Kurs & hej

Att den här icke fällande vetekillen kräver en hel del pälsvård är ett faktum.
Att jag är dålig på att få in kontinuitet att utföra just det är ett annat.
Det blir att jag borstar lite då och då, samma gäller för hygienklippning samt kloklippning. Blir dock väldigt glad varenda gång jag klipper klorna över hur cool han är i just det momentet nu.
Från det att vi hämtade hem honom och i flera måander därefter var just kloklippning en ren pina och kamp mellan honom och mig.
Han tyckte det var obehagligt och gjorde allt för att motarbeta mig. Att klippa en hunds klor som inte är stilla är skitsvårt. Läskigt rent av för det är ju så himla lätt att man klipper för mycket och klipper i pulpan.
Ett tag så passade jag på att be Lillemor om hjälp så fort vi sågs. Då gick det lite bättre eftersom vi var två och han fick stå på hennes trimbord under tiden.
Någongång hjälpte Linda mig och även hon tyckte att det var ursvårt för han ville verkligen inte vara medgörlig.
Nu går det kanon som sagt. En del har det med hono och hans mognad att göra, han vet att detta kommer han inte undan helt enkelt, men också så hyllar jag trimbordet som gör all hantering så mycket lättare och så även kloklippning.
Just trimbordet är världens bästa uppfinning när man har hund. Han står och sitter på samma plats utan att kunna åla eller hoppa iväg på ett bra underlag som inte ger honom creeps och känslan av att han ska halka ner.
Man själv behöver inte sitta på knä på golvet, stå på huk eller lutad över ett bord som för övrigt kan vara halt och hunden kan kasta sig nerifrån i ett obevakat ögonblick och göra sig illa utan står i bra arbetshöjd för all borstning, kamning och även kloklippning. Jag älskar vårt! Helt klart ett kanonköp.
PälsvårdBM

Idag har jag smsat en del med Linda och fått tips på allvädersoverall, märke och storlek, för nu är jag så trött på att efter varje promenad ha en smutsig, lerig, blöt hund med en massa kvistar fast i pälsen. Kan bli ett favoritköp och ett måste denna våren.
Vi har också anmält oss till en tvådagars klippkurs på min lediga helg nu i februari där vi kommer att lära oss att hantera saxen rasenligt på våra Wheaten.
Nu tänker ju jag låta Lillemor klippa Baileys även i fortsättningen så länge hon vill det inför utställningar för då är det ju extremt noga med hur de ser ut och att hunden är så rastypisk den bara kan vara men lite mer kunskap i hur man klipper en Wheaten, både hur man hanterar saxarna och hur de ska klippas efter rasens sagda regler ska bli kul att lära sig.
Då kan jag även justera och klippa iallafall lite grann på egen hand som t.ex nu när hans svans börjar bli alldeles för pälsrik och yvig.
Vi ska även få träffa en saxexpert från Säffle och möjlighet att köpa egna saxar och så klart kommer Lillemor att bjuda på god hemlagad lunch som alltid. Det ska bli så roligt att träffa det här trevliga och roliga hundgänget igen för nu var det sen en bra bit före jul som vi sågs.

Min sena lunch är avklarad. En promenad med Baileys bort till och runt i Skåre följt av lunch bestående av sådant som blev över från min bjudfrukost med kollegor imorse. Fazers Rotfruktsbröd med morot och rödbeta är verkligen kanongott!
Nu ska jag hälla i mig koffein så jag piggnar till och fixar de 4-5 timmarna som återstår av den här arbetsdagen.
Jag mår bättre idag än igår och valde att tassa nerför trappen till kaffebryggaren direkt när jag klev ur sängen imorse. Att dricka kaffe samtidigt som jag sminkar mig är nog bästa sättet att få igång hjärnan snabbt om morgonen även om kaffe i badrummet kanske inte är det mysigaste stället man kan dricka det på.

Onsdagens funderingar innehåller tankar om människor som inte hälsar. Ett enkelt hej är så simpelt, enkelt och minimalt kraftansträngande att genomföra.
Jag förstår verkligen inte folk som inte säger hej. Hellre ett hej extra än inget alls.
Här på jobbet reprensenterar jag min arbetsplats, det innebär att när jag går igenom öppna förskolans lokaler eller springer förbi någon mamma eller pappa med sitt barn på väg in hit så hälsar jag givetvis på dem. Ett enkelt hej så klart fast att jag inte känner dem.
På stan går jag inte runt och säger hej till mötande människor jag inte känner men det är en helt annan sak ju.
Jag lär mina barn att de säger hej precis som att jag vill att de ska säga tack för maten och tack för skjutsen när de fått åka med någon. W har det naturligt i sig. Hons äger hej till människor som hon möter överallt vare sig det är på gatan hemma, nära bekanta eller flyktiga som hon bara vet vilka de är.
M kämpar på med detta och om han inte säger hej beror på det på hans blyghet över att göra sin röst hörd inför någon som han inte känner väldigt väl.
Ibland är man i sin egen lilla värld, lyssnar på hög musik i lurar, pratar med någon och missar men det händer ju så extremt sällan vad gäller ett hej. Att glömma bort att tacka för skjutsen vet jag att W gjort men hon försöker att komma ihåg det.
Ett hej är ett litet bidrag till en trevligare värld. Kanske behöver jag inte dra det så långt som till att världen inte skull einnehålla några krig om alla hälsade hej på varandra som jag gjorde till H när jag pratade kort med henne på lunchen idag men lite åt det hållet är det.
Vart är världen på väg om man inte kan uppbringa och möta en person med ett hej, kassörskan, pappan på öppna förskolan, busschauffören, tiggaren utanför Ica, hundägaren man möter på promenaden eller bara någon som man passerar på gatan!?

bloglovin 2016-02-10 kl 14:46


4 svar till Kurs & hej

  1. Postat av: Skånefamiljen

    Klart man säger hej! Eller är det ngt man bara gör i Skåne 😉
    Hellre en gång mer än en gång utan hej!

  2. Postat av: Sanna

    Hej 😉
    Instämmer med ditt inlägg. Vi reser ganska mycket med barnen utomlands och där anses vi svenskar vara introverta och rent av oartiga har jag förstått och fått höra från folk som besökt vårt land. Iofs så har det varit Stockholm dessa har varit i och där kanske det är extra mycket cityfeeling som gäller och var och en sköter sitt. Att titta upp och möta någon annans blick, inte ens personalen mellan hyllorna i matbutikerna, verkar vara det som gäller för många. Trist attityd.

    • Postat av: Helen

      Ja hellre ett hej för mycket än inget alls…
      Kan inte förstå de som inte säger hej. Tittar bort, går vidare, vad ger det för signaler liksom.
      Nä, pay it forward och det med världens enklaste lilla to do dessutom.


INNAN DU KOMMENTERAR:
[] Kränkande kommentarer raderas och ip-adresser spärras.
[] Olaga hot eller förtal kommer att anmälas. Du är inte anonym på nätet!
[] Alla bilder och texter är upphovsrättsskyddade. All stöld kommer att anmälas.

Behandla andra så som du själv vill bli behandlad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *