubbning under den fas när valpen växer som allra fortast vid 4-6 månaders ålder. Tillväxten är alltså alltför snabb så att skelettet hinner inte anpassas till den allt större belastningen som blir när hunden växer och rör på sig. Då skadas de tunna blodkärlen i benet under ledbrosket och förbeningen av broskets
djupa delar upphör. När brosket fortsätter växa blir ledbrosket så tjockt att näringsämnena från ledvätskan inte når fram till de djupare lagren vilket gör att brosket helt enkelt dör och det blir en spricka till ledbroskets yta.
Osteochondros kräver operation och nu förtiden görs bra ingrepp och operationer av just detta som inte kräver att man öppnar upp hela hunden typ. Därefter är det en massa rehabilitering.
När jag skriver detta nu mår jag illa av bara orden och även min mindre behagliga feeling för allt som har med sjukvård att göra som tydligen även gäller djur gör sig fysisk påmind den också.
Tänk om det är detta han har. Jag svimmar.
BaileysFageråsSept2015
Just nu är han lite bättre tycker jag. Vi har slutat med medicinen men det går upp och ned som sagt.
Understimulerad, galen och som om han är värsta tonåringen och inte minns ett dugg han lärt sig är han så jobbigt är det faktiskt men vilan kanske har gjort honom gott.
Han kanske bara har sträckt sig som både uppfödare, hundvänner på valpkursen samt instruktören där påat vilket inte borde vara omöjligt heller med tanke på hur han kan springa rakt in i väggar när han sneddar genom rummen i huset eller hoppar ned från saker med mera.
Han har ju faktiskt hoppat över kompostgallret vi har för trappen om dagarna och landat rakt i trappan hela två gånger för att han ville upp till mig.
Eller så har han stukat sig, jag kan ju faktiskt ha missat just det den gången även om jag ständigt försöker ha koll på honom.
En dag i taget är det som gäller, att det inte är vanligt att Wheaten får Osteochondros försöker jag ha i minnet, och skulle han vara sämre till veckan igen då är det veterinärbesök som gäller och jag kommer inte att gå därifrån förrän de har röntgat frambenet på honom.
Att de snabbt kommer att betyda mycket de där husdjuren man skaffar är då ett som är sant.
Han är sannerligen älskad även om jag ibland kan bli minst sagt skogstokig på honom också…

Nu ska vi till veterinären och den här gången går jag inte därifrån förrän de har röntgat honom.

bloglovin 2015-09-18 kl 09:13

Valpkurs & återträff

ValpträffGkullen1

Dagen har tillbringats i Grums på kombinerad valpkurs och valpåterträff med G-kullens ”grabbarna grus”.
Linda och Lillemor hade satt samman en jättebra dag med varierat innehåll för oss valpägare och våra femmånaders hundar. Teori och lite praktiska övningar. Just det praktiska skulle det varit mer utav men regnet har öst ner i stort sett hela dagen och dessa Wheaten, i alla fall inte tre av fyra, är inte särskilt förtjusta i regn så dagen arrades om lite grann så det blev mycket häng på altanen med teori varvat med pälsvård, kloklippning för Baileys, vardagsskötsel med allt ifrån öronrengöring till tandsten, klippning av håret mellan tassarna och mer.
Jättenyttigt att få se detta i praktiken med fina och duktiga mamma Tyra på trimbordet.

God mat till både oss och hundar och fika och kaffe har vi fått också. Lyxigt och roligt att få sitta ner och prata och jämföra de fyra syskonen med varandra. De är ganska lika varandra i sådant som maten t.ex då de inte har vad man skulle kunna kalla någon särskilt stor aptit men också andra saker.
Baileys är fortfarande minst av de fyra. Inte lika grov som de andra och väger inte lika mycket. Han är fortfarande Lilleman enligt Lillemor som han hette under sina första nästan nio veckor innan han flyttade hem till oss.

Eftersom Baileys fortfarande är halt så har vi tagit det ganska lugnt. Han fick inte busa loss loss med sina syskon, skittrist för det hade han älskat att göra så klart, jag gjorde inte alla övningarna med honom, och när det var klippning av en av grabbarna och de andra gick en promenad så åkte vi direkt hem istället. Även om dagen var slut då så hade det så klart varit roligt att gå med på promenad tillsammans men vila är det ju som gäller i hopp om att han ska bli bra snart. Jag oroar mig massor tusen gånger om dagen och sover dåligt men hoppas att vila och antiinflammatoriskt ska göra susen.

Nu är vi så trötta båda två, åkte elva i förmiddags och före det skjutsade jag M till fotbollsplanen och vinkade av W som åkte iväg på läger, och var inte hemma förrän sju timmar senare. Men vad gör det när något är roligt!
Imorgon blir det dag två, mer praktiska övningar så vi får se hur mycket vi deltar i men vi ska vara med i alla fall och bra väder ska det också bli. Hundarna har legat i sina canvasburar när vi ätit och haft teori och det har fungerat så bra så det blir nog en del sådant även imorgon.

Nu blir det vin, lördagsgodis och Spring på tv4 som jag och M följer. Han tycker det är spännande, som att leka kurragömma på riktigt, och vill att vi ska anmäla oss, haha.
Baileys ligger utslagen på köksgolvet och sover efter alla roligheter idag.
Trevlig kväll på er!

bloglovin 2015-09-05 kl 19:58

Hos veterinären med det onda frambenet

VeterinärBaileys1sept2015
Mina två små grabbar på Ulvsby smådjursklinik i eftermiddags♥

Puh vilken dag det varit. Och natt. Jag bearbetade Baileys onda ben med värsta tänkbara scenarion med brutna ben, benpipor som stack ut, avlivning med mera, natten lång typ efter att han knappt kunnat resa på sig från golvet nedanför sängen där han låg när jag låg med iPaden i ansiktet. Kände mig som en vålnad när jag masade mig till badrummet imorse!

Att jag skulle ringa och få en tid för undersökning hos veterinären var imorse inte längre en fundering. Jag ringde direkt när de öppnade klockan åtta och vi fick en tid halv tre.
Mellan halv nio och halv två innan jag hämtade M på fritids försökte jag beta av så mycket som möjligt. Min jobbmail var översållad med bokningar, diverse speluppdrag och annat och jag blev avbruten flera gånger när jag försökte beta av mailen av att det ringde [hela dagen har det ringt en massa och jag har svarat i mobilen rekordmånga gånger, jisses vad folk vill fråga mig saker och prata med mig just idag]. Den här hösten finns det utan tvekan ett större intresse för att sjunga i kör. Sen vet jag ju inte om de nya barnen kommer att fortsätta men i alla fall är det många som ringer och vill ha med sina barn. Kul.
Hade tänkt förbereda mig inför fredagens två lite tyngre arbetsuppgifter och öva men det hanns inte med så mycket som jag tänkt mig. Varvade mina båda jobb och betade av en litenhög med A4 och A3 tavlor också som kom iväg med posten. Jättekul att printa ut beställningarna och posta dem. Är ju först då som man verkligen ser hur tavlorna ser ut för när de bara är i min dator så är det inte samma sak.

M och jag åkte iväg med en smågnällig Baileys. Han är så ledsen för att han inte fått gå på våra promenader. Sitter vid ytterdörren och gnäller, svassar runt mig, vill så gärna komma ut men det går ju inte om han ska ta det lugnt. Haltandet var dessutom värre och mer idag och så fort han sätter rumpan mot golvet så åker frambenet upp.

M och Baileys underhöll i väntrummet, även om han inte är riktigt sig lik fullt ut så finns det ändå mycket bus, lek och röj kvar i honom. Kul att se dem så kallat kommunicera med varandra, haha, inte en enda gemensam eller enad tanke eller handling där inte.
11,4 kilo väger han tydligen och precis när vi var klara med att väga allt och alla typ så fick vi komma in och han blev undersökt av en veterinär. Hon böjde igenom honom grundligt över hela kroppen. Han gnällde och var uppe i varv. Att kunna tolka om han hade smärta någonstans var helt omöjligt då han gnällde lika mycket när hon tog på hans bakben som framben, hals som mun.
Grundlig var hon men ville att ortopeden skulle göra detsamma och eftersom han höll på med ett ultraljud fick vi sitta kvar i undersökningsrummet.
När han väl kom så gjorde han samma undersökning och böjde och klämde överallt men mest på det onda vänster frambenet.
Han kunde inte känna något konstigt med det.
Man vill ju veta vad det är som gör att han haltar, inte vill stöjda på benet, verkar ha ont men det gick inte att få fakta om det tyvärr.
Istället så skulle vi avvakta och ta det lugnt med honom. Ingen rush och lek, hopp och träning av något slag. Korta promenader i koppel runt vårt område några enstaka gånger per dag och förhoppningsvis så är det en sträckning av ett hopp han gjort eller liknande som kommer att ordna till sig genom vila.
Man vill ha koll på sådant här, de har ju fått in valpar med fel på leder, höfter med mera, så om det inte var bättre om 7-10 dagar så skulle jag höra av mig igen. Samtidigt som detta lugna leverne fortgår så skulle jag ge honom smärtstillande och antiinflammatorisk medicin en gång om dagen ifall det var en inflammation han hade.
Det har jag gjort nu ikväll. Flytande med spruta följt av en halv köttbulle. Inga problem alls faktiskt, han var så duktig.
Nästa steg om han inte skulle bli bättre med vila är att röntga honom. Visst var de skönt att inget var brutet eller att de upptäckte något annat konstigt men jag oroar mig ändå. Tänker var femtonde minut, måtte han bli bättre, och mitt hjärta blöder.
Får se hur vi gör till helgen. Den planerade återträffen med alla fyra brorsorna är då och det är en massa kul påhitt på schemat. Att röja runt fyra små hanunghundar är inget som skulle fungera just nu i alla fall. Han får väl sitta där i sin canvasbur och kika på när syskonen leker, stackaren. Vi får se hur vi gör när lördagen är här.

Nu ska jag packa Ms skolväska, lägga fram hans kläder inför imorgon, packa mina egna väskor, bre en leverpastejsmörgås som Baileys äter till frukost tillsammans med sitt torrfoder, koka två hårdkokta ägg till mina barn som de har önskat ha på mackan imorgon bitti, ladda kaffebryggaren inför imorgon bitti [gör som oftast allt för att få en smidig friktionsfri tidig vardagsmorgon som möjligt] eftersom jag fortfarande inte har beställt några nya nespressokapslar och sen printa och paketera en tavla sen ska ett avsnitt av Gossip Girl få avsluta den här extremt långa dagen.
Over and out.

bloglovin 2015-09-01 kl 23:18

Fem månader och halt

Baileys30augusti2015

Idag är han exakt fem månader gammal.
Otroligt så mycket han har kommit att betyda för oss den här lilla busiga hårbollen som växer så fort sen han flyttade in.
Igår var han med i Fagerås och tittade på fotboll. Han och jag gick en promenad medans tjejerna hade uppvärmning och sen låg han mest och slappade vid sidan av fotbollsplanen. Fortfarande trött efter lördagens evenemang antar jag och även jag känner av en mer än vanlig trötthet så visst var det en anspänning och mycket även om vi hade jättekul båda två.

Idag vaknade han halt på ena frambenet och vilken oro jag känner. Jag studerar honom mest hela tiden så fort han rör på sig, L kände igenom honom imorse och jag har gjort detsamma för en liten stund sen för att se om det eventuellt kunde vara något han trampat på så att det gör ont på trampdynorna men jag hittade inget.
Han sätter ned benet men haltar som sagt. Gnällde som en tok och var så ledsen över att det inte blev någon morgonpromenad. Vi skulle gå till skogen idag. Något både han och jag älskar att göra men istället blir det vila och så får gräsmattan agera toalett. Något som han inte tycker om. Han vill gå iväg och göra sina behov och inte göra dem hemmakring och vi har så roligt under våra promenader så jag ylade nästan ikapp med honom där han satt vid ytterdörren vid sitt koppel och uttryckte sin sorg.

Efter att ha pratat länge med Lillemor, tacksamheten över att ha hittat en kennel på nära håll med så fantastiska människor som bryr sig och dessutom är trevliga och roliga att vara med är stor, och efter det hoppas jag på att det är en sträckning som går över av sig själv med vila.
Inget ovanligt att härjande busiga valpar sträcker sig någongång så vila ett par dagar och skulle det inte vara bättre sen så får det bli ett veterinärbesök.
Håller alla tummar för att det är så, så jobbigt när de inte kan berätta om det gör ont, vart det gör ont, vad som hänt osv och jag har rannsakat mig själv hundratals gånger redan i försök om att komma på om jag gjort något som kunnat utlösa detta osv.
inge idé att älta egentligen men det gör jag.
Vila och så hoppas vi att det blir bra utav det… Måtte det bli det.

bloglovin 2015-08-31 kl 11:45

Vår hundutställningsdebut

HundutställningLillerud2
Igår gjorde vi vår utställningsdebut jag och Baileys. Visserligen en inofficiell utställning men en utställning likaväl med visning, domarbedömning och allt som det medför sig av förberedelser av pälsvård, veterinärintygsvisande, lite uppvärmning och bland ett hundratals hundar.
Mycket pirrigt men väldigt roligt. Att vi hade lyckan att ha en domare som var trevlig och noggrann gjorde debuten till en fin upplevelse. Även om jag är väldigt ny i allt kring utställningar så har jag redan hört talas om mindre trevliga domare, arroganta, tydligt favoriserande av vissa raser, inte bra vid hantering av hundarna och med vad som tycks en förkärlek till att delge sekreteraren bedömningsord att skriva som mest vill få en att sluta ställa ut.
Domaren igår var raka motsatserna till allt detta och bättre upplevelser och intryck av vår första utställning än så här kunde vi inte fått med oss hem.
HundutställningLillerud1
Att jag och Lillemor kom samtidigt till Lillerud och satte upp tältet tillsammans och plockade i ordning gjorde att jag redan från början var med i allt och det kändes väldigt bra och lugnande på något vis.
Lyxigt att ha någon med trimbord med sig så jag kunde borsta enkelt vid förberedelser och sen precis innan vi skulle in i ringen så fluffade jag till honom lite här och var bara.
En massa stöttning från Lillemor och Linda och några av de andra Wheatenägarna som jag lärt känna lite smått under ringträningar med mera hade jag också. Nummerlappshållare var något jag fick låna, det hade jag inte en tanke på att ordna eller ta med mig och sen tog jag byxor utan fickor konstigt nog så även godispåse lånade jag. Är lite smått sådant här man ska ha med sig förutom kam, borste, veterinärintyg, canvasbur att vila i och få möjlighet att koppla bort allt runt omkring, vatten, mat och godis. Och säkert något mer som jag nu glömt.
Själva visande var supernervöst men Baileys skötte sig så himla bra. Visserligen tog han några galoppsprång när vi skulle springa tillsammans med Tellus rakt fram och tillbaka men bortsett från det så följde han med bra och tänka sig – han stod stabilt stilla på bordet när domaren kände igenom hela honom och hon fick titta på hans tänder utan minsta motstånd. Halleluja! Jag var så himla glad för det! Som vi tränat och tränat på att stå stabilt stilla med frambenen bredvid varandra och bakbenen parallellt även de något bak. Så snyggt när han står så tycker jag också, haha. Visserligen kan det ändra sig från dag till dag men igår gick det som sagt kanonbra vid det momentet.
Vi tävlade i valpklass 1 för valpar 4-6 månader och två Wheaten var det ju mot varandra. Baileys och hans syskon Tellus.
Enligt Linda så hade domaren inte helt lätt att bestämma vilken av hundarna som skulle vinna men det blev tillslut Tellus av de två syskonen och därmed gick han vidare att tävla mot alla valpar, oavsett ras, 4-6 månader gamla.
Tellus hade mer kropp och var mer välbyggd än Baileys stod det på bedömningen. Domaren bedömer hundarna utifrån en rasstandard. De ska vara så lika de kriterier som finns för just den rasen och sen ställs de då mot varandra och då blev vi tvåa och därmed var det slut för oss.
Det gör mig inget för denna debut var så lyckad den kunde vara.
Vi hade så roligt, det var grym träning för mig i att visa hund och jag fick goa ord från dem runt omkring efteråt, på pappret står så fina och bra bedömningsord, det var ett kul gäng vi var med hela dagen för vi hängde kvar och gick promenad bland allt roligt på Lillerudsdagarna tillsammans i väntan på finalen för alla valparna [där tyvärr Tellus fick lämna tidigt], drack kaffe och för Baileys var det en rejäl träningsdag i att vara bland folk och hundar. Grym socialträning med andra ord.

HundutställningLillerud3
På papprets som vi fick med oss tillsammans med rosetten står det ”Vacker hanvalp med bra kropp. Fina ögon, välansatta öron. Bra bett, bra hals. Lätta och fina rörelser. Trevlig temp. Välvisad! Lycka till i framtiden!”

Jätteroligt och eftersom det var just så roligt så sved det extra hårt att jag på kvällen insåg att jag läst fel på Sörmons hundklubb och hela tiden gått i tron att jag kunde vänta med att anmäla oss till deras inofficiella hundutställning på Skutberget i mitten av september. Jag blandade ihop anmälningsdatumen med bokföringsdatumen som var den 1 september och när jag pratade med ansvarig igår kväll i hopp om att vi kunde komma med ändå [vilket inte är ovanligt att det droppar in lite sena anmälningar] så hade hon redan tryckt utställningskatalogen. Så trist.
Istället satsar vi på inofficiell utställning i Forshaga och nästa helg är det valphelg hela helgen. Då ska alla fyra grabbarna grus återförenas och det blir tips, råd, pälsvård, mat och trevligheter i Grums så vi har en del skojigheter på gång framöver trots min tragiska felläsning.

bloglovin 2015-08-30 kl 17:34

Valpkurs

Baileys20150825nr1
4 månader och tre veckor gammal

Precis som att jag förundras över barnen hur de växer så förundras jag över att den här lilla guldklimpen gör detsamma.
Så himla fort den här valptiden går och vad stor han redan blivit!
Det går ju ännu fortfare än med barnen då en hund är vuxen redan efter ett år.
Jag ser det men inte riktigt så mycket som andra runt omkring. Har ju honom runt mig 24/7 i stort sett. Igår kväll på Ms klassfotboll var det flera av föräldrarna som inte träffat honom sen i början av sommarlovet som påpekade hur stor han blivit. När jag ser bilder från den allra första dagen hemma hos oss, den 5 juni, så förundras jag över hur pytteliten han var. Ett litet gryn bara.
Nu är han högre, grövre, ryggen är längre och hans ben är som fyra långa pinnar. Lite i otakt kropssligt, som sig bör vid snart fem månaders ålder, men det kommer att rätta till sig allt eftersom och det ska bli spännande att se hur han ser ut som vuxen.
Jämfört med brorsan så är han mycket mörkare i pälsen ännu. Jag tycker om den ljusa pälsen och gillar den ljusbeige/vita på hans huvud, bröst och ben. Så fint!

Baileys20150825nr2
Ikväll är det dags för valpkurs igen. Andra kurstillfället och jag hoppas att det blir lika roligt, lärorikt och energipåfyllande som förra torsdagen.
Förra gången hade vi först en presentation och introduktion då vi delade med oss av vilka vi var lite kort samt våra förväntingar på kursen. Därefter blev det lite teori följt av att vi fick se hur huvudinstruktören och hundskolans ägare jobbade med just dessa övningar tillsammans med sina ena hund och sen skulle vi göra detsamma då de två instruktörerna samt en praoelev från Forshaga hundsportgymnasium gick runt till oss var och en och tittade hur vi jobbade, kom med respons och tips. Jättebra upplägg.
När hundarna åter igen satt i bilarna så var det fika och prat och sen mer praktiska övningar med samma upplägg som tidigare så man fick hjälp.
Allt avslutades med ett test med släppta hundar en efter en där de fick valen att springa till godis, leksaken som man skulle ha med eller till sin ägare.
Baileys rusade först fram mot mig men vek sen av mot sin leksak. Den där trasan är guld värd för honom, jag leker med honom som belöning under träning för att variera så det inte bara blir godis, och så klart var den mycket mer lockande än vad jag var, haha.

Just detta med belöningar gick vi igenom och fick papper på med oss hem. Olika sorters belöning ska det vara, som en överraskning för hunden, och de sa ungefär detsamma som Fredrik Steen pålyser och eftersom jag sett och lyssnat till det mesta jag ommit över med honom kände jag igen mig i innehållet. Därmed inte sagt att jag inte behöver höra det och att få öva på det med möjlighet till feedback och råd var kanonbra.

Ikväll ska vi ha med en leksak fastbunden i ett längre koppel eller rep. Ska bli roligt att jobba med det och jag ser så framemot kvällen och håller tummarna för att regnet som vräker ner just nu ska avta före kvart över sju. Jag är verkligen så nöjd med valet av att anmäla oss till valpkurs på Lundagårds hundskola.
Baileys20150825nr3

Det enda tråkiga med kvällen är att valpkursen krockar med föräldramötet i Ms klass. Det har jag lite svårt att inte känna som en besvikelse. Jag har alltid varit med på samtliga föräldramöten gällande mina barn, roddat om så att det ska passa ett flertal gånger osv, och det för att jag vill det, finner allt som rör mina barn skolgång intressant då det rör barnens skolgång och vill ha koll på vad som sägs och följderna av detta. Nu kan tack och lov L gå, M får också hänga med eftersom W inte hunnit hem från sin fotbollsträning då, och det är ju bra att en av oss kan gå men det tar inte bort det faktum att även jag vill gå, suck, men att byta så att L går på valpkurs med Baileys är inget alternativ så nu får det bli så här den här gången.

Nu ska jag packa ner lilla godispåsen, leksak, bajspåsar och vattenflaskan och gå och byta om så är jag klar för avfärd om en stund.
Trevlig kväll.

bloglovin 2015-08-27 kl 18:02

Nyklippt fining

Baileys150825
Fyra månader och tre veckor gammal ♥

Det blev en tur till Grums och Lillemor idag för klippning.
Fullt ös ett tag där i början mellan de två brorsorna och mamma Tyra som fanns med och styrde upp lite grann. Brorsan Tellus och Tyra gick samman lite grann mot Baileys och fostrade honom i leken. Bra det så kanske jag slipper lite grann av de kvällstokiga aktiviteterna och utbrotten ikväll, haha.

Baileys har inte lika lång rygg som Tellus, är inte lika ljus i pälsen ännu och verkar inte heller ha samma slags kvalité på pälsen som han. Samtliga tre saker enbart positiva i utställningssammanhang så om man ska tänka på så sätt så valde vi rätt valp i kullen, haha.
Nu tänker ju inte jag så då detta långt ifrån i första hand är en utställningshund, det var av helt andra anledningar jag föll för hos Baileys, eller Lillen som han kallades som den mini han var, men att han verkar se bra ut rastypiskt sett och det är ju en bra bonus om jag nu skulle tycka att det där med utställningar är roligt och om vi fungerar ok i sådana sammanhang vill säga. Spännande tid väntar framöver, haha.

Igår kväll borstade jag först igenom honom och sen duschade jag honom med schampo följt av balsam för bästa pälsresultat och idag var det inbokat klippning.
Nu är han rastypiskt klippt så mycket det går. Han är ju fortfarande liten, inte ens fem månader än, men så himla fin han blev efter klippningen. Jag älskar Wheatens utseende med det lite längre håret på benen och sen det fina skägget. Just nu är han ju dessutom alldeles len och mjuk i pälsen efter tvätten igår och doftar så gott så nu är han alldeles extra mysig och fin.

Lite intensivt bus efter den timslånga klippningen som var Baileys andra klippning och som gick bra i det stora hela tycker jag, Lillemor är fantastisk med hundarna så det känns så bra det bara kan göra, och sen for vi hemåt igen.

Nu är han lite extra trött efter utflykten, ville knappt upp på trimbordet, men jag var ju tvungen att borsta och kamma igenom honom som nyklippt. Är lite extra kul när alla formerna sitter som de ska att borsta igenom honom 🙂
Trimbordet klickade jag hem från 4Dogs.se. Snabb leverans och jag är jättenöjd med bordets stabilitet och utseende. Galgen är bra och flyttbar. Sen kunde väl det medföljande halsbandet med hake varit av bättre konstruktion. Den håller inte omstramningen runt halsen utan glider med och öppnar sig så fort han rör på sig så jag tog ett vanligt smalt halsband [vill inte ha för tjockt som är i vägen när man borstar och kammar] och band fast i bandet som en tillfällig lösning.
Möjligtvis att jag också med facit i hand kunde valt ett trimbord som var lite grann mindre. Inte för att det är jättestort och det går ju smidigt att fälla ihop det men att ha en något lite mindre yta att röra sig på vid pälsvård hade varit bra. Just pälsvård blir det ju en del, självklart väljer man ju även hur mycket man vill ägna åt just det, men en del måste det borstas och kammas för att det inte ska bli tovor som tillslut måste klippas bort på den här rasen och det är bra att inte erbjudas utrymme till att trippa runt den stunden för då ska de lära sig att vara stilla.
Irish Softcoated Wheaten terrier är en icke fällande hundras, klassas som allergivänlig minsann och jag och barnen känner ingenting efter dessa snart tre månader som vi haft honom, och speciellt jag är ju väldigt känslig och får lätt eksem och klåda av allt möjligt på händer och i armveck så hallelujah!

När Wheaten byter utvecklar sin vuxenpäls är det lite extra viktigt med pälsvård för att pälsen inte ska tova sig och att ha ett trimbord att ha honom ståendes/sittandes på och kunna borsta och kamma honom i en bra arbetsställning är otroligt skönt. Dessutom är det smidigt att med galgen så jag vet att han är fastsatt och inte kan kasta sig ner från bordet och skada sig. Blir lite lugnare och mer lätt att hantera honom och med tanke på att jag ska borsta några gånger i veckan i en sisådär 10-15 år framöver så känns det som väl investerade pengar så jag är nöjd.

Varje dag nu sen i torsdags har jag övat korta stunder på att Baileys ska kunna vara ensam hemma. En gång varje dag och allt från 10 minuter till ca 35 har han fått prova på och det har gått bra.
När jag gått in/kommit hem så har det varit tyst i huset, sen kanske han har gnällt under tiden, de två gångerna jag var utanför huset hörde jag honom, men han har i alla fall lugnat ner sig och troligtvis lagt sig och vilat för jag har inte sett några tecken på att han löpt amok bland inredning och saker.
Han har tillgång till en begränsad yta och får vara i hallen och kök med matrum när han är ensam hemma. Skönt tycker jag och troligtvis detsamma för honom då han kan slappna av mer och inte behöver ha koll överallt.
Ska fortsätta att öva på detta, tanken är ju att han ska kunna vara ensam några timmar i sträck för allas bästa och inte minst för mig som är den som har honom med överallt och ibland fungerar ju helt enkelt inte att ha hund med sig, men han är som sagt inte ens fem månader ännu lillkillen.

Nu vräker regnet ner över Karlstad så istället för en kisspromenad, min hund avskyr att vara ute i ösregn, så ska jag koka pasta och servera den med köttfärssås som jag lagat tidigare.
W fick tillåtelse till att åka till kompisar efter skolan så länge de betade av veckans matteblad tillsammans och L jobbar så de kommer inte hem förrän kring åtta. M tog med sig en klasskompis hem och när han hade blivit hämtad strax efter fem så gick han över till grannkompisen för mer lek.
Tur att jag har bästa sällskapet i Baileys nu när mina barn skaffat sig sina egna liv och sambon är gift med jobbet, haha!
Trevlig kväll på er!

bloglovin 2015-08-25 kl 18:03

Hälsoprofil & förkylning

MBaileysHundsäng1
Den nya hundsängen används även av barnen. M delar gärna med Baileys och igår hittade jag W sittandes på den i köket, haha.

Gårdagen hade sina ups an downs. M blev förkyld i helgen och förkylning leder tydligen fortfarande till falsk krupp. Igår efter barnen hade klippt sig klagade han på ont i hals, lock i öronen och lite tung i huvudet så det blev en lugn eftermiddag och kväll utan lek för hans del. Smått sur när den ena grannkompisen ringde på dörren och ville leka men då skolan börjar på torsdag och helgen innehåller skojigheter för Ms del så är det bättre att ta det lugnt och vila nu så finns det en chans att han piggar på sig snabbt.

W fick huvudvärk i samma veva ungefär och klagade även hon på lite känningar i halsen så ingen fotbollsträning för hennes del. Hon tog en alvedon och så parkerade vi oss alla tre i soffan i allrummet med glass, kaffe, varm O´boy och spelade Wii U.
Trist när förkylningarna poppar upp, inte minst när det blir falsk krupp av det som hos M, men det är ju ett vanligt återkommande fenomen efter första veckan på fritids efter sommarlovet för Ms del.

Jag tillbringade kvällen hemma hos vänner på Lorensberg och fick lite trevlig hjälp med min dator och någonslags inställning som gjorde att den blockade mig från att logga in på Hotmail samt se youtubeklipp. Vad det var som var fel, något med administratör m.m., och vad lösningen blev har jag noll koll på men nu fungerar det och så fantastiskt skönt att slippa sitta med två datorer framför mig för att kunna jobba fullt ut med mina tavlor.

M är hemma från fritids idag med anledning av krupphostan så nu ska han och jag packa in oss i bilen.
Ska börja arbetsdagen med att åka till Tormestad och leta upp vår företagshälsa där jag sen flera månader tillbaka är inbokad på obligatorisk hälsoprofilsmöte idag. En tjock bunt med papper ska med som jag fyllde i igår kväll och som ska gås igenom, sen ska jag genomgå en massa tester, övningar, lyft och svettigheter så klädsel därefter. Kanske ska försöka byta med M så gör han testerna medans jag sitter med iPaden i knät istället… Kan bli några jobbiga timmar det här, haha, om jag nu hittar dit vill säga med mitt lokalsinne.

Trevlig tisdag på er!
MBaileysHundsäng2

Mys ♥

bloglovin 2015-08-18 kl 09:56